EMAKS BETRAKTELSER

Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

Emaks betraktelser 123/Selen och koppar fungerar fint ihop.

Samma bild i två upplagor. Den första enbart skyddstonad i selen. Den andra splittonad (skyddstonad i selen samt därefter lätt koppartonad).

     

Det blir både en snyggare svärta och en lätt men välgörande klarning i skuggpartierna. Selentoningen i det här fallet är främst till för att ge mera stuns i bilden (kontrasten ökar lite) samt en ren skyddstoning för att förlänga bildens hållbarhet.  Därför bara kort tid i spädning 1+20. Detta påverkar inte svärtans ton nämnvärt. Grundtonen går åt det grönsvarta hållet, som med de flesta av Fomas papper, här Fomabrom Variant 111. Den efterföljande koppartoningen ger en varmare och snyggare svärta som jag upplever det. Dessutom klarnar skuggorna, utan att djupsvärtan påverkas mer än lite grand, och mera detaljer kommer fram där. Toningen i kopparlösningen är även den ganska kort, för att inte ge allt för kraftig kopparton. En lite svagt mörkare utgångskopia än normalt kan vara att föredra vid koppartoning.

Mökrumsprocessen ser då ut så här.
Fomabrom Variant 111 framkallat i Moersch EKO 4812, tid 3-4 min.
Stoppbad 30 sek.
Tetenal Neutralt fixerbad 1, tid 60 sek.
Tetenal Neutralt fixerbad 2, tid 60 sek.
Mellanskölj 30 sek.
Tetenal Lavaquick 1+20, 2 min.
Skölj 30 minuter.
Kodak rapid selenium toner 1+20, tid 1 min 30 sek.
Skölj 30 min.
Fotospeed RT20 Copper Toner 1+9 (lite mera utspädd än rek för att toningsprocessen inte ska gå för snabbt), tid 1 min 30 sek.
Slutskölj 60 min.

Jag ska även testa det motsatta, att koppartona först och selentona sist och se vad det blir för effekt av det.
//

Postat 2015-05-31 20:00 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Emaks betraktelser 122/Träsket som fick vara ifred...

Vid mitten av 1990-talet planerade man att röja upp i Lessebo Träsk och göra om marken till något som närmast kan liknas vid en parkanläggning. Ett ALU-projekt (ArbetsLivsUtveckling) som var till för att ge arbetslösa sysselsättning, främst för att undgå utförsäkring, skulle startas upp där. I och för sig lovvärt att arbetslösa får sysselsättning, men när man bara tittar på den aspekten och i övrigt är försedd med skygglappar, då kan det gå väldigt fel. Lessebo Träsk har bildats efter att man dämt upp sjön Läen och Lesseboån när den första pappersmaskinen installerades vid bruket i början av 1800-talet. På bägge sidor av ån och dammen blev det då väldigt sankt och en svårtillgänglig och vildvuxen träskmark med mestadels lövskog skapades. Området har sedan i stora delar påverkats väldigt lite av människor. Bland naturvärdena kan nämnas att bortåt 50 fågelarter samt över 175 olika kärlväxtarter observerats i området enligt en inventering som Naturskyddsföreningen gjorde när det var tal om att röja där (jag deltog själv i inventeringen). En mindre del blev också röjd men sen satte markägaren Lessebo Bruk stopp, efter att Naturskyddsförening framfört synpunkter på projektet.

De flesta tycker nog att det är ett skräpigt och fult område, men det är såna områden som oftast har de högsta naturvärdena och är mest bevarandevärda vad gäller våtmarksskogar. Så nu har Lessebo Träsk fått vara ifred till fördel för naturen ytterligare ett tag. Men säkert finns det en del som fortfarande tycker det skulle vara bra om det rakas rent och blir ett fint och städat, parkliknande område. Det tycker inte jag! Mångfalden i både växt- och djurliv är stor, och man hoppas att fler ska inse värdet i det så att Lessebo Träsk kan få vara kvar i så orört skick som möjligt även i framtiden.



Bilden på Missnebladen tog jag igår fredag. Blommorna hade inte kommit upp, så jag får ta mig dit igen om ett par veckor.  Men jag höll på att drunkna i träsket när jag tog bilden. Tog ett steg åt sidan för att få en annan vinkel och då försvann benet ner. Sen stod jag till midjan i gyttja och dy men lyckades hålla kameran ovan vesan och med den andra handen fick jag tag i en trädrot och kunde dra mig upp igen. En lätt skräckupplevelse innan man var uppe. Jag tror träsket ville ta mig igår, men jag ville annat.

       

     

  

Bilderna är alltså helt färska. Det är scannade gelatinsilverprintar i stl 27x27 cm som jag gjort i mörkrummet igår och idag.
Kamera: Lomo LC-A 120 + Fomapan 200 Creative/Ultra i Rodinal 1+50 (här Adox APH09).
Papper: Fomabrom Variant 111.
Miljöanpassad framkallare: Moersch EKO 4812.
Lätt tonade i selen 1+20.

Det tar inte så lång tid att få fram ett 10-tal kopior i mörkrummet, om man (som jag gjort här) bara gör en av varje och om man kan kopiera negativen i princip rakt av med enbart kontrastjustering. Har man bara allt bra organiserat och rutin och erfarenhet så funkar det fint med mörkrumsarbete. Jag ska fortsätta ta lite bilder i Lessebo Träsk den närmsta tiden. Har bara betat av 1/4 av området så där finns mer att hämta. Får bli ett projekt att pyssla med framöver.

Nils/


   

Postat 2015-05-30 22:23 | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Emaks betraktelser 121/Kvadratiska betraktelser från Skruv.

Jag fortsätter mina kvadratiska betraktelser med ett par bilder från Skruv. Ett litet samhälle i glasriket som byggdes upp kring järnvägen och fick sitt namn efter byn Skruv (numera Skruvby) 3km utanför nuvarande samhälle. Stationen förlades till en mosse som betraktades som den sämsta marken, den kunde staten ta. Bryggeri och Glasbruk växte sedan upp där och var de största industrierna på den tiden det begav sig. Idag är det träindustrierna som dominerar. Det finns även ett bageri, en mataffär, en pizzeria och lite till. Bryggeriet är nyligen nedlagt och glasbruket inte så stort längre. Kring 400-500 invånare bor här. Tågen har slutat stanna för länge sen, men man har nyligen dragit igång en kampanj för att de ska göra det. En skola, en förskola och ett fritidshem finns också. En 12 meters inomhus simbassäng kan vi skryta med, samt en fin vildmarkscamping där man kan bada balja året runt. Ja, så ser det ut i Skruv ungefär. Här kommer ett par nytagna och nykopierade betraktelser från orten. Dessutom framkallade i ny EKO 4812 miljöanpassad kemi från Moersh. Den fungerade fint.


Bakom Lådfabriken.


Ålabäcken - Ångsågsvägen.

Postat 2015-05-23 23:05 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Emaks betraktelser 120/Emaks Lomo-kvadrater del 2.

Mera kvadrater med LC-A 120 och Tri-X. Alla scannade gelatinsilverprintar stl 27x27 cm. När man lith-kopierat en hel vinter är det rätt skönt att göra vanliga svartvita bilder i mörkrummet. Lite enklare och tar inte så lång tid. Omväxling förnöjer lyder ordspråket. Bilderna i stort sett printade rakt av, endast någon grads justering i kontrast mellan negativen.












Kul att kopiera de här Lomo-kvadraterna, inte mycket man behöver justera. Ganska bekymmerslöst mörkumsarbete. Inte så vanligt att man kan köra kopiorna i stort sett rakt av, men så blev det den här gången.

Postat 2015-05-23 01:38 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Emaks betraktelser 119/Emaks Lomo-kvadrater del 1.

 

Selfie med Lomo LC-A 120 och Tri-X. Scannad gelatinsilverprint 27x27 cm.

Selfien ovan är en scanning av mörkrumskopian i stl 27x27 cm. Det är en print rakt av, dvs inga som helst efterbelysningar eller skuggningar. Lomo-kameran LC-A 120 som användes (ja jag beställde en nästan direkt när jag sett exempelbilderna) har en optik konstruerad för att ge vinjettering, en fast 38mm Minigon XL. Inget eftermixtrande i datorn eller i mörkrummet behövs alltså. Exponerings-automatiken är dessutom smart konstruerad. Ger tider från hur långt som helst  till 1/500. När  det krävs stativ tänds en lysdiod till hö i sökarfönstret. Annars lyser en diod till vä när avtrycket trycks ner till hälften, för att indikera att batterierna (3 st LR44) är ok och att man klarar att ta bilden handhållet.


Tätortsnära skog i Lessebo. Lomo LC-A 120 och Tri-X. Scannad gelatinsilverprint 27x27 cm.

Kvadrater är perfekt för mig. Jag trivs bäst med att komponera bilder så. Blir automatiskt en lugnare och mera harmonisk inramning som jag själv upplever det. Lättare att komponera helt enkelt, allt faller sig naturligare. Men LC-A i mellanformat är ganska dyr. Jag tror det är kamerans optik som man betalar för. En riktig fin 38mm vidvinkel som verkar tämligen distorsionsfri och ger skaplig skärpa med väldigt lite bortfall i kanter/hörn. Och vinjetteringen ska som sagt finnas där. Det är ett av kännetecknen för de här LC-A-kamerorna från ryska Lomo. I övrigt är det en plastig konstruktion som har en del att önska. Men den är lätt och tynger inte precis nacken eller jackfickan.

Postat 2015-05-22 21:48 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera
1 2 Nästa