EMAKS BETRAKTELSER

Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 363/Veckans skörd...

Förra helgen Äppel-, Svamp- och Honungsfest i Korrö, denna helgen Skördefest på Öland, namnen på evenemangen i skördetid är många. Och veckan som gått har det varit skördefest i mörkrummet här hemma. Ja något separat mörkrum har jag inte, utan groventrén med värmeanläggning och tvätt får även tjäna som mörkrum, och det fungerar bra för mig, speciellt när det finns modernt, neutralt och luktfritt stopp och fix som gör att kemin kan stå i mina tankar ett par veckor eller så utan att lukta nånting. Sånt uppskattas. Den nostalgiska "doften av fix" har jag aldrig riktigt förstått mig på, man är glad att slippa den. Den här veckan har jag lithkopierat varje dag, mest för att jag måste utnyttja stoppet, fixet och lavaquicken till max. De har nu stått i tre veckor i mina Nova-tankar och måste bytas efter denna helgen. Tänk att förr, innan jag skaffade dessa tankar, så var kemin förbrukad efter en session pga den stora oxideringen i skålarna, och man måste blanda till nytt för varje tillfälle. Nu kan den stå i tankarna upp till två-tre veckor med bara minimal oxidation. Det sparar pengar, trots ganska dyra inköp av tankarna. Fast lithframkallaren får man köra i skål, man måste se processen för att avbryta i rätt ögonblick. Och i alla händelser så räcker den bara till max 4-5 bilder innan man måste blanda till ny ändå.

De två första bilderna är lithkopierade på Emaks Varycon KG och Emaks K888. Det sistnämdna papperet ger en mera rödgul ton, fast även Varycon kan ge mera färg beroende på belysningstid, blandningsförhållanden och grad av förbrukad framkallare, och då åt det rosa hållet. Bilderna fotade med Diana original toycam i plast, med menisqous plastlins och tre bländarlägen samt en slutartid att välja på (förutom B). Diana nytillverkas också men det gamla originalet från 1960-talet gillar jag mera. Jag har fyra stycken. En av dom är dock för bra, "skarp" i hela bilden redan på största öppning, så den används inte så mycket. Jag tycker det passar bra att lithkopiera Diana-bilderna om de inte är för skarpa, och när skärpan avtar mot kanterna. Den "naturliga" vignetteringen gör också sitt till för att ge bilderna den där speciella Diana-karaktären. Holga använder jag också, men jag tycker ibland att det ser lite taskigt ut när den är i princip knivskarp i mitten och skärpan sedan blir betydligt luddigare i kanterna. Dianan ger inte denna stora skillnad, utan är mindre skarp i mitten.

De två nästkommande bilderna (ovan) är också fotade med Diana, men kopierade på Fortes Fortezo grad 3. Lithframkallaren är här extra kraftigt utspädd och det är nr 3 och 4 i den sessionen. För den sista bilden, som har de typiska fläckarna i kanterna (vilka uppkommer vid kraftigare spädningar och förbrukad framkallare) krävdes det en halvtimmes framkallningstid samt en skvätt med hett vatten i framkallaren, för att det skulle bli något över huvud taget.

Bilden ovan är också lithkopierad på Fortes Fortezo grad 3, men kontrasten blev lite låg. Hade nog varit bättre att belysa papperet mindre i det här fallet. Vid lithframkallning styr man högdagern med belysningstiden och svärtan med framkallningstiden. Mera belysning ger bättre teckning i högdagern och längre framkallning ger djupare svärta. Det gäller att hitta den balans man tycker passar. Mera belysning kan också ofta ge mera färg. Ett papper som dock inte ger så kraftig färg är det ryska Slavich Unibrom 160BP. Det ger istället mera struktur i svärtan, fast den första bilden jag visar här nedan vet jag inte vad som hänt med? Ett slags flammigt leopardmönster uppstod i skuggor-mellandagrar medan högdagern inte fick nånting av detta mystiska fenomen? Samtidigt uteblev den typiskt grova strukturen för Slavich-pappret vid lithframkallning. Varför det blev så vet jag inte? Den andra bilden nedan blev dock ganska grov i strukturen, mera som det brukar bli med Unibrom 160BP.

Dom här tre sista bilderna är fotade med en vanlig småbilds systemkamera, Praktica PLC3 och Pancolar electric 1,8/50mm samt Flektogon 2,4/35mm. Fast som ni kan se gillar jag det kvadratiska formatet. Ofta blir det beskärning av 24x36-negativen, och redan när jag fotar tänker jag ofta i kvadratiska rutor.
//

Postat 2019-09-28 16:30 | Läst 7124 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 362/Ny bild av gammalt negativ...

En av de få bilder jag lyckats sälja mer än ett exemplar av (jag säljer fö. sällan några bilder över huvud taget) är från Kyrkö Mosse utanför Ryd, och den gamla bilkyrkogården där. Den tog jag 2007 (eller möjligen 2008) med en Holga-kamera och IR-film (Efke IR820). Då gjorde jag den för en utställning 2008, med vanlig svartvit kopieringsmetod på 40x50cm papper från Foma med tydlig struktur och en chamoistonad bas, Fomatone MG 542. Papperet tillverkas fortfarande men på en annan bas med slätare yta (542II). Idag gjorde jag bilden på Emaks K888 och med Moersch Easylith framkallare i en spädning med mera lösning B än A. Detta för att få lite mjukare toner då jag vet att det annars kan bli ganska hårt resultat på Emaks papper vid lithkopiering. Jag fick ändå belysa relativt lång tid på bl 5,6-8 (över 3 min) för att det inte skulle bli för dålig teckning i högdagrarna. Vid lithkopiering så styr man högdagrarna med belysningstiden och svärtan med framkallningstiden. Får man för dålig teckning i högdagrarna så blir receptet att förlänga belysningstiden och/eller späda med mer B än A. Idag fick jag göra bådadera. Längre belysning kan också ge mera färgton.

Det gick "tyvärr" åt några papper av Emaks K888 innan jag hittade rätt med den här bilden, men det är sånt man får ta. Emaks är lite kinkigt och kräver en del träning innan man kommer underfund med det vid lithkopiering, men då brukar det bli desto bättre. Ett annat papper jag använder är Forte Polywarmtone 17, där brukar jag i regel sätta lithprintarna direkt efter första provbilden. Slavich Unibrom 160BP, som inte ger så mycket färgton vid lithkopiering, är ett annat papper med lite speciell grövre karaktär som jag fastnat för och som jag också brukar lyckas sätta kopiorna i princip direkt efter första provbilden. Man lär sig ungefär hur pass mycket ljus/belysning de olika fabrikaten behöver vid en viss negativtäthet, och gör en provprint efter det. Nån gång lyckas man direkt och ibland får man göra en till.

Dagens bild från Kyrkö Mosse krävde tre papper av Emaks K888. Som väl är har jag mycket av det fabrikatet kvar än. Papperet som kommer från Kroatiska Fotokemika i Samobor (tidigare i Zagreb) slutade tillverkas kring 2012-13 då fabriken lades ner. Maskinparken var av den äldre generationen från 1950-talet och köptes in då tyska Adox lade ner sin verksamhet 1972. Dessa maskiner kunde "bara" gjuta tjocka och silverrikare emulsioner, vilket givetvis vi som arbetar i mörkrummet gillar. K888 ger en gulbrun ton när man lithkopierar, som sedan övergår lite grand i en ton med mera rosa efter att papperet torkat. Sen kan man givetvis ändra tonen i efterhand med diverse toningsförfaranden och annat "finlir" med blekning, återframkallning etc. Men idag fick den bli som den blev, inte ens lite selen behövdes då svärtan redan från början blev ganska djup.
//

Postat 2019-09-21 15:58 | Läst 6046 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 328/Magiska stunder i mörkrummet.

Det här ryska papperet från Slavich, Unibrom 160BP matt, har jag fastnat för. Jag blev intresserad av det när jag såg bilder av Georges Pons och några ryska fotografer i en grupp på Fb. Det finns ju i både matt och blank och det är ett "gammaldags" graderat papper. Jag beställde det matta, då jag läste i något forum att det skulle vara bäst att litkopiera på. Unibrom ger en ganska grov struktur när man lithkopierar och vill man ha den lite djupare svärtan så passar väl kanske det blanka papperet bäst?

Lith 7 2019 - Hägnaviken.

Det här är gamla negativ som har något 10-tal år på nacken. Jag exponerade och framkallade dom medvetet till väldigt låg kontrast och underframkallade så att de skulle bli väldigt tunna och passa att kopiera i sandwich med ett speciellt genomskinligt ritningspapper som jag hittat i en butik. Det gav lite struktur i bilderna, men när jag nu istället har lithkopierat dom rakt av på Unibrom-papperet, så blev det ännu bättre.

Lith 8 2019 - Lessebo gärde.

Det verkar fungerar bra att kopiera digitalt utskrivna negativ också på Unibrom, och jag håller på att ta fram nya som ska skickas iväg till Crimson för utskrift. Jag ska nog också försöka kopiera en del gamla negativ (som dom här Holgabilderna) framöver. Fast jag har ju även fått lust att ta nya bilder med mina Holga- och Dianakameror. De ger en sån fin känsla i bilderna som passar bra att förmedla med lithkopiering. Så en och annan 120-rulle kommer säkert passera genom dom också. Det här är ju ganska basic photography med kameror som varken har exponeringsmätare, avståndsmätare eller speciellt många möjligheter att variera exponeringen. Man får köra med film av olika känslighet i olika hus och sedan ytterligare variera med gul-, orange- och rödfilter. Då får man möjlighet att styra processen ganska bra, trots de primitiva leksakskamerorna. Annars blir det för mycket slumpen som avgör vad man får fram. Många tycker nog det är det roliga med sk toycams, men det gör inte jag. Jag föredrar att styra resultatet dit jag själv vill ha det. Då kan det bli så mycket bättre.
//

Postat 2019-02-10 10:37 | Läst 4217 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Bloggar

EMAKS BETRAKTELSER

EMAKS BETRAKTELSER 363/Veckans skörd...

EMAKS BETRAKTELSER 362/Ny bild av gammalt negativ...

EMAKS BETRAKTELSER 328/Magiska stunder i mörkrummet.

Nils Bergqvist

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Bloggar

EMAKS BETRAKTELSER

EMAKS BETRAKTELSER 363/Veckans skörd...

EMAKS BETRAKTELSER 362/Ny bild av gammalt negativ...

EMAKS BETRAKTELSER 328/Magiska stunder i mörkrummet.

Nils Bergqvist

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Kategorier