EMAKS BETRAKTELSER

Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 345/Lumen Print

Gammalt svartvitt fotopapper för mörkrummet, växter från trädgården, en kontaktkopieringsram och UV-ljus från solen. Så gör du en lumen-print. In och scanna bilden och sen kan du fixera den, varvid den bleknar en del och färger kan försvinna. Resultatet före fixering brukar bli bäst med mera färg. Fast i det här fallet med det gamla Kodabromide-papperet blev det inte så stor skillnad mellan före och efter fixeringen. Men bilden bevaras inte om den inte fixeras. Du kan se den i Tungstenbelysning t.ex glödlampor innan fixeringen, men när den exponeras för mera UV-ljus från solen så förstörs den efterhand. Vill man ha gelatinsilveroriginalet bevarat så är det alltså fixering som gäller. Här har jag även provat att redigera den ofixerade och scannade bilden i efterhand. Att kombinera analog teknik med digital går alltså utmärkt, och sen kan man ju göra utskrifter på ett snyggt papper också.


Lumen print, scannad och digitalt efteredigerad.



Lumen print, originalet scannat före fixeringen.



Papperet börjar mörkna ganska snabbt i solen. Belysningstid ca 1 timmme här, men det varierar beroende på tid under dagen och om solen skiner eller ej.

Använder man växter så kan utpressade växtsafter reagera med papperet och ge olika färger när UV-ljuset belyser det. Dessa "avvikande" färger försvinner i regel när bilden fixeras, så för att kunna bevara dom måste bilden scannas innan den fixeras och sedan sparas i digital form. Varierande färger kan alltså uppstå i originalet redan vid belysningen under glasskivan, och inte som jag gjort i första bilden; tillfört mera färg i datorn.
//

Postat 2019-06-16 00:22 | Läst 2160 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 300/Ett ständigt undersökande av bildens möjligheter..

Så stod det i en av lokaltidningarnas reportage om min nya utställning på Fotogalleriet i Skruv. I den andra tidningen var rubriken "En syntes av teknikskiftet". Båda beskriver väl ganska bra vad det det är jag pysslar med i mitt fotograferande. Den digitala tekniken har gett nya möjligheter som jag vill undersöka. Det är här syntesen av teknikskiftet kommer in, att kombinera det gamla med det nya, men på mitt eget sätt. De flesta går vägen via analogt fotograferande och scannar sina negativ, arbetar sedan digitalt för att slutföra bilden. Jag provar att göra tvärtom, fotograferar digitalt och laborerar sedan med att skriva ut digitala negativ av de bilder jag får fram, som slutligen kopieras med lithförfarande i mörkrummet. Det var tänkt att det skulle bli fler såna bilder på jubiléumsutställningen, men tiden räckte inte till. Nu blev det några i alla fall. Jag får lite känslan av gammal fotogravyr när jag tittar på slutresultatet,  som i något fall kommit till via kontaktkopiering och annars förstorats från 12x17cm negativ. Det blir ganska dyrt att beställa stora negativ för kontaktkopiering så jag provade istället att göra 4 mindre till samma pris som ett stort. Det fungerade ganska fint det också.



Bilderna här är också en syntes av teknikskiftet. Ny digitalkamera med gamla objektiv. Det äldsta från 1935, det yngsta från 1950-talet. Dessutom två filer sammansatta till en.  Meningen är att även dessa ska bli till digitala negativ som skrivs ut på klar film och sedan lithkopieras i mörkrummet. Den mörka årstiden står för dörren och då ska det bli mera experimenterande och laborerande är det tänkt. Kanske har jag sen fått ihop lite bilder för en ny utställning på Fotogalleriet nån gång under nästa år?


//

Postat 2018-10-27 19:35 | Läst 3828 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 235/Det här ser otroligt bra ut!

Nu ska jag inte skryta med att det är konstnärligt bra. Däremot tycker jag att det ser tekniskt kvalitétsmässigt väldigt bra ut med dessa lithprintar på 12x16" papper (30,5 x 40,6cm).  Och med det menar jag förmodligen något helt annat än vad en del navelskådare av skärpa, upplösning och tonalitéter här på fotosidan lägger i begreppet kvalitét. Jag har i alla fall fått ett resultat som jag kan känna mig nöjd med och som ligger i linje med vad jag ville åstadkomma. Lithprintarna är gjorda från digitalt fotograferade och redigerade filer, vilka omvandlats till negativ i stl 13x18cm och som sedan skrivits ut på clear film av Crimson. Här en scanning från en av printarna jag gjorde i mörkrummet igår från ett av 13x18 negativen.



Jag var lite orolig att upplösningen på utskriften av det 13x18cm stora negativet inte skulle räcka till för att förstoras, men i denna printstorlek på 30x40cm papper blev det väldigt bra i alla fall. Jag gör ju sällan större printar i mörkrummet än det. Negativen jag fick denna gången gjordes med ganska låg kontrast, eftersom det första jag beställde tidigare fick högre kontrast än vad jag ser på min skärm. Det blev likadant den här gången. Negativen ser ut att ha lägre kontrast på skärmen än vad utskrifterna på clear film har. Men nu hade jag kompenserat för det och fick tillbaka normala negativ. Så nu vet man hur detta ska hanteras fortsättningsvis också.

Inte utan att man känner entusiasmen sprida sig inför kommande försök med denna "oheliga allians" mellan digital och analog teknik. Tänk att kunna fota digitalt (vilket ju är så pass mycket mera enkelt och bekymmersfritt i många avseenden gentemot analogt foto med film) men ändå kunna få ut en manuellt mörkrumsframställd lithprint på ett vackert gelatinsilverpapper, i slutändan. Personligen tycker jag att mörkrumsprintar är något helt annat och dessutom vackrare än utskrifter. Svärtan ligger i papperet, inte på ytan. Det ger en annan upplevelse och känsla som jag saknar i utskrifter.
//

Postat 2018-02-28 21:05 | Läst 4618 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Emaks betraktelser 182/Provar mig fram i det digitala mörkrummet...

Håller för fullt på att slutredigera mina bilder från två halvdagars modellfotograferande med gestaltning av Blenda-sägnen och romanen om Singoalla. Men sticker emellan med att experimentera lite i photoshop. Kul att undersöka det digitala mörkrummet för en som annars mest vistats i det riktiga, traditionella. Men jag har inga fördomar och gillar att fota digitalt, har förresten gjort det i färg sedan 20o3, då jag hade min första utställning med digitalt fotade bilder från Bornholm. Nu kan jag fota direkt i svartvitt också med X-T2, samt få ganska filmlikt resultat. Har ingen fullversion av PS, men det verkar som man klarar sig ganska bra med ett gratis PS Elements som följer med när man köper t.ex en scanner.



Originalet till denna bilden var med i förra blog-posten. Nu har jag lagt in en bakgrund med struktur, samt en ton som liknar resultatet man kan få vid lith-kopiering på det ryska papperet Slavich Unibrom och andra ekvivalenta mörkrumspapper. Är ganska nöjd med bilden och att det gick så pass "lätt" att få till något i photoshop som man tycker ser ut mera som gammaldags ädelförfarande, typ fotogravyr eller annat åt det hållet. Men försöken går vidare och man lär sig efter hand.
//

Postat 2017-10-15 10:44 | Läst 2433 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera