EMAKS BETRAKTELSER 417/Lith as added value...
Jag fick en kommentar från en vän på fb när jag nyss lade upp de här tre nygjorda bilderna där. "Lith as added value". Lith som mervärde. Kanske är det så? Kanske är det inte så? I alla händelser så är det så alltmera (eller nästan alltid så numera) att jag tänker mig bilden som lithkopia redan när jag tar den. Hur det var med det då, när dessa bilder togs för några år sen på en konstutställning, vet jag inte? Men jag vet att jag gjorde ett par lithprintar av ett par av dom andra negativen från filmen, i mörkrummet samma år i alla fall. Ja den konstutställningen kommer man inte ihåg mycket av, har inte en susning om vem eller vilka som ställde ut? Det var ljus- och skuggspelet i lokalen som fångade mitt intresse istället. Jag hittar mina bilder varsomhelst där jag drar fram egentligen. Bilderna kommer till mig av sig själva känns det som, istället för tvärtom. Man försöker bara rama in det man ser och komponera mellan sökarens ramar, på ett så intressant sätt som möjligt. 
Lith 51 - 2020.
Lith 52 - 2020.
Lith 53 - 2020.
//

Bästa bilderna på länge! Helt underbara geometriska figurer. Vilken fin struktur! Det är så att jag vill känna ytan, förväntar mig en sandpapperskänsla. Som hon sa den gamla fotografen. Bilder som bara du ser, som är unika.
Ha de gott.
Jerry
Fina ord! Fast nån strukturerad yta finns inte på just detta papper, det är helt slätt. Men unika lär dom troligen bli, gjorde bara en av varje. Hade en till av den sista, men den blev för mörk i nedre vänstra kanten, så den kasserades. 🙂
Utmärkta kompositioner. Konst helt enkelt.
Ha det väl
Bob
Får buga för det fina omdömet 🙂.
Tack för det!
Tack för det!