Emaks betraktelser 42/Om mörkrummets plötsliga försvinnande...

Det var 4 år sedan Johan Gardfors skrev en NEKROLOG över mörkrummet i SVD och proklamerade "Mörkrummets plötsliga försvinnande". Men det tillverkas fortfarande förstoringsapparater, om du nu inte skulle tro det. Tyska Kaiser har t.ex ett bra utbud, liksom LPL och Beseler. DeVere har även en digital variant där du kan kopiera dina digitala filer på traditionellt sätt och framkalla i mörkrummet. Tyska Adox har bara för en månad sedan kommit med en ny och ganska billig instegsmodell för svartvit förstoring (liknar fö. en tidigare japansk modell från Fujimoto som även kommit under andra namn). Och det finns ytterligare några fabrikanter kvar. Trots det stora utbudet på begagnatmarknaden så verkar det alltså finnas en marknad för att nyproducera förstoringsapparater för mörkrumskopiering. Säkert något som ter sig märkligt i mångas ögon och öron. En medlem i fotoklubben jag pratade med blev t.ex mäkta förvånad över att det fortfarande fanns film och fotopapper att köpa, när jag pratade med honom för ett par år sedan.

Ungefär samtidigt som mörkrummet dödförklarades i SVD presenterades flera nya filmer, bl.a återinroducerades Agfa APX100. Även en del gelatinsilverpapper för mörkrummet kom vid den tiden, t.ex ett helt nytt kontaktkopieringspapper av gammaldags klorsilvertyp, från tjeckiska Foma. Det här med mörkrum är nog lite som med vinylen. Den dödförklarades ju av många när cd-skivan kom. Nu görs väl knappt något på cd längre, samtidigt som vinylen fått en renässans och produceras stadigt. När jag skulle köpa Peter Le  Marcs senaste platta för något år sedan fanns den bara på vinyl i affären.



Min jättemaskin, Laborator 3s från 1950-talet, står permanent i groventren, och samsas med ytterkläder, elpanna och tvättmaskin. Modernt luktfritt fix och stoppbad, samt platsbesparande och lockförsedda Nova-tankar för framkallning och sköljning, gör att sånt här nuförtiden utan lukt- eller utrymmesproblem, enkelt kan inrymmas i t.ex en tvättstuga eller ett grovkök. Jag har allt permanent framme, och kan lätt komma igång (eller ta en paus och göra något annat). Kemin håller i tankarna upp till två veckor (om den inte förbrukas av antalet kopior som går igenom), tack vare den smarta konstruktionen med minimal luftkontakt. Jag kan när som helst, när lusten faller på, unna mig en stund i mörkrummet och ta fram ett par bilder. Allt står framme och kemin är klar i tankarna. Förra året blev det dock inte så mycket tid för detta. Då stod tankarna mestadels tomma medans huset fick en upprustning. Nu är jag dock igång igen och hoppas få till en utställning senast under hösten.

Har en annan fundering. Om det här med bloggande. Har jag ett tillräckligt intressant liv för att det ska kunna tänkas intressera andra? Känner en viss avundsjuka då jag läser bloggar som t.ex Micke Bergs. Mitt liv och leverne är tämligen innehållslöst i jämförelse med den mannens äventyr och betraktelser. Visserligen åker jag skidor, cyklar ibland och åker även utomlands. Men jag har ju ett vanligt jobb och är bara ledig en månad på sommaren och ett par veckor på vintern. Mitt fotobloggande får bli vad det blir efter dom förutsättningarna. Inga dagliga uppdateringar, för jag har helt enkelt inte tillräckligt mycket intressant att bidra med. Inte heller tiden. Hus, familj, lite föreningsarbete, glashistoria och inte minst mörkrummet sätter stopp för det. Eller är det kanske bara min egen förmåga och fantasi/kreativitét som sätter käppar i hjulet? Använder jag möjligen kameran på fel sätt? Fast personligen tror jag det är ytterligt få som har så mycket intressant att säga med sina bilder (och även texter) att det kan generera dagliga blog-poster av tillräckligt hög kvalitét och intressegrad. I alla fall sett ur min egen synvinkel, vilken givetvis är en helt annan än många andras.

2014-03-01 16:01   wirja

Tack för din blogg med intressant och läsvärd text!
Jag alltid lika besviken när jag öppnar en blogg, som bara innehåller en bild utan läsvärd text. Eller ännu värre när bloggen utgöres av annons för fotoprylar.
Fortsätt blogga, Nils!
/Jan Eric

Svar från Nils Bergqvist 2014-03-01 20:12

Beror iofs vad det är för bild. Är själv mest fascinerad av bildbloggande egentligen, där bilden får tala istället för texten. Det är vad fotografi går ut på, att säga något med bilder, ställa frågor eller engagera.

2014-03-01 16:09   Niklas Groop

Snygg apparat!

2014-03-01 16:56   Annelie Worgard

Jag tycker det är intressant att läsa din blogg.
Fortsätt blogga, vi har alla vanliga liv. Det blir så trist o ledsamt om bara de med "intressanta" liv får blogga. Vem är intressant, vem är inte intressant, vem har ett ointressant liv??
Att definiera sånt är som att definiera bra bilder, god mat etc etc
Det är inte det som är grejen tycker jag.
Grejen är att lite lite granna lära känna andra via deras texter o bilder ....

Sen bryr jag mig inte om denna person är namnkunnig o känd eller om personen skriver bra med flyt eller ej...för mig är inte det grejen.
Äsch jag kan inte förklara bättre hur jag menar.

Svar från Nils Bergqvist 2014-03-01 20:15

Jo du har nog rätt i det. Vi "vanliga" har nog en del att säga varandra ändå.

2014-03-05 15:05   froderberg

Död är egentligen något absolut och inget relativt begrepp, men i vardagligt tal kan något vara relativt dött. Mörkrumseran kan sägas vara över även om några få tappra håller på med konsthantverket. Det är ju som ädelförfarande, våtplåtar med mera. All heder åt de få som bevarar hantverket. Och all heder åt dig som fortsätter blogga.