EMAKS BETRAKTELSER 517/Enkla digitala program fixar omöjliga negativ.

Ett par dagar med mera experimenterande i mörkrummet, växlas med lte avfotografering av negativ på ljusbordet. Experimenterandet har gjort mig ytterligare lite klokare på det här med liquid emulsion. Har provat att stryka dubbla lager emulsion med torkning emellan. Det var ingen bra idé, för emulsionen i översta lagret började lossna när jag processade papperet. Så ett tunt lager i en strykning är det som gäller. Positivt var att den skyddslack från Hanemühle som jag beställde nu har provats och verkar fungera alldeles utmärkt även på akvarellpapper med silveremulsion. Den är annars avsedd för utskrifter på canvasväv.

Man tar sina rundar runt byn och 2011 var jag nere vid sågen i Lessebo, som ligger vid sjön Öjen. Den är nedlagd sedan många år tillbaka, men det finns rester kvar från sjökanten där timret låg i vattnet och transporterades upp på en bana. Sånt kan göra sig på bild också, men inga märkvärdiga exponeringar, mest rent dokumentärt/historiskt värde. Idag är det nog mera igenväxt där nere skulle jag tro.

Bilderna är tagna på Efke KB 100 som jag framkallade i vanlig D76 vad jag kommer ihåg. Cosina-Voigtländer 4/21mm på Bessa L. Eller var det kanske 4,5/15mm som jag sedan sålde för det var svårt att fota med den utan att få med sina egna fötter? Dom här negativen var omöjliga att kopiera i mörkrummet. Rejält underexponerade i skuggor och mellandagrar och sedan för lång framkallning som gav nästan svart himmel på negativen. Här hade krävts en "Stefan-Ohlsson-framkallning", vilket jag beskrev i en kommentar till Börje Norhagers blogg" Agitera mera".  Fast den digitala tekniken gör underverk, behövs inga direkt avancerade program för att fixa till såna saker, räcker med ett vanligt Elements som har raw-konvertering. Avfotografering på ljusbordet med fin macro-optik och sedan redigering i råkonverteraren och slutredigering i Elements gjorde susen med dessa omöjliga negativ.
//