** Idag gör vi arbeten på vårt system, kortare störningar och nedtid kan förekomma. **
Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 626/ Biometar eller Volna-3, blir lite som Aftonbladet eller Expressen?

Jag hittade en jättefin Zeiss Jena Biometar 2,8/80mm för mellanformat, av sen tillverkning. Jag ville nämligen jämföra min Arax 2,8/80mm (Kiev Volna-3) med en sån. Biometarerna ansågs så pass bra att japanska Bronica vid slutet av 1970-talet beställde några serier av den som normaloptik för sina mellanformatare. Deras optikleverantör var annars Nikon men vid den tiden började Nikonoptik bli så dyr att man valde Zeiss Jena för några serier normaloptik. De var billigare, enklare att tillverka och av beprövad konstruktion. 8 560 Biometarer levererades till japanska Bronica i tre serier mellan 1974 och 1979, alla märkta "ZENZANON MC  1:2,8 f=80mm by CARL ZEISS JENA DDR".

Idag blev det en promenad på förmiddagen då jag tog med mig båda normalerna för att skjuta samma motiv efter varandra. Jag använde enbensstativet och tog alla bilder utom den sista med bl 8 eller 11 och 1/60 sek. Den sista togs på full glugg 2,8 och 1/500. Bilderna till vänster är från Biometaren och de till höger från Arax/Volna-3. Jag lyckade kanske inte fånga exakt samma utsnitt men nästan i alla fall.













Vid en studie av bildfilerna i 100% utsnitt kan man utläsa att Zeiss Jenas Biometar verkar ha en minimalt bättre allmän upplösning/skärpa än Arax/Volna-3. Vid normala förstoringsgrader på papper upp till 40x40cm så tror jag ändå det blir svårt att se någon skillnad ens vid detaljstudie, eftersom bildfilen i 100% upplösning motsvarar en kopia i storleken 105x105cm. Vad jag också kan utläsa av negativen på filmen, är att kontrasten är något bättre för Biometaren, dock väldigt marginellt. Även det är försumbart eftersom det lätt kan justeras både i mörkrummet vid kopieringen och vid bildredigeringen i datorn. Här har jag justerat kontrasten något så att den ska vara så lika som möjligt i bilderna.

Vad som kan tala till nackdel för Zeiss Jenas Biometar är dock att den verkar ha en liten svag tendens till tunnformig distorsion, vilket kan vara irriterande i varje fall vid kopiering i mörkrummet. Där går sånt inte justera, vilket däremot är lätt i ett vanligt enkelt bildprogram i datorn. När t.ex en horisont ligger i överkanten av bilden så kan det irritera en del. Likaså när byggnader och annat som annars har raka linjer, ligger i kanten av bilden. Men som sagt, för den som inte gör sina bilder i mörkrummet är det lätt att räta ut linjerna.

Någon störande vinjettering finns inte på någon av de båda normalerna vid nedbländning, men på full glugg kan man skönja lite i hörnorna. Även skärpan ute i kanter och hörn på full glugg bl 2,8 verkar vara ok för båda av det man kan se i den sista bilden. Mera testskott med Biometaren får göras framöver innan jag bestämmer mig för vem jag ska behålla? Araxen/Volnan har jag använt i något år nu och vet vad den går för. Men visar det sig att distorsionen hos Biometaren är för stor (jag får ta några bilder nere vid sjön och testa) så blir det den som får gå vidare till någon annan. För jag gör ju mina bilder i mörkrummet där just såna bildfel inte går att fixa.
//

Inlagt 2022-01-29 21:24 | Läst 972 ggr. | Permalink
Biometaren är ju en välbeprövad konstruktion. Själv har jag inte märkt någon tunnformad distorsion – den borde inte heller ha någon, då det är en rätt symmetrisk Dubbel-Gausskonstruktion. Det kan ju ändå vara så att din iakttagelse är riktig, då konstruktionen inte är helt symmetrisk. Harry Zöllner valde att ersätta den bakre akrometen med en kraftigt buktande enkellins.

Sedan tror jag inte att man skall utgå från att man alltid kan korrigera distorsion i bildprogrammet. I verklig fotografering håller man ju sällan objektivet rakt – man lutar åt alla möjliga håll. När man sedan sitter vid sin skärm och försöker korrigera en störande plus-distorsion i ena delen av bilden, så visar det sig ofta att det uppstår en störande minus-distorsion någon annanstans i bild.
Bäst är det som vanligt när det är rätt från början – det vill säga att objektivet är välkorrigerat.
Svar från Nils Bergqvist 2022-01-30 15:12
Jag ska testa den med horisontlinje nere vid sjön. Svårt att avgöra med dessa bilder, men hoppas jag har fel.