Fd fotograf, numera förläggare - men plåtar såklart fortfarande och bloggar i tid och otid ;-)
 
Follow johanericson on Twitter

Dogma, tagelskjorta och Slussen


Leica M6 TTL, Summicron 35mm ASPH, Tri-X

Bengt sa nyligen att "tagelskjortan" kanske började bli för trång ;-) Detta med tanke på ISO-debatten i Dogmagruppen. Så här kommer ett förslag på ny formulering av Dogmalöftets punkt fyra:
---
4. Grundtanken är att en film alt. en inställning i kameran får användas. Men
skiftande ljusförhållande samt de moderna digitalkamerornas extremt låga
brus vid högre ISO-känsligheter gör att vi tillåter olika filmer, men med
samma grundegenskaper, och olika ISO-lägen på digitalkameran. Dvs färg
ELLER s/v måste väljas, och för den analoge fotografen en filmtillverkare.
På digitalkameran får skärpa, mättnad och övriga parametrar inte ändras
även om ISO-talet ändras.
---
Detta är en omständig formulering. Går budskapet fram, eller vill någon föreslå en alternativ formulering? Eller bör löftet förenklas ytterligare? Kommentera gärna!

Sedan innan så är löfte nummer nio i praktiken redan ändrat, mitt förslag på ny lydelse:
---
9. Bara en kamera får användas oavsett teknik eller format, men om den
möjliggör flera bildformat så måste ett väljas.
---

Vi betsämde på Dogma-mötet att börja dokumentera Slussen i STHLM samt förlägga nästa Dogmamöte dit. Någon gång under maj, håll utkik i bloggarna och på "Dogmaplanket" efter mer information!


Leica M6 TTL, Summicron 35mm ASPH, Tri-X

Inlagt 2008-04-29 00:21 | Läst 18903 ggr. | Permalink

"När det gäller analogt tycker jag personligen att det även där borde räcka med sv/v eller färg. Anledningen till detta är att filmval beror dels av ljus men också tillgång, dessutom har tex kodak släppt nya uppdaterade tmax som verkar lovande. Så val kan ibland även handla om att det dyker upp nya produkter, men framför allt kanske att man kan få tag i film till vettig kostnad. Sedan i dagens "halvdigitala" värld där de flesta ändå skannar sina negativ så är det ju lättare att få samma uttryck med olika filmer. Detta med att köra in sin process handlar ju mycket om att man skall lära sig ett helt system bestående av kamera, objektiv, film, framkallare, försoringsapparat, förstoringsobjektiv, papper samt pappersframkallare. Och då är ju detta med filmvalet och framkallaren känsligare i och med att hela processen påverkas och det kan vara ganska svårt att få till samma uttryck i den slutliga kopian om någon parameter ändras. Men som sagt eftersom de flesta ändå "bara" kör halva vägen iom skanning av negativ och möjligheterna att lägga en kurva i PS är helt annorlunda än vad man kan göra i det analoga mörkrummet så tycker jag som sagt att detta blir en begränsning som inte gynnar kreativiteten. Men vi kanske bara skulle tillåta analogt framställda papperskopior rakt skannade för att komma närmare Strömholms gamla devis ;) -affe"


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
När det gäller analogt tycker jag personligen att det även där borde räcka med sv/v eller färg. Anledningen till detta är att filmval beror dels av ljus men också tillgång, dessutom har tex kodak släppt nya uppdaterade tmax som verkar lovande. Så val kan ibland även handla om att det dyker upp nya produkter, men framför allt kanske att man kan få tag i film till vettig kostnad. Sedan i dagens "halvdigitala" värld där de flesta ändå skannar sina negativ så är det ju lättare att få samma uttryck med olika filmer. Detta med att köra in sin process handlar ju mycket om att man skall lära sig ett helt system bestående av kamera, objektiv, film, framkallare, försoringsapparat, förstoringsobjektiv, papper samt pappersframkallare. Och då är ju detta med filmvalet och framkallaren känsligare i och med att hela processen påverkas och det kan vara ganska svårt att få till samma uttryck i den slutliga kopian om någon parameter ändras. Men som sagt eftersom de flesta ändå "bara" kör halva vägen iom skanning av negativ och möjligheterna att lägga en kurva i PS är helt annorlunda än vad man kan göra i det analoga mörkrummet så tycker jag som sagt att detta blir en begränsning som inte gynnar kreativiteten. Men vi kanske bara skulle tillåta analogt framställda papperskopior rakt skannade för att komma närmare Strömholms gamla devis ;)
-affe
Har funderat lite till och kommit fram till att om det måste finnas någon begränsning i filmval förutom sv/v eller färg passar det åtminstone mig bättre att kunna välja tex 2 olika filmer oavsett tillverkare. Det är inte helt ovanligt att olika tillverkare har låt säga iso 100 filmen och iso 400 filmen man föredrar. Men eftersom detta verkar vara en känslig punkt skulle det vara intressant om ni utvecklade era argumentat så att jag (och andra) bättre förstod bakgrunden till resonemanget.

Måste i ärlighetens namn erkänna att detta inte är något stort problem för mig. Eftersom jag är analog hela vägen byter jag sällan och ogärna ut de filmer jag är inkörd på. Under förutsättning att jag kan köra med en låg och en högkänslig film beroende av tillgång på ljus. Det händer vid sällsynta tillfällen att det dyker upp något nytt intressant, eller att jag väljer en film för att jag helt enkelt söker ett annat uttryck. Så för mig skulle det funka att ändra löftet de få tillfällen jag eventuellt testar någon ny variant. Det jag ställer mig lite frågande till är egentligen om det har så stor betydelse iom att de flesta (inklusive mina FS bilder) är skannade från negativ. Dessutom finns ju de som lämnar in sina sv/v filmer på framkallning och då har man ju ingen som helst koll över processen och kan få helt olika ressultat från gång till gång.

Om det skall finnas någon begränsning är det bättre med 2 valfria sv/v eller färgfilmer tycker jag. Jag tänker inte bråka vidare om detta oavsett vad ni kommer fram till ;)
-affe
På sätt och vis håller jag med Alf. Det borde vara OK för oss analogare att köra olika (iaf två) olika fabrikat. Jag menar väljer jag Tri-x så kan jag ju bara köra två olika ISO, 100 eller 400, eftersom filmen bara finns i de två varianterna (så vidare jag inte vill pressa den). Medan en digitalare kan välja i stort sett vilket ISO de vill.

Men på sätt och vis kan det vara bra att försöka välja EN film, och köra fullt ut på den. Själv har jag anstränt mig för att prova lite olika filmer och framkallare just för att komma fram till EN favorit som kan köras alltid. Tycker att då kan man lämna tankarna om filmval bakom sig och ägna sig fullt ut på fotograferandet (så var tanken iaf).

Sen vet man ju inte alltid vilken framkallare som används om man skickar iväg filmen på framkallning, men jag antar att val av EN framkallare inte är nödvändigt längre då?

Precis som Alf, så kommer jag inte att ställa till nåt bråk hur ni än väljer. Jag tycker iaf det är bra att ni tagit bort ISO-regeln!

Jag antar att sepiatoning och sånt fortfarande är bannlyst va?
Oj oj, ska man hålla reda på alla bloggar om Dogma? :o)
Kan någon göra en lista så att man slipper leta? :o)

Nya versionen av punkt 4 låter bra tycker jag.
Men Monica. Det finns ju en lista (lite dåligt uppdaterad dock) samt lite info i Dogma-poolen. Klicka på länken Dogma 07 deklarationen.


Thomas, jag antar att det är mig du syftar på? Håller med dig, Tri-x är inte alls den samma som förr osv. Men det är ju som det är med det, och det hjälper ju inte att man använder en massa olika filmer vid olika tillfällen för det.

Jag bara uttryckte min åsikt, och den är den att ett val av EN film kan vara ett led i Dogma-tänkandet. Att förenkla för sig själv, och slippa tänka "vilken film ska jag använda nu när det är solljus" t ex. Att sen Tri-x bilder idag ser mer ut som BW400CN bilder är bara att beklaga. Men det jag diskuterar är alltså inte bildresultat, utan arbetssättet.

Vi kan ju ta bort hur många regler som helst för att "förenkla" det för oss. Men tar vi bort FÖR många regler så är det ju ingen mening med Dogma längre. Tycker jag iaf!
Man kan lätt bli lite hemmablid ;)
Johan, jag förstår hur du tänker tror jag. Om man i sin jakt på bättre bilder fastnar i att testa olika filmer, framkallare osv. finns givetvis en risk att detta blir hämmande på samma sätt som om man håller på att byta grejor för övrigt. Där har du en poäng. Det blir ju lätt att man snackar utefter egen erfarenhet, som jag gjort tex. Iom att jag hållt på med detta över 30 år tänkte jag inte på alla som kanske är relativt nya med sv/v. Och visst kan "jakten på bättre bilder" ofta ta omvägen över nya filmer osv när det gäller det svartvita. Sett ur det perspektivt kanske två filmer är bättre, en hög och en lågkänslig tex.
-affe
Två filmer låter som en bra kompromiss. Och jag skulle ju själv testa Neopan så det passar ju mig bra också! :) Men vi låter väl Johan E och Bengan besluta, nu ha vi iaf kommit med förslag!

Har du verkligen hållt på i 30 år, Alf? Det var som fan. Började du med färg eller du har hållt på med svart/vit hela tiden?
Jag tycker att vi kanske glömmer bort det viktigaste i diskussionen och detta är att det till syvende och sist handlar om ett personligt förhållningssätt. Egentligen kan jag tycka att detta med filmval osv är av underordnad betydelse jämfört med vikten att göra bilden klar här och nu vid fotograferingstillfället. För mig åtminstone handlar det mer om att bli intuitiv med sin utrustning, oavsett hur denna ser ut. Och kanske framför allt att vara "ärlig" eller vad man skall kalla det och tvinga sig till att ta färdiga bilder vid exponeringen. Men olika aspekter betyder olika mycket för olika personer givetvis. För mig tex är manuell exponering och fasta brännvidder viktigt då detta funkar i mitt sökande efter den spontana fotografin, filmvalet däremot är mindre viktigt. För någon annan kan något annat vara viktigt, som tex iso eller filmval. Det fiffiga är ju att om man tex släpper detta med film och iso fritt så står det ju var och en just fritt att efter eget tycke välja om man vill "begränsa" sig vg detta kriterium eller inte. I slutändan handlar det ju om att utveckla sin egen fotografi trotts allt.

Johan, jag började med sv/v men har haft långa "färgperioder" emellanåt, körde alltid trix tills dom gjorde en helt ny film som dom hade fräckheten att också kalla trix ;)
-affe
Jo, Alf. Jag håller nog med dig att filmval inte är lika viktigt som t ex val av fast glugg, köra manuellt osv. Men det är väl lite den nya Tri-x filmens fel att vi behöver ha den här diskussionen. Hade Kodak hållt kvar vid den gamla varianten, så hade väl alla som kör sv/v i Dogma-poolen kört enbart Tri-x! :)


Ok, Thomas. Jag förstår hur du menar. Men vad gäller att skanna sv/v negativ så tycker jag nog tvärtom. Det var mycket enklare att få till en godkänd kopia i mörkrummet, från vilket negativ som helst - bara man hade Emaks K888 och en damstrumpa, samt pjatt och efterbelysnigsverktyg - än att få till en bra bild i datorn från ett skannat negativ. Men som sagt, anledningen till att jag tyckte att man kunde begränsa sig i filmvalet (till en eller två filmer), var inte för bildreultatet, utan för att förenkla arbetssättet (slippa att behöva välja, och kunna koncentrera sig på att fotografera istället)!
Om man går ifrån en film/ett ISO så tycker jag att regeln ska vara sv/v eller färg.
Ska det vara någon begränsning förutom sv/v eller färg så tycker jag att två ISO-tal är det bästa, det skulle då gälla både analogt och digitalt.
Jag säger som Affe o Johan, vad ni än kommer fram till tänker jag inte bråka ;)
/Krister
Tack för alla läsvärda kommentarer!
Jag återkommer med ett nytt blogginlägg där jag sammanfattar mina tankar bla utifrån era kommentarer samt min o Bengts diskussion.
Mvh
/johan e