EMAKS BETRAKTELSER

Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 227/Fotoutskrifter, utställningstankar mm.

Fotoutskrifter är dyrt, i alla fall om man vill ha dom arkivbeständiga på högkvalitétsmaterial. Skickade iväg en provbild till Crimson igår (en av bilderna från negativen på Greta Garbo) med deras proffstjänst Prefix, för att få den utskriven på Hahnemühle Fine Art Photo Rag (ett syrafritt lump-papper) i stl 520x654mm (har anlitat dom mycket förut och alltid blivit bra resultat på det papperet). Det är meningen att denna bilden och tre till från originalnegativ av Garbo, ska visas på Fotogalleriet i Skruv under hösten då jag firar det 10:de året med utställningar där. Utskriften kostade 1.146:90 med frakten, så ni förstår att det är en del kostnader med utställningar, om man vill ha bra slutresultat. Visst man kan göra utskrifterna själv också och få ner kostnaden, men hålla sig med en proffs-skrivare som kan skriva ut i det formatet, samt sköta den och hålla den i trim, det kostar också. Ramar har jag annars en hel del i olika storlekar, så den kostnaden kan jag räkna bort, såvida jag inte får ett infall och vill byta den svarta kanten. Fick kritik för det av min bror som är konstnär, han förfasades över att vi fotografer alltid envisas med dessa svarta sorgkanter på våra bilder. Men då kan man ju ta till färgburken och måla om själv, lär bli betydligt billigare än att köpa nya.

Personligen tycker jag det känns helt fel att beställa bilder på billigt och ur arkivsynpunkt dåligt material. Så har man ekonomin är det värt att satsa pengarna där. Det ska se ju även se bra ut när man visar bilder på papper, inte bara skapligt bra, och de ska klara sig länge. Bilder på fina papper är ju så annorlunda och vackra, det blir en annan känsla än med en skärmbild, både analogt fotat och digitalt. Och man ska ju ända in i kaklet, som det heter. Så resonerar jag i alla fall.

På jubiléumsutställningen till hösten blir det fler bilder som jag fotograferat och planerar att fotografera själv också givetvis. Skulle tro det kan få plats något 20-tal av mina egna bilder i medelstora och lite större storlekar. Kanske några lith-printar från mörkrummet i större format också, vi får se? Lith-printing ligger mig varmt om hjärtat, blir en ny dimension i det svartvita när grafisk framkallare används i kraftig utspädning. Samtidigt får du ofta en färgton automatiskt, men detta är inget för nybörjare. Även om jag stått i mörkrummet sedan början av 1970-talet, tycker jag att lith-printing är otroligt svårt att lyckas med. Men när man lyckas, kan det bli väldigt bra. Har en hel del okopierade negativ som jag tror kan bli bra som lith. Det finns även många bildidéer i mitt huvud, som jag vill försöka förverkliga under våren och sommaren. Det kommer bli bilder som är lite annorlunda mot vad man är van att se från mig. Ja, ni får invänta resultatet vad det kan bli så småningom framåt höstkanten. Jag ser fram mot detta själv väldigt mycket och hoppas det ska bli något bra av det.
//

Postat 2018-02-04 13:05 | Läst 1515 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 226/Själens sensor.

"När man blir ett med varje del av rummet, alla energier och känslor som svävar omring, då är man först och främst... man är en mycket tyst zon och man själv är... man förvandlas till en sensor. Man blir en del av helheten, och när själens sensor pejlar in och harmoniserar med platsens känsla och energi. När känslan av enhet infinner sig börjar även naturen göra konster för en. Då är man inte längre ett avskilt väsen. Och då uppstår ett ögonblick av intensitét, av magi."
Raghu Rai/

Kan det sägas bättre?

När man fotogaferar, att försöka komma i den stämningen, det tror jag är det viktigaste. Då spelar det ingen roll om du fotar med en mobil, en Hasselblad H4D eller en gammal Agfa Silette. Då spelar det ingen roll om du redigerar en råfil, en JPEG eller framkallar din film och står i mörkummet och printar efteråt, om du använder Lightroom eller Capture one, silver effex (eller vad allt nu heter). Du kommer ändå ingenstans på vägen om inte den känslan infinner sig och om du inte lyckas fånga den med din kamera.

Jag gör själv inget anspråk på att ha lyckas med den konsten, men försöker ändå sträva åt det hållet i mitt privata bildskapande. Raghu Rai satte ord på mina egna tankar, för jag vet att de bilder jag är mest nöjd med själv (kanske andra tycker annorlunda) har kommit till i dessa magiska stunder, när man befunnit sig på en plats där det vid en första anblick inte verkar vara något att ta bilder på, men då det efter en stund uppstått ett slags vakum där bilderna plötsligt söker sig till en av sig själva. Den magin är härlig att uppleva, även om man sedan kanske inte når fram till målet, så har man ändå lyckats komma en bit på vägen...

Postat 2018-02-03 14:30 | Läst 1903 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 225/Landskap i 1950-talsstil

Tänker på Svante Lundgrens bok "kameran i naturen" från 1953 när jag ser hur den här bilden blev. Ingen avsiktlig efterapning av den tidens svartvita landskapsfoto, den bara blev sån för jag tyckte stämningen blev fin med exponering mera efter himlen, och det korta skärpedjupet som man får med största bländare på Mitakon-optiken 0.95/35mm, trots en 1.5x kamera. Blir lite som med dåtidens kameror som ofta hade större negativformat (6x6 - 6x9) och och inte så ljuskänslig film, vilket gav liknande resultat även med mera moderata bländare. Tri-X i rullfilm 135 och 120-format kom ju inte förrän 1954 och om jag inte har fel var känsligheten då bara kring 200-250 ASA, så korta skärpedjup blev det ofta ändå (såvida man inte använde stativ och det var vindstilla). Lite skymningsmystik och svartvit landskapsromantik typ 1950-tal kanske? Redan gjort, men ändå rätt fint...

Postat 2018-02-02 22:02 | Läst 2552 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 224/Svårt det där med berättande i tiden...

Visst, man tar ju lite bilder ibland på sina arbetskamrater, när det byggs om på jobbet mm. Eller när man får däcken bytta på bilen, när man går en runda i skogen eller tar en tur på byn. Vardagsbilder i all anspråkslöshet på sånt som händer och sånt man passerar. Kanske utvecklar man en bildsyn och en stil som känns igen? Kanske berättar bilderna något, eller kanske ger de bara en känsla? Att försöka vara någon slags berättare i tiden tror jag ändå är en rätt svår uppgift för en som inte pysslar med detta på heltid eller har förmånen att kunna arbeta med bidragsfinansierade projekt (typ Petersen). Det blir mest fragment man kan bidra med, inget genomarbetat. Men man hoppas i alla fall att bilderna man gör ska ge nån slags känsla. Som den man själv får när man ser bilden och tar den. Estetisk, sorgsen, vacker eller vad det nu kan vara?

Personligen fotograferar jag mest där jag är och står och rör mig, inget planerat eller förberett (undantag finns dock). Och jag har jag vant mig vid att se omgivningen i svartvitt, eftersom jag gillar svartvitt bäst. De moderna kamerorna kan ju också visa bilden i svartvitt på skärmen/i sökaren, och det är något jag personligen uppskattar. Idag på lunchen tog jag en 10-minuters tur med kameran utanför jobbet, medan lunchmaten värmdes i micron. Man hittar alltid nåt intressant om man tar sig tid att se sig om en stund och inte rusa iväg till nästa ställe. Jag kom väl ungefär 50 meter innan jag fann något som ögat fastnade på. Det blev några bilder som jag själv kände mig rätt nöjd med efter att dom passerat steg två, redigeringsprogrammet. Känns dom fina efter ett tag, så kanske de får gå genom det sista steget också, utskrift på papper...

//

Postat 2018-02-01 20:49 | Läst 1845 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 223/Trollskogsfragment...

Gårdagens skogstur var fin. Det finns små fragment av relativt orörd skog kvar, men tyvärr är det alldeles för lite sånt i de sydsvenska skogarna. Mycket har förvandlats till granåkrar med knappt ens mossa kvar på marken. Det ser snyggt ut för den ekonomiskt lagda, men mindre tilltalande för den som månar om biologisk mångfald. Balansen mellan dessa båda intressen har vägt över alldeles för mycket till den ekonomiska sidan under senare år som jag bedömer det själv. Visserligen har vi fått nyckelbiotoper, men det borde bli mera sånt. Många skogsägare förfasas dock över detta som jag förstått, speciellt när Naturskyddsföreningar går ut och utan ersättning inventerar och sedan rapporterar vidare till skogsvårdsstyreler eller länsstyrelser. Då blir det argsinta insändare, ledarkrönikor och annat. Men en skogsägare som har värdefulla partier på sina ägor borde istället vara stolt och glad över att hen skött sin skog så bra att denna mångfald finns kvar. Man får ju ersättning för nyckelbiotoper också, men kanske är denna ersättning för låg för att man ska känna sig nöjd och belåten? Fast bara vetskapen om att ha hotade och ovanliga arter på sina marker tycker jag skulle vara belöning nog? Men jag tänker säkerligen annorlunda och har helt annat synsätt på vad en värdefull skog är, än flera andra. I alla fall hittade jag lite Trollskogsfragment igår vid Toragöl, utefter kulturstigen "Lessebo Bruks Omland" och man får hoppas det lilla som finns kvar där får vara ifred. Ett par av bilderna visade jag igår i föregående blogposter.

Hade planerat en tur ut i skogen till ett närliggande ställe idag också, där jag vet att det finns lite Trollskogsfragment kvar. Men regn och blåst satte stopp för det. Det blev en innesittardag istället och då hinner man redigera lite av det man fångat på sensorn. Alla bilder togs med Mitakon Speedmaster 0.95/35mm monterad på X-T2 huset. Och likaså full glugg 0.95 inställd i fasttejpat läge (finns inga klickstopp så den glider lätt upp på mindre öppning annars). Speedmastern är speciell, och ger härliga resultat med snygg bakgrundsoskärpa fullt öppen. Filerna redigerades först i gratisprogrammet Darktable och TIFF-filerna därifrån finslipades sedan i Elements, för att få det som jag ville ha det. Får se vad Fujifilm har att erbjuda i februari när X Raw Studio kommer för Windows?
//