EMAKS BETRAKTELSER 331

Det har inte blivit mycket bloggat på senaste tiden, av förklarliga skäl. Sedan ryggen gav upp för en månad sen har jag inte kunnat stå, gå eller sitta några längre stunder. Men nu verkar det ändå som det går åt rätt håll och blir lite bättre. Hoppas snart kunna fortsätta göra lite bilder i mörkrummet också, där man mest står. Jag har en del digitala negativ som ska lithkopieras och även en del analoga från förr. Planerar att beställa fler digitalt utskrivna negativ också, som ska bli till pappersbilder i mörkrummet.

Nu har jag ändå kunnat fota digitalt lite grand på mina rehabiliteringsrundor. Jag har ju rekommendation från sjukgymnasten att röra mig så mycket jag kan, och idag blev det en promenad på 3 km längs Strandpromenaden vid sjön här hemma i Lessebo. I torsdags kunde jag gå en km utan att det smärtade speciellt mycket, men både igår och idag har jag känt mera smärtor när jag går. Då (i torsdags) hade jag inte heller tagit några starka värktabletter och fick lite hopp, men idag blev jag tvungen att ta en morfintablett på förmiddagen och trots det kände jag en del smärta både i ländrygg och ut i hö ben, precis som det varit tidigare. Ja hur detta ska sluta vet jag inte, men hoppas det ska fortsätta gå åt rätt håll även om det som nu blivit två steg framåt och sen ett bakåt igen.

När man själv inte är redo att fixa i trädgården så är man lyckligt lottad att ha en partner som kan ta vid, och humöret är ju glatt som synes. Mindre glatt var det när jag kom tillbaka från min promenad och det visade sig att jag låst dörren. Frugan hade varken nyckel eller mobil på sig, de låg inne, och nu fick hon glatt vänta tills jag kom tillbaka, vilket ju tog över en timme när jag även stannade och fotade på några ställen. Fota går bra, kamera med optik väger inte så mycket och har man den intill kroppen tynger det inte ryggen direkt heller. Så det har jag ändå kunnat göra nu när jag gått mina rundor.









Jag satte den 50 år gamla Carl Zeiss Distagon 4/25mm med Zhongyi lens Turbo II, på min X-T2. På det sättet blir min APS-C kamera likvärdig med en FF. Brännvidden motsvarar alltså den bildvinkel den ger i fullformat. Och jag upplever att det oftast fungerar alldeles utmärkt med den här brännviddsförkortaren från Kina. Hittills har den inte gjort mig besviken.
//

EMAKS BETRAKTELSER 324/Back to the roots...

Isen på Hyllsjön höll faktiskt att gå på idag. Men isen lägger sig tidigt och går upp sent på den sjön. Vid Läen, där jag bor nu, är isen inte lika snabb att sluta sig och det kan vara tjockt så det håller mer än väl att gå på i kanterna, medan det längre ut är mycket tunnare och lurigt. Ganska strömt på vissa ställen dessutom. Vi får se, kanske blir det en tur med långfärdsgrillorna på Hyllsjön i morgon?





Kenny var ute och isfiskade. Nappade dåligt så han skulle byta plats. Men jag fick ta några bilder innan han gick vidare med borren över axeln och ispiken i näven.



Det här är min fars gamla båt. Han fick den i 50-årspresent. Nu har det gått 50 år till och båten ligger fortfarande kvar, precis som den låg efter att jag hjälpt honom att lägga upp den på bockarna, den där sista hösten 2005 (eller var det kanske 2006). Det blev den sista båtsommaren för honom.





Bilderna är alltså från Hyllsjön vid Strömbergshyttan. Här växte jag upp, badade, fiskade, spelade hockey och lekte Jonny Nilsson och Johnny Höglin med armarna på ryggen på uppskottad rundbana sportlovet 1968. OS i Grenoble höll på som bäst och Höglin tog guld på 10.000. När jag efter otaliga varv tittade upp mot himlen så kom där en luftballong. Det var glaskonstnärerna Bertil Vallien och Erik Höglund och några till som precis genomfört en av de första uppstigningarna med varmluftsballong i Sverige i modern tid. Ballongen hette Emelie och klubben Åfors Raket- och Ballongklubb. De landade precis bredvid mig där jag åkte som bäst mina varv runt banan och jag fick hjälpa dom visa var närmsta väg som var farbar med bil fanns. Som tack för hjälpen höll man en liten ceremoni för mig där jag förärades  en liten flätat stropp av Bertil som han satte fast i dragkedjan till min jacka. Det skulle vara Ballongfararnas skyddsymbol sa han, men det var kanske bara nåt han hittade på? I alla fall så visste jag inte då vilka de var, men förstod lite längre fram i livet att det var dessa numera världsberömda herrar som hade landat där på Hyllsjöns is bredvid min egenhändigt uppskottade skrinnarbana.
//

EMAKS BETRAKTELSER 322/Fotosession i trädgården...

Ibland kommer jag inte längre än utanför dörren med kameran. Det var tänkt att jag skulle gå en sväng på byn idag, men disdroppande lätt duggregn satte stopp för det. Jag kom inte längre än till trädgården. Fast bilder blev det i alla fall. Och det är det viktigaste. Även om kamerahistoria också kan vara kul, så är det ändå bildmakeri som fotografi går ut på.



Det var lite frost/snö kvar i vegetationen, även om disduggandet smält bort en del. Det får man givetvis försöka utnyttja som bildelement när man komponerar.





Sen brukar vi alltid låta frökapslar och ställningar sitta kvar, och inte rensa bort för mycket på hösten. Detta för att småfåglarna ska ha lite mat under vintern. Vi matar ju inte fåglarna längre, det drar bara till sig möss. Sen vi slutade med det har vi faktiskt inte haft några möss på vinden eller i garaget. Jag kommer ihåg när man hittade mössbona, fulla med fågelfrön.



Sen hittar man ju även en del annat i trädgården under hösten och vintern, som kan bli bilder. Jag brukar säga att bara man ger sig tid och inte stressar iväg utan stannar på en liten plätt och slår sig till ro, så brukar bilderna efter ett tag komma till en av sig själva. Faktiskt är det ofta så för mig. Och det fungerar i princip överallt.





//

EMAKS BETRAKTELSER 321/Tung bok gav lite mera information...

Har precis hämtat ut ett 3,7 kg tungt och 1300 sidor tjockt praktverk från Schenker-ombudet. Och där hittade jag lite mera information (om än bara lite) för Zeiss Ikons sista kamera SL706, innan nedläggningen av deras fabrik i Brunschweig vid slutet av augusti 1971. Där fanns också några rader om den helt anonyma vidvinkeln Carl Zeiss Distagon 4/25mm, men boken är inget register över Zeiss-objektiv, bara kameror från Zeiss Ikon. En del objektiv nämns dock i förtexterna och beskrivningarna av hur företaget utvecklats, t.ex denna 25mm med ljusstyrka f:4. För kameror med utbytbar optik finns i alla fall information om de normalobjektiv som man kunde köpa kameran tillsammans med. SL706 levererades ned antingen Tessar (Color-Skopar) 2,8/50mm, eller Ultron 1,8/50mm (med konkav frontlins).



Distagon 4/25mm tillverkades för M42-kamerorna Icarex 35 TM (fanns i två versioner med fast och utbytbart prisma) och SL706, vilken blev den allra sista kameran man producerade i Tyskland innan nedläggningen i slutet av augusti 1971. SL706 gjordes bara under denna första halva av 1971 och den uppskattas ha producerats i 8000 exemplar. Vidvinkeln 4/25mm tillverkades troligen i ännu mindre upplaga (få exemplar enligt uppgift från Camerapedia) och som det verkar också bara under detta första halvår av 1971. Senare fortsatte Zeiss Contarex försäljningsbolag att saluföra det kvarvarande lagret av bl.a denna 4/25mm fram till 1975. Men som sagt var det ett väldigt litet lager och den mera vanliga 2,8/25mm för Contarex-kamerorna gjordes i betydligt större kvantitéter. Exakt hur många Distagon 4/25mm som kom till innan nedläggningen av fabriken i Braunschweig i augusti 1971 finns ingen uppgift om. Hur som helst är det en riktigt bra vidvinkel som verkar fungera utmärkt även med Speed Boostern/Brännviddsförkortaren på min X-T2. Bilderna är färska för dagen och tagna med Distagon 4/25mm, här utan Speed Boostern.













Jag fotograferade tidigare en del landskapsbilder med en Zeiss Contax Distagon T* 2,8/25 (med analog Contax-kamera) men sålde den. Nu är det istället denna Distagon 4/25mm som får sitta på det digitala Fujifilm-huset. Som jag upplever det är denna mindre ljusstarka 25mm-variant ett strå vassare i hörnor/kanter och därför passar den kanske bättre för lite mera "publikfriande" och "tankebefriande" landskapsbilder, som är lätta att ta till sig och smälta ner innaför pannbenet för flertalet betraktare? Det märks väl inte direkt i kvadratiskt format, men med Speedboostern och fullt 3:2 tycker jag att skärpan i kanter/hörnor är överraskande bra, även på full öppning. 2,8-varianten hade som jag upplevde det, en lite sämre hörnskärpa över hela bländarområdet, och kanske är det vad man får på köpet av ett bländarsteg bättre ljusstyrka när det gäller vidvinklar från 25mm och vidvinkligare?
//

EMAKS BETRAKTELSER 320/Gräv där du står...

Kanske kan man säga att det uttrycket präglar mycket av min fotografi? Jag är ingen person som reser land och rike (eller fördenskull hela världen) runt för att hitta något att fotografera. Jag nöjer mig med det jag har i min vardag, även om jag givetvis ibland tar en tur till huvudstaden eller nån tripp till Öland på vårkanten eller så. Nån utlandssemester har det väl blivit också ibland. Men det är ändå bilderna på hemmaplan som jag "brinner" för. Som exempelvis det jag skrev om i förra blogposten, mina "Svenska Landsbygdskort". Idag (eller igår) blev det några "Svenska Landskapskort" istället. Och det räckte med att gå 150m från huset innan något intressant kom för mina fötter som jag blev tvungen att föreviga med kameran. Trots otaliga turer i närområdet så hittar man alltid något nytt, eller nån ny infallsvinkel/utsnitt. Variationerna kommer också med naturens föränderlighet.







Jag provade ju min Zeiss Distagon 25mm med den kinesiska brännviddsförkortaren från Zhongyi i den förra posten. Nu körde jag med bara en vanlig adapter, och då får jag inte ut hela brännvidden 25mm med en APS-C sensor som ju X-T2:an har. Gammal analog småbildsfotograf som jag är så räknar jag fortfarande allt med småbildsformatets utsnitt 24x36mm som utgångspunkt. En 25mm är för mig en ganska vidvinklig brännvidd, men här blir det ungefär en vanlig 35:a. Och det ser ju ut att fungera ganska bra med nästan 50 år gamla objektiv också. Distagon 25mm med ljusstyrka f:4 och M42-fattning, gjordes för Zeiss Ikons sista kameror, Icarex35S och SL706. En väldigt anonym glugg som inte finns någon info alls om på webben. I alla fall har inte jag hittat något, möjligen mycket få exemplar tillverkade? Den ljusstarkare 2,8/25, som finns för både de samtida Zeiss Contarex och de nyare Yashica/Contax-kamerorna, är desto mera omskriven.
//