Waxwing

Sidensvansarna har varit flitiga besökare här ett par veckor. Inga mängder utan ofta har det varit 4-5 st. Den senaste veckan har det bara varit en ensam, man funderar ju var den har sin flock. Men den sitter långa tider vid ett äpple och ser rätt nöjd ut att få ha det för sig själv.

Bilderna i denna blogg är från 16:e februari, en dag då solen sken.

Trots äpplen på flera ställen så måste det kivas lite

Bad hairday 

Ett försök att skrämmas, men den andra verkade inte bry sig

// Ing-Marie

Gömslefotografering

Ibland så får jag det där suget att sitta i gömsle, det brukar infinna sig den här tiden på året. Pratade med Sara på Wildnordic, Kungsberg om lediga tider, blev sugen då det har varit full fart med örnar där den senaste tiden. Min vanliga följeslagare Lena K kunde inte hänga med så jag fick Stefan W med mig, han brukar hjälpa Sara med det ena och det andra. Så i fredags var det till att gå upp i ottan, jag blev hämtad strax efter kl 5 

Spillkråkan som finns där lockade ju också lite, kommer inte ihåg att jag har någon skaplig bild på den tidigare. Tyvärr så höll kungsörnarna sig borta, de var väl mätta eftersom de varit ner i flera dagar på raken tidigare. En havsörn kom två svängar och satte sig i skogen en bit bort, men den vågade sig inte ner. 

Men vi deppade inte ihop för det. Hade fin underhållning av spillkråkan, gråspetten och några nötskrikor som blev lite osams ibland. 

Gömslet är stort och rymligt med sköna stolar så det är väldigt bekvämt att sitta där.

Spillkråkan kikar fram

Nötskrika vs gråspett

Här blev det en trippel, hacke i bakgrunden men såg inte gråspetten i hörnet vid fototillfället 

Det blev många bilder där de mestadels var gömda i snön

Möte mellan gråspett och nötskrika

Spillkråkan och nötskrikan leker tittut

Lite fight hör till

Man är rätt trött när man kommer hem, men dagen efter så längtar man nästan tillbaka igen

// Ing-Marie

Alla blir vi hungriga

Och eftersom jag har ett smörgåsbord med fåglar här på baksidan så har jag nu fått en stamgäst. Sparvhöken har hittat hit igen. Den brukar hålla till i en liten skog här i närheten så jag har varit förvånad att jag inte sett den tidigare. Den har säkert varit här utan att jag sett den, för stundtals blir det helt tom med småfåglar och då anar jag att den varit i farten. För ett tag sedan när jag satt på altanen så landade den väldigt nära och spanade. Den såg mig inte och inte fick den någon fångst heller den gången. 

Dagen efter såg jag den svepa förbi och den satte sig i granen, jag smög ut och hörde "fågelskrik" när den anföll, tror den fick napp den gången. Nästa dag såg jag småfjun nära matningen och ytterligare dun, lite större, under granen, såg ut som en björktrast. Har haft två kaxiga björktrastar här och nu finns bara en kvar. Att den tog just den gör inte så ont i mig för dessa trastar är så elaka på koltrastarna så de är rena mobbarna.

Några bilder på jägaren blev det 

Sidensvansarna drog, de stannade bara i tre dagar denna gång. Förhoppningsvis kanske att annat gäng dyker upp framöver, de är ju så roliga att kolla på. 

  // Ing-Marie

Suddisar

Sidensvansarna är orädda fåglar som man kan få närbilder på, i alla fall den här tiden då de är fullt upptagna med att äta äpplen. Jag kunde stå ett par meter ifrån dem. Man tröttnar efter ett tag så då måsta man "leka" lite. Helst ska dom ju bråka lite när man fotar med långa tider, stundtals blev det lite kiv. Men det är inte så lätt att hänga med men kul att försöka. 

Det blev väl inga perfekta bilder denna gång men några blev väl ändå godkända.

Den sista bilden blev lite spooky, två stycken blev fyra.

Tyvärr så har jag inte sett dem på ett par dagar, har haft höken på besök flera gånger så det är väl den som skrämt iväg dem. 

 // Ing-Marie

Äntligen är dom här

Är det några fåglar det är extra kul att fota så är det sidensvansarna. Brukar väl få några bilder på dem varje år men helst vill jag ha dem här hemma på tomten. Tror det var 2020 sist som jag lyckades locka hit dem. Har lärt mig nu att finns det bär kvar på träden när det blir februari så är det den populäraste maten, men är det tomt på alla träd och buskar så går det bra med äpplen. 

I år finns inte ett enda bär kvar, så nu hade jag lite hopp, och mycket riktigt så har jag besök, de har varit här sedan i söndags. Ett par stycken har försökt tidigare men jag har ju två ilskna björktrastar som skrämmer bort koltrastar och även svansarna. Men i söndags kom det nog 15-20 st då hade inte björktrastarna mycket att säga till om. Så är dom fler än fyra så får de äta i fred.  

Många bilder blir det, har ju massor med mappar på dessa sedan tidigare men det är ju så kul så det är bara att köra på.

De stannar länge så det hinner nästan bli mörkt ute.

I går roade jag mig med att köra med långa tider för att få lite suddisar, kommer i nästa blogg

// Ing-Marie