Rönnbärsfåglar

Då har dom varit här och rensat alla bär. Till min glädje har vi runt 20 rönnbärsträd i rad här i området. Trastarna dyker upp först, mest björktrastar men även några rödvingetrastar, sedan kommer sidensvansarna men de är färre än trastarna. 

De första bilderna är från 15-16:e oktober hemmavid.

Efter en stunds ätande så blir det vilopaus runt om i björkarna innan det är dags att ge sig på bären igen. 

När det blev tomt här åkte jag ner till en parkering i närheten av tågstationen där jag vet att de brukar vara. Jodå, efter en stund kom de i flockar, mest trastar här också. De är lite vimsiga, sitter inte lång stund utan drar iväg en repa sedan kommer de tillbaka. Jag satt bekvämt i bilen och fotade så det var rena avkopplingen.

Här kommer bilder från den dagen 18:e oktober

Några få finns kvar men de sitter mest i björken här bakom och ser lite slöa ut.

 // Ing-Marie

Innan löven föll

Eftersom jag gärna vill ha "något" eller fina färger i bakgrunden så passade det bra att bergfinkarna kom på besök några dagar då löven var som vackrast. De var inte många så det blev inte mycket till fighter men man får vara glad åt det lilla. Nu har de gett sig iväg, nästan så att man tror att de förvann när deras "camouflage" från träden inte fanns kvar. För de är ju  verkligen klädda i höstfärger 

Jag har bidragit med lite pengar till barncancerfonden nu i höst då det varit självplock av solrosor i min barndomsby, 1,5 mil härifrån. Förra året var det flera ställen att välja på, vet inte varför det var färre i år. Ett jättebra initiativ tycker jag, du betalar vad du vill och pengarna går till barncancerfonden. 

Var dit och plockade flera gånger, när de blommat över så var jag dit och plockade "frökapslarna". Mycket populärt och när fröna blev uppätna så var det bara att fylla på. 

Bergfinkarna har stuckit, nu är det mest talgoxar, nötväckor, blåmesar och några svartmesar som kommer varje dag.

I helgen var det invasion av trastar och några sidensvansar så nu är alla nästan rönnbär slut. 

  // Ing-Marie

Älskar hösten

Detta är min årstid, älskar att gå i skogen, den bästa motionen för mig och den enda motionsform som jag tycker är rolig. I år har det varit extra kul då det funnits rätt gott om Karljohan som är min favorit. Kantareller finns varje år så dem har jag tröttnar lite på, men visst är det gott när man hittar de första.

Släpar aldrig kameran med mig så i denna blogg blir det bara bilder från mobilen.

För det mesta går jag själv, men här har jag en kompis med mig.

De finaste KJ har jag hittat runt knuten här hemma och de flesta har varit fantastiskt fina. Jag är jättepetig när jag rensar det får inte ens vara ett litet hål kvar i svampen.

Jag torkar den, skär den rätt smått för jag gillar att steka den rätt hårt så det inte blir så mycket svampkonsistens.

Vägde upp 460 gr rensad och skuren svamp, det resulterade i 42 gram torkad. 

Här ligger den nyskuren

Här har den börjat torka ( torkar på myggnät ) 

Det har blivit många burkar så i vinter behöver jag inte snåla som jag gjort med förra årets ynka en enda burk.

Se men inte röra

Vi har kollat igenom avsnitten av "Tordyveln flyger igen" så när jag såg denna så måste den ju fotas :-) 

Nu är det trattisar som gäller, ger bort det mesta till grannar och bekanta som har svårt att ta sig ut i skogen

Hoppas hinna med några fler turer innan hösten är över.

  // Ing-Marie

Hjälstaviken....igen

Det går inte fort med bloggandet nu för tiden, så mycket annat man vill göra utomhus den här årstiden.

Men nåväl, Lena K och jag hade planerat för en tvådagarstripp till Hjälsta, Lena hade inte varit dit sedan förra året så det var dags för ett höstbesök. Så den 22/9 åkte vi ner.

Fina dagar men tyvärr väldigt blåsigt, och det vill man helst inte ha där nere. Men några bilder har jag krafsat ihop.

De små njöt av kvällssolen på väg ut till tornet

Örnarna tog en lov över viken för att få lite fart på alla gäss

Morgon vid gömslet

Korparna gillade nog blåsten mer än vad vi gjorde

Ägretterna höll sig mest på avstånd.

Höstfärgen i vassen 

Men skäggmesarna piggade upp, fast man hade ju helst velat se dem i vassen men nöjd att dom visade sig på spången i alla fall.

Allt är inte ätbart

så det kastas bort

Avslutar med en liten trädkrypare vid parkeringen

Så fort man kommit hem så längtar man ner igen, trivs verkligen vid detta ställe.

  // Ing-Marie