Bilder och berättelser från min resa genom livet.
Fröken berättar
Fröken berättar om hönan och tuppen, och vi andra lyssnar andäktigt och låter oss imponeras över allt hon vet om dessa fåglar...
...och jag undrar samtidigt vart alla dessa berättare tog vägen?
På återseende
Torbjörn
Inlagt 2014-04-29 10:21 |
Läst 3892 ggr. |
Permalink


PS. I påskas var jag på en utställning av gamla skolplancher, nästan alla gav ha-begär, underbara bilder.DS
Tack Annelie. I min skola hade vi ett stort rum full med planscher för olika ämnen. Det är ett kulturmord av stora mått om alla dessa planscher gått förlorade. Det tjänar ingenting till att längta tillbaka, men man ska vara varsam med tingen från den tid som varit, och vi hobbyfotografer bidrar ju också lite grand med "bevarande" av både ting och människor.
Min fröken Mia W. hade en planch med en man och en annan med en kvinna. Hon körde ut flickorna och pojkarna fick titta på kvinnan. Sen fick vi komma in och titta på mannen. Det blev inte mycket sagt. Det var vår sexualundervisning. Inte undra på att man fick så många barn
Det är kanske det det här lärarinnan också gör, fast hon tar liknelsen med tuppen och hönan
Marianne
Ha, ha tack för din roliga kommentar Marianne. Jag minns inte om Mia var gift eller om hon även var fröken privat. I så fall visste hon kanske inte mer än vad ni elever gjorde :). Många lärare har nog svettats och lidit på dessa lektioner medan eleverna fnissat och skrapat med fötterna :).
Nej hon var fröken, hade en syster i Leksand dit även Mia flyttade efter pensioneringen. Mia har jag många roliga minnen av.
Jag kommer mycket väl i håg att hon hade en anknytning till Leksand. Jag hade ju henne en hel del också och jag minns att hon ibland satte upp små tablåer där vi barn medverkade.
-affe
Tack så mycket Alf. Ville ha en "försiktig" gråskala här för att lite grand efterlikna den tid interiören återspeglar.
Hälsningar Lena
Tack så mycket för din intressanta kommentar Lena. När jag arbetade på Inst för lärarutbildning hade man vid den stora ombyggnationen där samlat alla gamla planscher, kartor mm i ett förråd i källaren. Jag frågade intendenten vad som skulle hända med materialet och fick till svar att det troligen skulle slängas. Jag protesterade och menade att mycket skulle kunna användas att pryda både de gamla och de nya lokalerna som var under uppförande. Det skulle ju ha kunnat användas i undervisningen t o m. Jag räddade så mycket jag kunde till mitt arbetsrum men jag vet fortfarande inte vad som hände med resten.
Tack Anders. Närå, planscher hade vi på låg- och mellanstadiet och riktiga, moderna bänkar också. Det var nätt och jämt att jag kunde glida ned i de här antika bänkarna. Miljön kommer från en by i Västergötland. Kika in där när du besöker Skansen nästa gång. Fröken är både kunnig och trevlig :).