Tobbes blogg

Bilder och berättelser från min resa genom livet.

Dessa satans internetleverantörer

I vissa situationer kan jag minnas tal från någon skicklig talare. Vem minns inte Martin Luther Kings fantastiska, och fortfarande oöverträffade?, tal "I still have a dream". Palme var också en mycket skicklig talare och hans tal, m a a julbombningarna i Hanoi,  "Dessa satans mördare" fick stor internationell uppmärksamhet. I dag tänkte jag på detta tal efter att ha varit i kontakt med min nya internetleverantör Bredbandsbolaget. För några månader sedan tröttnade jag på Comhem efter alla missöden med bredband och telefoni. Det var inte ovanligt att jag var utan telefon i flera dagar på raken. Precis i den vevan ringde en försäljare från Bredbandsbolaget (Bb) och berättade att telestationen i Knivsta nu var uppgraderad och att det på min adress gick utmärkt att se både HD-TV och surfa med högsta bredbandshastighet. Han erbjöd ett förmånligt paket, liknande det jag hade med Comhem, innehållande bredband, TV och telefoni. I går kopplade jag upp mig och kunde konstatera att telefonen inte fungerade. Inte heller kunde jag se de TV-kanaler jag betalar för utan endast TV1, TV2, TV4 och Kunskapskanalen. Jag ringde naturligtvis upp och fick beskedet att mitt ärende hade högsta prioritet. Tyvärr kunde de inta fixa min telefon för Comhem släpper inte mitt telefonnummer förrän den 8 mars?????

TV-utbudet fungerar i dag fortfarande inte och jag ringde igen till Bb. Då fick jag veta att jag inte kunde se de HD-kanaler jag betalar för därför att jag bor för långt från telestationen?! Jag bor 1 850 meter från densamma och för att kunna se HD-TV får man inte bo längre bort än 1 000 meter. Jag påminde honom om vad försäljaren tidigare sagt och nämnde att Bb klart och tydligt begår avtalsbrott och att jag därför har min fulla rätt att på momangen säga upp rådande avtal. Men vad ska man välja i stället? Det är samma skit överallt och några myndigheter som för konsumenternas talan finns väl inte kvar längre. Post- och telestyrelsen säger någon. Ja, vad sysslar de med egentligen?

I kväll kl.19:10 är det bandy på TV4-Sport; Sandviken mot Edsbyn. Tills dess ska Bb ha fixat TV-kanalerna. Det är mitt ultimatum till dem! De lovade höra av sig inom en timme.

Om han levat i dag hade han skrivit en nidvisa om eländet

Timman är snart slagen...

På återseende

/Torbjörn

Postat 2012-02-28 15:23 | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera

När Calle kom hem från Amerika

Min fars morbror Carl Dahlman emigrerade 1916, endast 16 år gammal, till Amerika. Jag skriver medvetet "Amerika" för de gamla, som berättade om det stora landet i väster, sade aldrig USA eller Förenta staterna. Det var Amerika för hela slanten. Resan gick från England under brinnande krig med tyska ubåtar strykande längs Englands kuster. Så småningom kom han i alla fall fram till det väldiga landet. Calle kunde inte mer engelska än "Yes box allright" och hade alla nödvändiga uppgifter nedskrivna på en lapp. Där stod bl a adressen till den äldre brodern som redan befann sig i Amerika och dit Calle nu var på väg.

På tåget från New York till Minnesota någonstans visade Calle adressen för konduktören som lovade säga till när det var dags att kliva av tåget. Naturligtvis glömde konduktören bort det och mitt i natten väckte han Calle och bad honom kliva av. Tåget hade åkt för långt och konduktören hade låtit stanna tåget mellan två stationer. Calle klev av, satte sig på spåret och grät. Han var ju trots allt bara 16 år och satt där mol allena i kolmörkret, mitt ute på prärien...

Femtio år senare, på sommaren 1966, återvänder Calle till Sverige och Ockelbo varifrån han utvandrat. Han har inte besökt det gamla fosterlandet på 50 år men har inte glömt bort det svenska språket. Fast den Ockelbodialekt han talar är för länge sedan bortglömd och Gävletidningarna tycker det är märkvärdigt och gör bildreportage från Calles möten med folk på bygden. Naturligtvis kommer han och hälsar på oss i Hamrånge också. Det var förresten vi som hämtade upp honom från Arlanda. Min bror var 18 år fyllda och hade precis fixat körkort och bil.

Fem år senare, 1971, kommer Calle "hem" igen och det är från det tillfället mina bilder kommer. Under många år brevväxlade Calle med min far. Han skrev endast en mening. Första ordet i breven började alltid med stor bokstav och efter sista ordet i breven kom det enda skiljetecknet, punkten. Breven var ofta väldigt långa. Min bror Stefan, som tagit över föräldrahemmet, håller nu på med att leta upp alla dessa brev.

Här har jag ställt upp dem framför husväggen. Från vänster står mor, Calle, dottern Joyce, far och längst fram står min kusin Susanne som hälsade på oss under sommaren

Calle pratar lite med mor innan det bär av till Ockelbo

Jag hoppas innerligt att min bror hittar alla de här breven Calle skrev till min far. Han skrev ofta om att han jobbade med indianer och vi såg då framför oss muskulösa krigare på sina svettiga hästar med pilbågen i hand och tomahwken i bältet i full kärriär över prärien likt vår favorit, Hjortfot, från Edward S. Ellis böcker.

På återseende

/Torbjörn

Postat 2012-02-28 12:29 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Varsågod, här är ditt liv

För ett tag sedan köpte jag en Reflecta RPS 7200 filmscanner. Jag har tänkt att i fortsättningen scanna all småbildsfilm i den scannern och de större negativformaten i Epson V750, som är en flatbäddsscanner. Jag har precis börjat utforska Reflectan och kan konstatera att batchscanning fungerar si så där. Efter 2–3 rutor kraschar SilverFast. Förmodligen är det en bugg i programmet som kanske kommer att åtgärdas i senare versioner. Jag har version 6.6 och det är den senaste som finns för den här scannern. Vad jag hittills kunnat se så blir resultatet mycket bra.

Jag planerar att göra en serie fotoböcker med bilder på mina barn. Jag börjar med Fredrik som fyller 39 år den 31 mars. Kristoffer, som nyss fyllt 25 år, får vänta på sin bok. När Fredrik var liten var jag väldigt aktiv med kameran och naturligtvis måste man göra en grov sållning. Det kommer inte att bli lätt men jag börjar från början...

Några dagar gammal har du börjat utforska världen

Trygg i mamma Evas famn

Det här projektet väcker många minnen till liv. Minnen som många gånger är väldigt smärtsamma. Min Eva gick bort på tok för ung och sorgearbetet efter hennes död tar aldrig slut. Så är livet och jag är så här efteråt både glad och tacksam över att jag har världens finaste hobby – fotografering. Jag tänker inte utnyttja bloggen som mitt familjealbum utan ni får se det här inlägget som ett exempel på vad man kan göra med sina bilder. Bilder ska inte ligga gömda i negativalbum och på hårddiskar. I dag finns så många möjligheter att visa sina bilder på. Gör det.

För er som är intresserad av teknik kan jag nämna att kameran är Pentax Spotmatic. Första bilden är tagen med Super Takumar 1.9/85 mm och den andra troligen med Super Takumar 3.5/35 mm. Filmen är Tri-X, framkallad i D76. Bilderna i inlägget är inte "färdigstädade".

På återseende

/Torbjörn

Postat 2012-02-25 18:40 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Datorservice från Egypten

Telefonen ringde och i nummerpresentatören såg jag att det var ett långt telefonnummer innehållande landsnummer. Jag kollade snabbt i katalogen innan jag svarade och såg att samtalet kom från Egypten. Vad kul, tänkte jag, känner de till mig i faraonernas och pyramidernas land ;). Jag svarade och en mansröst frågade:

– Do you have problems with Windows?

– No, I havn't, I use Mac, svarade jag som förstod att det var något lurt på gång.

– Oh, I understand, but then we can't help you, sade han då och jag slängde genast på luren.

I globaliseringens tid erbjuder man alltså datorservice från Egypten? Nej, det gör man naturligtvis inte. Jag berättade för Kristoffer när han kom hem från jobbet på kvällen och han visste naturligtvis vad det handlade om. Han undrade om jag lämnat uppgifter om e-post mm men det hade jag naturligtvis inte gjort och samtalet med egyptiern tog högst 20 sek.

Antagligen är de här förslagna människorna ute efter att komma in på din dator på ett eller annat sätt för att få uppgifter om password till banker mm. Antagligen ber de en att gå in på deras "hemsida" och tanka hem ett "antivirusprogram" som är fullproppat med just virus, maskar och annat otyg som sedan kan härja fritt på din hårddisk.

Vem backar och vem går framåt?

Resklar

Får ni samtal från Egypten så var på er vakt!  Annars då. Snön åkte av mitt altantak i dag så nu är det mycket ljusare i vardagsrummet. Liksom droppen till slut urholkar stenen så tär plusgraderna på snötäcket för var dag som går. Det ska bli intressant att se när Valloxen sköljer.

På återseende

/Torbjörn

Postat 2012-02-24 16:02 | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Islossning, lite tankar om hur barnen har det och så några kvällsbilder

Traskar omkring i Stockholm med min Sony NEX 5N. Den här dagen får kitzoomen följa med. Jag har ingen aversion mot zoomobjektiv, bara de har bra kvalitet, och den här zoomen är riktigt bra. Tvärtom tycker jag att ett zoomobjektiv är idealiskt att använda när man strosar runt på stan. Jag har naturligtvis inget emot fast optik heller utan använder ofta 50 mm och 85 mm till min Sony A850. Ibland saknar jag däremot sökare till min NEX 5N även om skärmfotografering fungerar ganska bra så föredrar jag att se igenom en sökare.

Islossningen på Strömmen är i full gång och snart släpper nog Mälaren ifrån sig sina isflak också. Det är en skön känsla att se flaken segla iväg mellan stadens broar ut mot saltsjön. Jag växte upp på landsbygden och där jag bodde var ytterst få vägar asfalterade. När snösmältningen satte fart rann det vatten överallt och vi smågrabbar dikade och ledde vattnet dit vi ville. Vi tävlande med "båtar" gjorda av småpinnar som vi satte i i någon vattenpöl. Sedan följde vi, springande bredvid rännan, racet ända fram till dagvattenbrunnen ;). Det här var långt före dataspelens intåg i barnens värld ;).

Jag tänker ofta på hur barnen har det i dagens samhälle där de ofta är brickor i politikernas spel om väljarnas röster. Nu har de blivit insatskapital för de fria marknadskrafterna också och blir föremål för diskussioner om avkastning och strategiska placeringar i bolagens styrelserum. Barn är en lönsam business men inte sågade trävaror. Stora Enso lägger ned en mängd sågverk, både här i Sverige och i Finland. Ett stort sågverk i Norrsundet lades ned vid årsskiftet och nu verkar det som om sågverket i Skutskär är på fallrepet också. De får väl satsa på barn i stället Stora Enso, det är en tämligen riskfri business och med lite påtryckning kan man få en kommunal skola för en spottstyver.

Jag ser en liten flicka storgråta vid Sergels torg och hennes mamma försöker trösta så gott det går. Det är skönt att se att det finns en mamma i närheten som bryr sig. Alla barn har det inte så väl förspänt. I Björns trädgård är det full fart på barnens lekar. Det är blankis och de åker pulka nedför den lilla backen. När äldsta grabben var liten åkte vi pulka och snowracer nedför gravkullarna i Gamla Uppsala. Herregud vad fort det gick! Bildbevis finns nog i någon av dialådorna eller negativpärmarna.

Kvällsbilderna tog jag rätt upp och ned handhållet. Jag bländade upp och borde samtidigt ha exponeringskompenserat något för alla reklamskyltar och lampor som lurade mätaren.

På Östgötagatan håller man på att rusta en affär och i ett av rummen står en ensam skyltdocka. Jag tar, eller rättare sagt slänger i väg, ett skott genom skyltfönstret. Jag har ofta sällskap av slumpen när jag tar mina bilder på stan.

Ja, så här kan resultatet bli av en kort runda på stan. Visst är det roligt med den tekniska utvecklingen som förenklar fotograferingen för oss. Fast det är kul att använda enklare kameror också. Omväxling förnöjer. Det är det som är grejen ;).

På återseende

/Torbjörn

Postat 2012-02-23 20:11 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera
1 2 3 Nästa