Tobbes blogg

Bilder och berättelser från min resa genom livet.

Jag drar norrut

Har lite semester nu och planerar att göra en biltur norrut. Min svärfar börjar bli gammal så det är läge att avlägga ett besök och samtidigt hälsa på svåger och svägerska. De bor alla i Lycksele så det blir en bit att köra. Kanske gör jag en tur genom Jämtland och Dalarna på hemvägen för att hälsa på lite vänner och bekanta. Semestertider passar bra för sådana besök tycker jag. 

Tar E:fyran upp till Sundsvall och sedan blir det antingen vägen förbi Kramfors och Sollefteå, det var längesedan jag åkte just den biten, eller så blir det vägen över Liden och Bispgården och vidare förbi Sollefteå, Junsele, Åsele och så Lycksele. I Lidens gamla kyrka gifte jag mig förresten en gång i tiden. Den här vägsträckningen längs Indalsälvens dalgång kan jag verkligen rekommendera. Det är visserligen en mäktig upplevelse att köra över Högakustenbron men det är inte så kul med racet och trafiken efter E:fyran. Det går betydligt långsammare efter de andra vägarna och det är lättare att stanna till för att fika och sträcka på benen. När jag kommer till Näsåker brukar jag alltid åka ned till Nämforsen och fika och titta på de fantastiskt fina hällristningarna. Rekommenderas starkt!

Någon som läser har kanske tips på andra färdvägar och sevärdheter? 



Vi drar nu

De här har redan dragit


Pojken och runorna

Pojken står mitt bland runorna vid Nämforsen

Bilden på pojken och runorna ovan är tagen vid midsommar 2007. Jag stannade nere vid älven och drack kaffe och sedan gick jag ut på hällarna för att titta på runorna. En tysk familj stannade och fikade och den lille pojken rusade ut på hällen och stod som förstenad där han betraktade runorna och älvens framfart. 

På återseende

/Torbjörn

Postat 2011-06-30 11:47 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Uti min hage

Jag lämnar för tillfället jakten på det avgörande ögonblicket bland stadens gator och torg och beger mig till hagen endast 300-400 meter hemifrån. Där jag bor nu fanns tidigare en bondgård med omgivande åkrar och hagar. Åkermarken finns fortfarande kvar och brukas till största delen. En del har avyttrats till odlingslotter som sköts om av en särskild förening. Tidigare hade jag en odlingslott men tröttnade på fighten med den uppländska leran ;). 

Radhusen där jag bor byggdes 1976-78 och redan då var verksamheten på gården nedlagd sedan länge. En lustighet i sammanhanget är att jag köpte radhuset 1997 av två systrar i 85-90 års åldern som hade ärvt den gård som sedan kommunen köpte in och lät bygga 88 radhus på 1976-78. Systrarna hade radhuset i drygt 20 år men bodde nästan aldrig där utan i en omodern liten stuga intill sjön Valloxen. De hade inget vatten i den lilla stugan utan cyklade till sitt radhus och hämtade vatten i plastdunkar. Sedan for de tillbaka till stugan igen. 

Det här var tidigare mulens marker och kreaturs och hästars betande garanterade både rik blomning och artrikedom samtidigt som det höll slyet borta. Nu är det länge sedan några djur gick här och betade och skogen har på många ställen tagit överhand. Det är dock glädjande att se att kommunen nyligen har röjt och öppnat upp den gamla hagmarken. Många träd står ringbarkade, och dödsdömda, vilket tyder på att ytterligare utgallring är planerad.

Porten till bondens åker

Den här entrén kan också användas

Så här ser en modern åker ut. Ingen höhässja så långt ögat kan nå

På väg till hagen passerar jag den här kramgoa tallen

Väl framme i hagen ser jag några ungdomar rida nedanför på åkern

Här finns en hel del fina björkar

En liten ek försöker etablera sig

Här har det röjts och gallrats för att släppa in ljus och luft

Björken gör sig lika fint i grönskan...

...som mot den mörkare skogen

En dödsdömd bredvid en som skonats

Här fler som delar samma öde

Här har man dock i rent okynne rivit upp ett sår i björkens stam

Alla träd är inte formfulländade men de kämpar på så gott det går

Den gamla ekens grenar skjuter ut liksom betar ur en elefant

Till slut faller även det ståndaktigaste trädet

Den ruttnande stubben ger ännu en tid skydd och utrymme till en mängd olika livsformer

En liten ormbunke har hittat sin nisch vid sidan om stubben

Här slingrar sig åkern ytterligare en bit ned mot sjön Valloxen

Här tar min korta vandring i den lilla hagen slut. Jag hoppas att kommunen inte upplåter marken för bostadsbyggande på länge än så att vi som bor i närheten får uppleva resultaten av gallring och röjning ytterligare en tid.

På återseende

/Torbjörn


Postat 2011-06-27 18:16 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Visa vid midsommartid

Ja, så har sommaren kommit till halvtid och midsommaraftonen står för dörren. Midsommar ska naturligtvis firas utomhus i glada vänners lag med god mat och dryck och gärna med svensk folkmusik i bakgrunden. Vi har mycket fin folkmusik, här inkluderar jag visorna också, i det här landet och den passar särskilt bra att lyssna till på sommaren. I musiken och visorna finns ofta en underton av vemod. Kanske för att den svenska sommaren är så kort och att mörkret redan har börjat knapra in på ljuset. Förra året firade jag midsommar på Skansen i strålande solsken men i år ser det ut som om solen firar midsommar någon annanstans. När jag skriver dessa rader vräker regnet ned utanför mitt fönster. Jag är hemma från jobbet p g a yrsel och ska till vårdcentralen på em. I morgon kväll lär jag dela den åkomman med en mängd andra glada människor ;-).

"Visa vid midsommartid" är bland de finast visorna vi har tycker jag. När jag gick i skolan var jag med i skolkören och då sjöng vi den bl a. Stråk av det svenska vemodet kan höras i mollpartierna. 

Prova något annat till sillen i midsommar. Varför inte kolbullar?

Till efterrätt blir det naturligtvis glass och jordgubbar

Efter all mat passar det bra med lite gammaldans

Gammaldansen gör dig på gott humör – ja, rent av salig

Och du, kör försiktigt i midsommar

Jag önskar er alla en riktigt skön midsommar, även om det råkar bli regn och rusk. Lyssna på den fina visan "Visa vid midsommartid", här i en gammal fin inspelning med Busk Margit Jonsson.

På återseende

/Torbjörn

Postat 2011-06-23 12:09 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

De små, korta mötena är liksom kryddan i anrättningen

Vi har alla våra olika sätt att fotografera. Jag tycker om att strosa runt på stan med min kamera. För det mesta är det Stockholm det handlar om men det kan hända i Uppsala också eller i någon annan stad som jag för tillfället besöker. Det kan bli långa promenader under flera timmar, eller så mutar jag in ett mindre område och släntrar runt där. Ibland stannar jag till på en plats och inväntar motiven men jag måste erkänna att jag inte har utvecklad någon större finess inom det här området, men jag jobbar på det. Ibland uppstår korta möten, helt oplanerat, med främmande människor och samtalet rullar igång. För mig är de här små, korta mötena liksom kryddan i anrättningen. Det blir kanske inte mycket sagt men oftast skiljs vi åt med ett må-bra-leende på läpparna.

När man rör sig på stan nu på sommaren ser man ganska ofta möhippor lite här och där. Det kan vara stora sällskap som drar runt eller bara några stycken. För ett tag sedan stötte jag på en liten möhippa som bara bestod av två personer. Jag misstänker att det fanns fler deltagare runt om på stan för den här hippan hade vätskekontroll vid Slussen och då fick jag några ord med ungmön ;)

Här drar möhippan fram. Det är osäkert om damen till vänster är med

Vem är den lyckliga, frågar jag?

Ja, det ska väl vara jag det, säger hon och brister ut i ett Stomatolleende. Jag önskar henne lycka till och släntrar vidare, med ett leende på läpparna

Räds inte de korta mötena med främmande människor. Det handlar naturligtvis om att visa respekt och intresse för den du möter. Då kan det bli riktigt roligt.

På återseende

/Torbjörn





Postat 2011-06-22 16:59 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

"Näh, jag känner inte honom"

Jag släntrade runt vid Slussen. Stötte ihop med Micke Borg och vi pratade om ditt och datt en stund och sedan drog jag vidare. Egentligen var jag nöjd med min dag i Stockholm efter att ha varit på vernissage på Galleri Kontrast, se tidigare blogg, och ett långt besök på Fotografiska museet. Tänkte passera Kungsträdgården på min väg till stationen. När jag som sagt släntrade runt vid Slussen blev jag tillropad av en man som satt där på en bänk. Alldeles intill satt en ung tjej, som jag först trodde var hans dotter, och på andra sidan satt en mycket utslagen kvinna i svårbedömd ålder. Den utslagna kvinnan ville ha en krona till en öl. "Du får ingen öl för en krona", sade jag till henne samtidigt som jag räckte över några tior och bad att hon i stället skulle köpa sig något att äta. Hon såg så förskräckligt eländig ut att jag kände att jag ville ge en hjälpande hand.

Mannen med den unga tjejen, som jag trodde var hans dotter, propsade på att bli fotograferad. Han var på intet vis otrevlig, kanske en aning påstruken, men absolut inte så det störde. "OK, det kan jag väl göra" svarade jag honom. Jag bad dem maka sig närmare varandra. De gjorde så och jag tog två bilder. Jag pratade lite grand med dem efteråt och då säger den unga tjejen plötsligt:

- Näh, jag känner inte honom!

Gissa om jag blev snopen. En klar missbedömning från min sida. Men stämningen var god och när mannen frågade var han kunde se bilderna skrev jag Fotosidan.se på en papperslapp som jag sedan räckte över. När jag hade gått en bit bort kom jag på att jag borde ha skrivit Tobbes blogg också.

Mannen på bänken ropade på mig

- Näh, jag känner inte honom, sade hon plötsligt

En liten episod ur verkliga livet, en lördagseftermiddag vid Slussen. Jag hoppas innerligen att kvinnan som satt bredvid de här två köpte något ätbart för pengarna hon fick. 

På återseende

/Torbjörn

Postat 2011-06-21 17:14 | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera
1 2 3 Nästa