Gesällen/Smärtsam ägglossning

Blev tvungen att åka in till akuten häromveckan. Hade varit hängig på dagen och mot kvällen fick jag smärtor när jag kissade. Drack massor av vatten i hopp om att det skulle bli bättre men när klockan närmade sig elva på kvällen, och det inte blev bättre, ringde jag efter en taxi. Väl framme vid akuten var där flera stycken som väntade på att få bli insläppta. Vi satte oss i väntrummet och väntade att bli uppropade.  Jag kom in sist. Var det för jag var äldst? 

Jag fick en brits och en sköterska kom efter en stund och tog prover och jag fick lämna urinprov. Sedan fick vi vänta en stund så kom läkaren och undrade varför vi kommit till akuten? "Vart skulle vi i stället åka", frågade jag och L. (som följde med mig). "Ja, Hälsocentralen har ju förstås stängt vid den här tiden", svarade läkaren. Vi tyckte det var ett mycket märkligt bemötande och påpekade att risken för sepsis inte ska negligeras vid urinvägsinfektion, speciellt inte bland äldre. Jag har haft sepsis tidigare och vet vad det innebär. Onödigt påpekande förstås. Hon är ju läkare och borde veta. Vi blev klart häpna över läkarens attityd. Det här hände på natten mot lördag. Menade hon att vi skulle vänta till måndag när Hälsocentralen öppnade?

Efter några timmar fick vi besked om att det var urinvägsinfektion. Tog en taxi hem. Då var klockan fyra på morgonen.

Efter några dagar gick jag in på 1177 för att läsa i min journal. Jag kollade bland provsvaren och sedan tittade jag vad läkaren hade skrivit för diagnos. När jag läste vad läkaren skrivit häpnade jag ytterligare en gång:

"Smärtsam ägglossning" står där tydligt och klart?? Men vad ända in i....tänkte jag förstås. Det var mycket som blev fel den natten. Vem fick "min" diagnos undrade jag. Kanske någon kvinna med smärtor i underlivet?

Jag skrev ut den aktuella sidan i journalen och tog med den vid mitt nästa besök på Gävle sjukhus. Där blev de mycket bestörta över vårt bemötande, men även naturligtvis över den famösa diagnosen. När jag åter igen besökte sjukhuset fick jag höra att avdelningen kontaktat både chefen för akuten och chefshandledaren för AT-läkaren och att båda framfört sina ursäkter.

Men diagnosen står där fortfarande i min journal – "smärtsam ägglossning."

På återseende

Torbjörn

Gesällen/"Jag minns den ljuva tiden..."

"Jag minns den ljuva tiden..." då posten sköttes av Posten. Man gick till ett ställe och skötte alla sina postärenden där. Nu får man åka runt till ett ställe för att skicka paket, och till ett annat för att hämta paket. Å det är långt mellan ställena. Jag förstår inte hur de som inte har bil grejar det.

Man får ju inte säga att det var bättre förr – men inte har pakethanteringen blivit bättre i alla fall. Bra för miljön är det inte heller att åka runt på det här viset. Så här fungerar det i den stadsdel jag bor i. Kanske är det bättre ordnat på andra ställen?

På återseende

Torbjörn

Gesällen/Fusk vs tillrättalagt

Terje Hellesø har startat en tråd i forumet betitlat "Naturfotografins självmord." Han hävdar där bl a att s k betalgömslen har lett till naturfotografins död. Det är kanske lite märkligt att det är just Hellesø som hävdar detta. För mig är det ju han som är den store dräparen av naturfotografin. Hans fuskande fick mig att tappa allt intresse för naturfotografi och tilltro till naturfotografer. Bevisen fanns – naturfotografer fuskar. Är det en som gör det gör säkert många andra det också. Han, kan man säga, förstörde för alla som sysslar med naturfotografi. Det är att jämställa med en golfare som fuskar med sitt scorecard. Den golfaren är ju för evigt bannlyst. Jag kan fortfarande inte glömma Hellesøs bluff och finner det märkligt att han anklagar betalgömslen för att ha dödat naturfotografin. Naturfotografin har väl alltid varit tillrättalagd i någon form för att fotografen ska få någon chans till bra bilder. Däremot att sitta hemma vid datorn och klistra in bilder, som andra tagit, i sina egna bilder är fusk. Att fotografera djur i ett betalgömsle är inte fusk utan tillrättalagd fotografering. Tillrättalagt är inte fusk.

Sedan kan man ha åsikter om bilderna har något större värde för betraktaren. De flesta foton från gömslen och hägn ser väldigt lika ut. Det är förmodligen samma djur som hela tiden besöker åteln. Miljön är likadan på allas bilder. Sittpinnen örnarna sitter på känner man igen från alla fotografers bilder. Jag såg att t o m Brutus Östling varit i gömslet i Gysinge och fotograferat. Jag känner igen sittpinnen från andra fotografers bilder som varit där. Många åker också till Norge och Ole Martin Dahle i Flatanger och fotograferar halvtama havsörnar som ständigt matas. Man får ofta fantastiska bilder med sig hem. Jag säger inget om de här företeelserna. Brutus Östling anordnar workshops där. Jag säger inget om det heller. Han lever på sin fotografi och samtidigt lär han andra att ta bra bilder. Det har skett en utveckling mot det här sättet att fotografera under en längre tid och naturligtvis kan man ha åsikter om detta. För många är det nog enda chansen att få bra bilder på vilt att besöka ett betalgömsle eller ta en tur till Ole Martin Dahle i Flatanger. Bilderna blir kanske inte så personliga utan tämligen lika andra fotografers bilder. Andra går till ett zoo och fotograferar vilt där. Det kallas också naturfoto. Det viktigaste är att fotografen talar om var bilderna är tagna och inte gör illusion av att de är tagna någon annanstans.

Bifogar några bilder på en rödhake som då och då besöker oss vid stugan i Hälsingland. Oftast kommer den på morgonen då vi äter frukost. Vid det här tillfället hade jag riggat upp kameran i köket. Jag har fotograferat genom fönstret så resultatet är inte optimalt på något sätt. Glaset i rutan är både vågigt och smutsigt. Men det är inget fusk inblandat och knappast heller tillrättalagt. Ingen matning förekom. Den brukar komma ändå men är inte så lätt att fotografera. Sitter högst 2-3 sekunder på samma ställe

Bilder fotograferad genom vågigt och smutsigt glas får sämre kontrast och skärpa. Det förekommer också olika typer av optiska brytningsfel. Men jag tycker ändå att bilderna har ett eget uttryck som inte är så tokigt.

På återseende

Torbjörn

PS Märkligt att hästarna kommer upp som öppningsbild. Den fanns med när jag började skriva, men sedan tog jag bort den. Hur får jag bort den?

Gesällen/ Quo vadis?

Var finns de bättre tiderna. Åt det där hållet kanske? Eller ska jag vända om? Det är inte lätt att navigera bland alla blindskär som dyker upp och alla olika val som finns att välja mellan. Så har det alltid varit. Inget är nytt under solen.

Det jag undrar över är vad alla felval betytt för mänskligheten? Hur hade världen sett ut om de aldrig inträffat? Samtiden ser inte alltid vad som är rätt eller fel. Endast historiska tillbakablickar gör det. Ibland önskar jag att vi kunde snabbspola "bandet" framåt och avläsa våra beslut i dag i framtiden.

Det låter sig naturligtvis inte göras, men det hindrar inte att vi alla stannar upp och funderar vart vi är på väg.

Quo vadis?

På återseende

Torbjörn

Gesällen/Vi fikar med en talgoxe medan bonden tröskar.

För några dagar sedan åkte vi till Erik-Anders gård i Söderala. Gården ingår i Världsarv Hälsingegårdar. Vi brukar åka dit för att dricka kaffe och njuta av den fina omgivningen. Den här dagen höll bonden på att tröska på åkern nedanför gården. Han körde oförtrutet varv efter varv och stannade endast för att tömma skördetröskan. Vi stod och betraktade bondens förehavanden en stund sedan gick vi in på gårdsplanen och köpte kaffe och fikabröd. I dag var det bara ett fåtal personer som kommit dit. Vi slog oss ned vid ett av borden och vi hade inte suttit länge förrän en talgoxe slog sig ned i gräset nedanför bordet. En stund senare hoppade han upp på bordet. Han skuttade över bordsduken och fram till brickan där vi lagt ut några brödsmulor.

Sedan for han fram och tillbaka till vårt bord och tog för sig. Det var två talgoxar som uppehöll sig bland borden. Jag vet inte om det var samma en som besökte vårt bord hela tiden. Kunde i alla fall inte skilja dem åt. Talgoxen knallade hemtamt omkring på vårt bord men när jag försökte mata honom med handen flög den i väg.

När han fikat klart vände han baken till och försvann.

Vi förstod gesten. Vi drack ur det sista av kaffet, reste på oss och gick till bilen.

På återseende

Torbjörn