Avslappnat

I dag tar vi en slånkdag. Min svärmors uttryck för att slappa.

Senare i dag blir det utefika. SMHI utlovar tjugofyra grader.

På återseende

Torbjörn

Utflykt till Gåsholma där vi träffade Miles

Gåsholma hyste en gång en lotsstation men den upphörde på sextiotalet. Under alla år har Gåsholma också varit ett fiskeläge med flera yrkesfiskare. I dag känner jag bara till en fiskare och han driver på sommaren ett litet kafé. Man kan också köpa fisk av honom. Den här dagen kom vi hit för att fika. Äppelkaka med vaniljsås valde vi till kaffet och det smakade förträffligt. Gäster kom och gick och en gäst var lite speciell. Jag talar om Miles. Han är en femårig korsning mellan pudel och schäfer. Vilken charmig hund. Namnet har han fått efter ägarinnans favoritmusiker – Miles Davis. Hon hyr en stuga alldeles intill kaféet och Miles var den förste att komma fram och hälsa. I munnen hade han en boll i ett snöre. "Han vill att du ska kasta bollen", sade matte. "Men gör du det blir du sittande här resten av dagen, han låter dig inte gå." Miles buffade och stötte mig i sidan men jag ville inte bli "sittande här resten av dagen" så jag återvände till kaffet och äppelkakan. Miles fick leka boll med matte i stället.

Här är bryggan där fiskaren har sina båtar och det öppna havet ligger inte långt bort

Här kan man köpa nyfångad fisk. Jag har gjort det tidigare men inte denna dag

Uppe på backen ligger det mysiga kaféet

Miles släppte bollen framför tassarna och ville att jag skulle ta upp och kasta iväg den

Miles och matte leker med bollen. Bollen som jag blev rekommenderad att inte kasta.

Leken är slut och dags för lite vila

Sommarmolnen speglade sig i det blanka kafébordet

Man kan känna saknad redan innan den sista tuggan är tagen

Vi sitter en bra stund på kaféet för en en god vän dyker upp och det blir lite prat. När han går går vi också. Miles upptäcker att vi ska gå och kommer fram och ger mig en kindpuss. Mysig hund.

På återseende

Torbjörn

Stilla dagar i Cli...nej, jag menar förstås på Granön

De stilla dagarna på Granön har ingen likhet alls med de i den danska filmen från 1970. Vi har t ex inget badkar i stugan. Nej, våra stilla dagar har en helt annan karaktär. Efter frukost brukar vi ta en promenad runt Granön och Trollharen. Trollharen ligger alldeles intill så det blir inte någon särskilt lång promenad. Ibland tar jag kameran med. Under promenaden brukar vi stanna och titta på havet på några ställen. Havet är sig nästan aldrig likt. Det förändras hela tiden. Högtryck under en tid brukar ge lågt vattenstånd och då dyker det upp en mängd stenar. Kusten här (Jungfrukusten) är väldigt stenig och man måste känna till var de finns om man ska ut med båten. I sommar har dock båten fått stanna i båthuset. Motorn är väldigt tung och den ska fraktas från vinterförvaringen i Ljusne och monteras på båten. Till det behövs muskelkraft och i år saknades den för Lisbeths svärson kunde inte komma loss från byggfirman hemma i South Carolina.

Mina fotoprojekt här är också av den stillsamma sorten. Jag brukar sitta på verandan med en telezoom och fotografera humlor och fjärilar som besöker våra blommor. Ibland dyker det också upp fåglar i buskarna runt om på tomten. Vill jag byta miljö går jag ned till vår badvik några hundra meter bort. Där finns det alltid någon sjöfågel att fotografera. På vägen dit växer en hel del tistlar och de brukar dra till sig fjärilar. Jag läste i ett blogginlägg från Peter att det är svårt att få skarpa bilder på flygande fjärilar. Fjärilsfladder är knepigt att fånga inte bara för våra fåglar tydligen. Själv nöjer jag mig att fotografera sittande fjärilar och humlor. Det kan vara svårt nog det ibland också. Då objekten är ganska små så gäller det att använda rätt fokusområde. Jag använder oftast mitten men här är det ofta för stort och AF hugger ofta på något annat i närheten. Flexibel punkt fungerar bättre och medium brukar fungera bra. Fungerar också bra på fåglar i buskar och träd.

Min kamera, Sony A7RIII, är åtta år gammal och börjar bli sliten. AF lägger t ex av ibland. Då får man slå av kameran en liten stund och när den slås på igen är AF OK igen. Det är väl processorn som behöver få en firmwareuppgradering. Tyvärr så kommer sådana väldigt sällan för Sonys kameror. De vill väl att man ska köpa nytt i stället.

Skulle fotografera en humla i en Stjärnflocka men det var omöjligt att få humlan skarp. Testade AF på fågeln i köksfönstret och skärpan satt perfekt. Det var alltså fokusområde mitten som i det här fallet var för stort och högg hela tiden på blomman bredvid. Ändrade till flexibel punkt och då gick det bättre.

Äldsta sonen Fredrik och hustrun Ulrica kom på besök en dag och Ulrica hade bakat en finfin hallonkaka

Här brukar vi alltid stanna till och se ut över havet

De gamla båthusen på Trollharen. Nu är det ingen som fiskar längre här och några av båthusen är inredda och används som fritidshus

Vi brukar också stanna till vid båthamnen. Den ligger i en avskild lagun som förbinds via en kanal med havet

Fågeln i köksfönstret fick agera som testobjekt för AF

Här äter vi lunch på Trollharens restaurang. Lisbeth och Ulrica verkar nöjda med dagens spis

Jag missade att sätta fokus på humlan p g a för stort fokusområde. Lisbeth som råkade passera i bakgrunden just då är helt oskyldig

Tuppen och hönan är uppe tidigt och håller uppsikt över tomten. Skapar trivsel och man blir alltid glad när man ser dem stå tillsammans

Vi gör naturligtvis utflykter också. Både in i Hälsingland och i Gästrikland. Granön ligger ju i gränslandet mellan de båda landskapen. Mer om detta i kommande blogginlägg.

På återseende

Torbjörn

Längtar efter svalka och regn

Går ut på balkongen och kollar om det finns tecken på svalka och regn. I SMHI-appen är prognosen för regn 20% inom två timmar. Cumulusmolnen börjar formera sig men kan de utvecklas till regnmoln? Min balkong ligger åt öster så jag har morgon- och förmiddagssol. Då går det inte att vara där. Det blir alldeles för varmt. Senare på eftermiddagen och mot kvällen brukar jag sitta där och läsa. Senaste boken jag läste var Karin Smirnoffs "Jag for ned till bror." En fantastiskt bra bok och vilken formidabel berättare Smirnoff är.

I den här värmen på 28-29 grader blir det inga fotoutflykter annat än i arkiven. Har satt korsdrag i lägenheten men trots det står luften stilla. Jag läste att Alf hade skaffat AC. Låter som en bra idé. Ska ha en fläkt i ett av min förråd. Ska se om jag hittar den.

På återseende

Torbjörn

Boskap och jubileum

Det här är mitt ettusende inlägg. Ett jubileumsinlägg med andra ord. Det har tagit sin tid för jag har hängt med rätt så länge på Fotosidan. Men jag har inte varit så flitig, jo kanske i början ett tag, sedan har jag lugnat ner mig betydligt. Jag har blivit långsammare ju äldre jag blivit, och varför ska vi ha bråttom. Andra skriver inlägg varje dag, ja ibland två gånger per dag ser man t o m. Risken med det är uppenbar – det blir lätt upprepningar. Mestadels verkar vi inom ett begränsat fält och variationen blir därefter.

När jag ser all den här boskapen erinrar jag mig en anekdot ur signaturen "Purres" fina bok "Stilblommor och grodor." I boken har han samlat små berättelser från skolans värld där elever inte alltid fått till det. T ex den här. En skolklass besökte en bondgård för första gången. När de kom tillbaka till skolan skulle eleverna skriva en uppsats om besöket. En liten flicka skrev: "Bland korna är det i synnerhet tjuren som är farlig." Jag fick den här boken någon gång på sextiotalet i födelsedagspresent av en vän. Boken fanns i hennes familj och på helgerna brukade de högläsa ur den. Boken lär väl knappast gå att få tag i bokhandeln i dag men kanske går den att finna i något antikvariat.

För ett antal år sedan reste jag runt i Skåne och på (i?) Öland på semestern och såg då en hel del boskap. Boskap som jag inte sett tidigare under min uppväxt i Gästrikland. Många djur var väldigt stora och jag minns speciellt en sommar när vi hyrde en stuga på Öland (i närheten av Föra tror jag att det var). Inte långt från stugan fanns en inhägnad med väldigt kraftfulla och högresta djur. Vi stannade och tittade på dem en dag och upptäckte då att det växte champinjoner in bit in i inhägnaden. Jag passade på när djuren var en bit bort och öppnade grinden för att ta mig ut till svamparna. Det skulle jag inte gjort. Jag blev upptäckt direkt. Hela flocken kom rusande emot mig och marken skälvde. "Putte" Kock, fd förbundskapten i fotboll, tipsexpert och fotbollskommentator i TV, brukade säga om muskulösa spelare att "det där var en saftig bit". Skräcken som kom emot mig var alla saftiga bitar och jag rusade så snabbt jag kunde mot grinden. Sällskapet fick snabbt upp den och jag kunde slinka igenom. Flocken var strax framme. De stod länge och blängde och frustade. Vilka bestar. Kanske var de bara nyfikna och inte farliga alls. Kände dock inte just då som om jag ville ta reda på det. En mäktig upplevelse blev det i alla fall, men ingen svamp.

Valde att konvertera bilderna till svartvitt i Silver Efex Pro. Tycker att djuren då står fram bättre i landskapet. Landskapet finns där men stjäl inte för mycket uppmärksamhet. Som vanligt en smaksak. Det var egentligen molnen i sista bilden som fick mig att välja svartvitt men till slut fick alla bilderna bli konverterade. Alla bilder är från Skåne men minns inte exakt var. Hyrde en stuga utanför Ystad och ser att jag varit i både Abbekås och Smygehuk. Så i den räjongen kanske.

En resa i arkivet kan vara nog så intressant och man minns inte allt.

På återseende

Torbjörn