Boskap och jubileum

Det här är mitt ettusende inlägg. Ett jubileumsinlägg med andra ord. Det har tagit sin tid för jag har hängt med rätt så länge på Fotosidan. Men jag har inte varit så flitig, jo kanske i början ett tag, sedan har jag lugnat ner mig betydligt. Jag har blivit långsammare ju äldre jag blivit, och varför ska vi ha bråttom. Andra skriver inlägg varje dag, ja ibland två gånger per dag ser man t o m. Risken med det är uppenbar – det blir lätt upprepningar. Mestadels verkar vi inom ett begränsat fält och variationen blir därefter.

När jag ser all den här boskapen erinrar jag mig en anekdot ur signaturen "Purres" fina bok "Stilblommor och grodor." I boken har han samlat små berättelser från skolans värld där elever inte alltid fått till det. T ex den här. En skolklass besökte en bondgård för första gången. När de kom tillbaka till skolan skulle eleverna skriva en uppsats om besöket. En liten flicka skrev: "Bland korna är det i synnerhet tjuren som är farlig." Jag fick den här boken någon gång på sextiotalet i födelsedagspresent av en vän. Boken fanns i hennes familj och på helgerna brukade de högläsa ur den. Boken lär väl knappast gå att få tag i bokhandeln i dag men kanske går den att finna i något antikvariat.

För ett antal år sedan reste jag runt i Skåne och på (i?) Öland på semestern och såg då en hel del boskap. Boskap som jag inte sett tidigare under min uppväxt i Gästrikland. Många djur var väldigt stora och jag minns speciellt en sommar när vi hyrde en stuga på Öland (i närheten av Föra tror jag att det var). Inte långt från stugan fanns en inhägnad med väldigt kraftfulla och högresta djur. Vi stannade och tittade på dem en dag och upptäckte då att det växte champinjoner in bit in i inhägnaden. Jag passade på när djuren var en bit bort och öppnade grinden för att ta mig ut till svamparna. Det skulle jag inte gjort. Jag blev upptäckt direkt. Hela flocken kom rusande emot mig och marken skälvde. "Putte" Kock, fd förbundskapten i fotboll, tipsexpert och fotbollskommentator i TV, brukade säga om muskulösa spelare att "det där var en saftig bit". Skräcken som kom emot mig var alla saftiga bitar och jag rusade så snabbt jag kunde mot grinden. Sällskapet fick snabbt upp den och jag kunde slinka igenom. Flocken var strax framme. De stod länge och blängde och frustade. Vilka bestar. Kanske var de bara nyfikna och inte farliga alls. Kände dock inte just då som om jag ville ta reda på det. En mäktig upplevelse blev det i alla fall, men ingen svamp.

Valde att konvertera bilderna till svartvitt i Silver Efex Pro. Tycker att djuren då står fram bättre i landskapet. Landskapet finns där men stjäl inte för mycket uppmärksamhet. Som vanligt en smaksak. Det var egentligen molnen i sista bilden som fick mig att välja svartvitt men till slut fick alla bilderna bli konverterade. Alla bilder är från Skåne men minns inte exakt var. Hyrde en stuga utanför Ystad och ser att jag varit i både Abbekås och Smygehuk. Så i den räjongen kanske.

En resa i arkivet kan vara nog så intressant och man minns inte allt.

På återseende

Torbjörn

"Ska fiska med pappa vid Fyrisån"

En skön sommarkväll den 1 juli 2009 gick jag en sväng ned efter Fyrisån i Uppsala. Vid hamnen såg jag grabben och pappan komma gående med var sitt fiskespö i handen. Längs ån satt människor och njöt i det sköna sommarvädret.

När jag ser den här bilden undrar jag, medan kallregnet smattrar mot rutan, vart tog de ljuvliga och ljumma sommarkvällarna vägen?

SMHI-appen ger inget besked.

På återseende

Torbjörn

Rödlila stjärnflocka

Lena önskade att hon hade rödlila stjärnflocka i sin trädgård. Jag bjuder här på ett par som växer vid stugan i Hälsingland. Bin, blomflugor och humlor gillar den här blomman och det surras hela tiden kring dem.

De två bilderna är fotograferade i fjol dagarna efter varandra vid olika tidpunkter. I år är allting väldigt sent och stjärnflockarna har knappt börjat att blomma. Använde ett 70-200 objektiv.

På återseende

Torbjörn

Thomas och Tord

Året är 2008 och jag sitter och pratar med Thomas och Tord vid Thomas fina fritidshus i Axmarbruk. Vi har känt varandra ända sedan barndomen för vi växte alla upp i Hamrånge. Tord och jag bodde i husen intill varandra och vi umgicks väldigt mycket under barndomsåren. Thomas lärde jag känna senare när vi båda hade börjat att fotografera. Minns att jag blev imponerad när han fick en bild på en sparvhök publicerad i tidningen FOTO. Vad kan vi ha pratat om den här julidagen? Kanske finanskrisen som uppstått i USA och smittat ned stora delar av världen. Banker gick omkull och Swedbank var nära konkurs. Nej, jag tror inte att  det blev ämnet för dagen, fast visst berördes det helt säkert. Vi arbetade fortfarande och kanske gnagde en oro. Det kommande presidentvalet i USA intresserade oss naturligtvis och vi hoppades alla tre på Obama (vilket det också blev). Ryssland krigade i Georgien.  Fanns det något intressant att diskutera på hemmaplan? Säkert, men jag minns inte vad.

Tord blev murare, precis som pappa Einar. Han blev med åren en mycket duktig gitarrist men jag tror inte att han spelade offentligt särskilt många gånger. Jag spelade med honom några gånger och kan intyga att han var väldigt duktig. Tord bor fortfarande i Hamrånge. Efter föräldrarnas bortgång har han tagit över huset.Thomas flyttade till Stockholm och fick jobb på Arla som distributör. Han är en mycket duktig fotograf och på senare år har han också blivit en skicklig träslöjdare.

Tord blev bäst i svartvit tycker jag.

Thomas passade däremot bäst i färg enligt min mening.

Det var länge sedan jag träffade Thomas och Tord och jag vet inte hur livet ter sig för dem. Vi börjar ju bli gamla alla tre. Tord blev 75 i år och Thomas blir det nästa år. Själv blir jag 76 i höst.

Que Sera, Sera.

På återseende

Torbjörn

Livet på en pinne

Det här är livet tänkte kråkan och satte sig på en pinne. Väl där så blev han sittande länge. Det verkade som han satt och grubblade på något. Jag är säker på att han kom fram till en lösning. Kråkor är skickliga problemlösare.

Var ute för att fotografera blommor med mitt 90 mm makroobjektiv. Just då bestämde sig den här kråkan för att sätta sig på en pinne. Ja, vad gör man? Jo, man tager vad man haver.

Att fotografera kråkor med ett makroobjektiv är nog inte så vanligt. Men det går.

På återseende

Torbjörn