Porträtt på kämpar

I söndags genomfördes Vikingarännet på skridskor mellan Uppsala och Stockholm. Drygt tvåtusen skrinnare hade anmält sig och de fick en tuff uppgift när de senaste dagarnas mildväder hade mjukat upp isen och på flera ställen stod vattnet upp till fotknölarna. Jag mötte åkarna i Sigtuna under några timmar. Då hade de åkt tre mil från starten i Uppsala. Många var trötta och genomblöta och alla jag pratade med tyckte att isen var förfärligt dålig. Flera av åkarna passade på att bryta här och några av dem hade kört omkull och gjort sig illa. En kille körde omkull i full fart precis framför mina fötter men han reste på sig direkt. Blöt men oskadd.

En kvinna hade sin blandrashund med sig på färden i sin ryggsäck. Vid pausen i Sigtuna spatserade den käckt omkring bland funktionärer och motionärer och fick sig en godbit här och där. Givetvis hade matte med sig lite matsäck också. Ett par från publiken hade med sig en mycket fin och väluppfostrad cockerspaniel. Eftersom jag själv haft en cocker så blev det naturligtvis en pratstund med både jycken och ägarna ;).

I Sigtuna får både åkare och publik fullservice. Det bjuds på blåbärssoppa, bullar, bananer, nygräddade pannkakor med sylt och likaledes nygräddat tunnbröd. Jag testade pannkakorna och de smakade förträffligt. En del av åkarna har egen matsäck med sig och sitter kvar länge på bänkarna. Väldigt många tar fram mobilen och ringer hem.

Den här gången blir det nästan uteslutande porträtt. Jag samtalar naturligtvis med dem jag fotograferar. Några är fåordiga medan andra vill prata nästan hur länge som helst. Atmosfären är mycket trevlig och ingen känner sig besvärad.

Jag har valt att presentera de flesta av porträtten i färg. Ibland fungerar inte färg alls, speciellt om det finns skrikiga röda och orangea ytor med i bild. Då passar svartvitt bättre. Svartvitt fungerar naturligtvis förträffligt i andra sammanhang också.

Fler bilder kan ses här och de fungerar bäst i fullskärmsläge.

På återseende

/Torbjörn

Bildtexter

Jag börjar tröttna på bildtexter. Inte på bildtexter med fakta om bilden, utrustning mm men bildtexter av typen "Early morning dew", "Miss you", "Ensam".... Jag är medveten om att jag själv författat en och annan meningslös bildtext på det här temat men det är aldrig för sent att tänka om ;). I det sammanhanget har jag alltid undrat varför så många skriver bildtexter på engelska? Den här typen av bildtexter har inget annat syfte än att styra betraktaren i en viss riktning. Texten förstärker bilden, ett slags symbios. Vad händer om man tar bort texten? Betraktaren får då ingen hjälp på vägen utan får själv bilda sig en uppfattning om bilden. Gillar man bilden så står bilden för sig själv, och det är väl det som är huvudsaken. Eller?

Vi kan ta nedanstående bild som exempel. Antag att jag lägger in den i Gatufotopoolen. Vilken version tror ni får störst uppmärksamhet?

Han kilar runt hörnet

#1213

Bilder utan bildtexter ger inga lättköpta poäng och de kräver mer av betraktaren. Givetvis krävs det också mer av fotografen. Förhoppningsvis leder det till en ökad professionellitet hos dem båda.

På återseende

/Torbjörn

Bönans väg och en åttondel går bra

I Uppsala finns sedan länge Lindvalls kaffe med eget rosteri. Deras verksamhet har länge legat alldeles intill Kungsgatan vid den södra infarten till staden. För en tid sedan brann det i rosteriet och rostningen lades ut på andra kafferosterier i landet. Nu tror jag att man fått ordning efter branden och tagit tillbaka rostningen. Delar av verksamheten har sedan en tid flyttats till andra lokaler i Uppsala. På den gamla tomten finns fortfarande en lagerbyggnad där en grupp på uppdrag av företaget målat "En bönas väg". Målningen vetter till största delen mot järnvägen och de som åker tåg kan se den om de tittar ut genom fönstret, vilket jag verkligen kan rekommendera att de gör.

Bilderna är tagna med Sony NEX 5-N och kitzoomen 18-55 mm. Den här kameran är en riktig liten pärla med utmärkt bildkvalitet. "Skärmfotograferingen" fungerar väl si så där. Ofta saknar jag en sökare, fördärvad som jag är av kameror med fina sökare ;). Kanske skaffar jag en EVF-sökare så småningom. Kamerahuset har ingen inbyggd antiskakfunktion utan den sitter i (de flesta) objektiven, bl a i den medföljande kitzoomen. Det fungerar bra i alla fall ned till 1/8 sek på de kortare brännvidderna.

En åttondels sekund vid brännvidden 25 mm (APS-C)

Nu är det dags för lunch och sedan ska jag åka och kolla på nytt golv till köket. På em kanske det blir bandy på Studenternas. Sirius möter Västerås och uppsalalaget åker förmodligen på däng. Sirius har inte fått till det den här säsongen och missar slutspelet. Tyvärr missar jag SM-finalen i år p g a konferens i Istanbul. Tur att SVT-Play finns ;).

På återseende

/Torbjörn

Premiärskanning

I går kom min nya filmskanner Reflecta RPS 7200. Det medföljande skannerprogrammet har fått dålig kritik så jag uppgraderade SilverFast Ai till att förutom Epson V750 också fungera på RPS:en. Jag har försökt att batchskanna men det verkar inte fungera. Har provat olika inställningar men den skannar enbart en bild. Kanske gör jag fel någonstans. Trist om det inte fungerar för på Epson går det galant. I alla fall har jag lyckats skanna min första bild i storleken 30x45 cm och med 300 dpi. Filstorleken blir i det formatet drygt 37 Mb.

Ska ta en promenad i solen nu och fundera på vilka fel jag eventuellt gjort.

På återseende

/Torbjörn

Jag glider omkring på nypon och agiterar en minut

Så länge jag kan minnas har jag varit lite stel i mina leder och det har inte blivit bättre med åren. Höftlederna och armbågarna har länge ställt till med besvär och värken finns där mest hela tiden. Men inte nu längre!

För några år sedan var det en dispyt mellan Läkemedelsverket och hälsokostbranschen. Anledningen till dispyten var, om jag minns rätt, att de senare hävdade att deras nyponpreparat var ett läkemedel som botade ledbesvär. Branschen fick naturligtvis sluta med den typen av marknadsföring men jag tror att nyponpreparaten fortfarande säljs. Jag har aldrig provat så jag kan inte säga om de har den effekt som en gång utlovades. Men ett vet jag - nyponsoppa hjälper!

Jag har testat nyponsoppa nu i två veckor drygt och mina leder har blivit mycket rörligare och värken har till stora delar försvunnit. Jag köper färdigblandad nyposoppa utan tillsatt socker och den är jättegod att dricka direkt från kylskåpet. Prova på du också att glida omkring på nypon ;).

När jag framkallar mina svartvita filmer har jag (förmodligen av bekvämlighetsskäl) haft samma agiteringsmönster oavsett vilken film jag använt. Först agiterar jag 15 sek och sedan 10 sek varje minut. Jag har aldrig använt mig av zonsystemet och exponerar filmen oftast efter det nominella ISO-värdet och använder exponeringskompensation vid behov. Jag har en tid använt en mycket finkornig film, Fuji Acros 100, och gillar den för dess valörrikedom och fina korn. När jag läste databladet för filmen stod där att den först skulle agiteras 1 minut och sedan 5 sek varje minut. Det är naturligtvis viktigt att framkallaren verkar jämnt över hela filmen direkt från början men jag har fått lära mig att det räcker med att agitera 15 sek. Sedan en tid använder jag X-TOL. Nu har jag framkallat en film där jag följt anvisningarna om 1 minuts agitering. Jag väntar med mina slutsatser tills jag får min nya filmskanner som jag hoppas kommer den här veckan.

De här bilderna däremot är heldigitala och består av ettor och nollor. Tyvärr kan jag inte säga var i bilderna dessa ettor och nollor döljer sig ;). Kanske de syns vid extrem pixelpeeping :-).

Annars händer inte så mycket. Jag har anmält mig som volontär till Uppsala Fotofestival som äger rum 23–26 augusti. Fotofestivalen är i år internationell och har "rörelse" som tema. Min insats blir ganska blygsam. I fjol hjälpte jag till med planketutställningen och var porträttfotograf i fotoklubbens tält. Bägge evenemangen blev väldigt uppskattade av både deltagare och besökare.

På återseende

/Torbjörn