Sätraängarna i vinterskrud

Jag bor alldeles intill Sätraängarna. Ett långsträckt grönområde med många fina, stora träd. I kanten rinner Tickselbäcken som ibland mer liknar en å. Här strosar jag ofta omkring. Den här dagen ville jag fotografera de frostiga och snötyngda träden. Ljuset var hyfsat men solen visade sig inte. Det är inte mycket färg i bilderna. De är nästan svartvita, men det finns lite färg i alla. Jag tycker det är snyggt med sparsmakade färger.

För att ändå få med mig en färgklick med mig hem kom en talgoxe och satte sig ett kort ögonblick en bit bort. Jag hade min 135:a på och det var förstås inte optimalt. Men med lite cropping så går bilden ändå att visa.

Vi startar turen vid cykel- och gångvägen där jag bor.

Jag gillar träd. Det är fint att de sparade många sådana när området bebyggdes i slutet av 1960 talet. Nu är de stora och syns på långt håll. Hoppas de får stå kvar många år till.

På återseende

Torbjörn

Polare

– Vilken fin kamera du har.

– Vad fotograferar du för något?

– Kan du ta en bild på oss?

Frågorna strömmade ur munnen på killen. Jag var ute för att fotografera de frostiga träden på Sätraängarna och passerade Lilla Sätraskolan på min väg dit. För dagen hade jag Sonys fina 135/1.8 på kameran. Jag stannade till och pratade med killen som frågat. Han kallade till sig en kompis och frågade igen om jag ville ta en bild. De undrade också om de kunde få se bilden.

– Har ni Facebook, frågade jag?

– Nej, svarade killarna, men vi har ...... 

Jag uppfattade inte vad killarna svarade men bestämde ändå att ta en bild på dem. Ställde in på bländare 1.8 och killarna makade ihop sig. Jag tog bilden, visade den för killarna som sedan drog i väg.

Jag tycker bilden blev bra och jag vill naturligtvis att de ska få ett varsitt ex. Ska efter julhelgen gå till skolan med två inramade bilder och försöka hitta igen killarna. 

Blir du ombedd att ta en bild på en person bör du naturligtvis se till att hon/han får ett exemplar.

Vi får se om jag lyckas få tag i de här polarna.

På återseende

Torbjörn

Flitens lampa

På återseende

Torbjörn

Folkfest i Slottsbacken 1972

Grävde lite i arkivet och fann bilder från folkfesten i Uppsala 1972. Man höll till i Slottsbacken nedanför slottet. Det här var andra året festen arrangerades. Liknande fester avhölls på flera olika platser i landet. Festerna på Gärdet i Stockholm är kanske de mest kända. Uppsalaborna påstår dock att de var först. Kanske var det så. I alla fall hängde jag där både sommaren 1971 och 1972. Mycket folk. Ingen fylla och bråk. Skön stämning. Knappt några vakter och poliser.

Den här sommaren fotograferade jag med svartvit film, Plus-X. Kameran var som vanligt Pentax Spotmatic med en Super-Takumar 1.9/85. Bra kombination.

En vandring tillbaka i tiden. Femtio år drygt. Så såg vi ungdomar ut på den tiden. Av den äldre generationen nog betraktad som långhåriga, bråkiga och med en hopplös musiksmak. I dag tillhör ungdomarna, och fotografen, den äldre generationen och har åsikter om det uppväxande släktet. Precis som det alltid har varit.

Tiden, den förunderliga.

På återseende

Torbjörn

Fönstertittare

Om man tittar in genom sovrumsfönstret till stugan i Hälsingland kan man se en hel del saker som stått där i många år. Den här dagen jag kikade in sken eftermiddagssolen så fint in genom fönstret så jag hämtade kameran. Bländare fyra vid 68 mm brännvidd (2.8/28-75 zoom) gav lagom utsnitt och bakgrundsoskärpa till bägge bilderna. De är fotograferade genom glasrutan och det påverkar ju både färg och skärpa.

Sjöborrarna kommer från Bessaker i Norge. L:s far Paul kommer därifrån. Han och hustrun Solveig utvandrade till Norrsundet i Gävle kommun 1948. Den lilla kvinnofiguren fick L. av sin mamma i ungdomen. Bredvid kvinnan kan man också se Pippi Långstrump. Men den här dagen stod hon i skugga så hon kom inte med.

Jag har en spegellös kamera och har inga som helst problem att fotografera med den. Den elektroniska sökaren fungerar utmärkt. De allra senaste har högre upplösning och snabbare uppdatering så de fungerar naturligtvis ännu bättre. WYSIWYG. Du behöver inte ta bilden först och sedan kolla på skärmen hur det blev som du måste med en DSLR. De flesta kameror i dag är hybridkameror, d v s du kan både ta bilder och filma (video). Då är det bara spegellöst som fungerar. Är inte video din grej så går det naturligtvis utmärkt att fortsätta fotografera med en DSLR. Själv har jag funderat att skaffa en sådan eftersom jag har en del gammal Nikonoptik. Det finns en hel del begagnat på marknaden.

På återseende

Torbjörn