Lite prylar, lite text och alltid bilder

Försökte Rembrandt nånsin imitera hällristningar? (Apropå fusk med analoga och digitala bilder)

Läste Bengans blogg (och inlägget innan) om det där med att försöka få bilder gjorda med digitalkamera att se ut som om de fotograferats med film. Visst har det analoga sin charm, men inte var det alltid det där med korn var så himla snyggt ...

Nils Landgren, fotograferad med Nikon F4, 300/2,8 och antingen pressad Tri-X eller T-max

Bilden av trombonisten Landgren ovanför tog jag i Västerås (Rocklundahallen tror jag) i början av 90-talet. Den är groteskt kornig och inte särskilt skarp nånstans, men ändå ganska bra. Den är dock inte bra just för ATT den är kornig och oskarp, utan det blev helt enkelt inte bättre en så när man tokpressade film som snabbframkallades för att kunna publiceras i tidning dagen efter.

Många som försöker få sina digitala bilder att se analoga ut lägger på alldeles för mycket korn, kontrast och annat och får ett resultat som alltså rent tekniskt motsvarade vad jag fick till för en herrans massa år sedan, trots att bilderna inte blir bättre av det.

Gatumusikanter i Uppsala, fotograferade med Fuji X100 i juni 2011

Bilden av gatumusikanterna fotograferade jag med en likadan kamera som Bengan använde i sina exempel, men jag har fotograferat i råformat och använt Silver Efex för att få den till svartvitt (och dragit en del i spakarna för att få den som jag vill ha den). Jag kommer inte ihåg exakt hur jag gjorde, men jag tror att jag kan ha lagt på en liten gnutta korn, men det kan också vara brus från sensorn. Hade den blivit bättre om den haft mer korn? Nä, inte enligt mig.

Islandshästar i Hågadalen i april 2006. Fotograferade med EOS 5D och 135/2,0L

Hur är det med färgbilder då? Ska de vara korniga? Ja, om man använder en del presets i Color Efex Pro som jag kör ska de uppenbarligen det, men bilden ovan tyckte jag redan utan efterbehandling såg gammal ut tack vare färger och det extrema motljuset - jag har förstärkt färgerna för att få det att se ut lite som en del gamla diabilder jag gillar, men nåt korn är där inte. Överstrålning och dylikt kommer från ljus och objektiv, så det är inga effekter. Det blev helt enkelt lite platt att köra råfilen som den var, så jag har framkallat bilden ungefär som om det vore en svartvit bild, fast behöll färgen (typ) :)

Rauni, fotofika i december 2013. Nex-7 med 50/1,8

Den hyfsat färska bilden av Rauni har inte heller något pålagt fuskbrus, men jag tycker ändå den har en snygg gråskala och skärpa. Plastig för att där inte är något korn? Nä, det tycker jag inte - det går att få snygga svartvita digital bilder som inte ser plastiga ut utan korn och brus.

Det som får en bild att se mest ut som en analog bild är damm och repor, men sånt undviker jag helst att lägga in i mina bilder medvetet (jag har stått alldeles för många timmar i mörkrum och försökt få bort skiten för att försöka återskapa den digitalt).

Jag avslutar med en kombination av en halvgammal digital och en jättegammal analog bild (den lille som stirrar in i kameran till höger är jag). Brus- eller kornmässigt är inte den gamla bilden "sämre" än den nya (som togs 2005) - den är däremot ganska oskarp (och jag har ingen aning om vad min far använde för kamera).

Martin, Kitty och Jag

Bägge bilderna är med största sannolikhet tagna i samma hörn av samma hus (även om hörnet inte syns i den vänstra bilden) :)

Det finns inga fel när det gäller hur man behandlar sina bilder - bara man har skoj när man gör det. Och visst får man försöka efterlikna gamla tekniker om man vill det, men det blir inte alltid bäst om man gör så tycker jag :)

Hadet!

Inlagt 2014-02-24 22:09 | Läst 13236 ggr. | Permalink

Fotosidan uppskattar att du diskuterar våra artiklar. Håll en god ton och håll dig till ämnet för ett bra debattklimat.





(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Det här är ett ämne jag funderat en del över. Jag har prövat Silver Efex Pro, och jag har trixat med andra metoder för att lägga på korn. Jag rycktes med av analognissarnas entusiastiska lovord över kornigheten i vissa analoga bilder, och hur de efterliknande den från digitala original (t ex med hjälp av SEF Pro). Visst är det kul att experimentera, men resultatet uppmuntrade mig aldrig att verkligen slå mig på sådana där konster. Det finns ju annat än korn man kan efterlikna, en uppsjö av olika slags filter som skapar effekter hämtade från grafisk konst. Det står ju var och en fritt att leka med sådant, men jag ser inte att min egen utveckling som fotograf har något att hämta i de teknikerna. De av mina bilder som jag gillar bäst är väldigt varsamt efterbehandlade, och i de flesta fall tycker jag de är bättre i färg än i svartvitt. Jag har också experimenterat lite med HDR, eftersom jag under en tid var väldigt fascinerad av vad andra åstadkom med HDR. Men det är samma sak där, jag tycker inte mer om mina egna bilder efter HDR-behandling av dem. Det är inte så att jag landat i Dogma-foto, där är reglerna alltför snäva. Det finns saker jag inte bara tillåter mig utan ser som viktiga för resultatet. Justering av vitbalans, kontrast och perspektiv t ex, och upprätning av sneda horisonter. Men målet för mig är alltid att resultatet ska se naturligt ut.
Allt är ju personligt med korn eller inte och det kan nog ha sin charm ibland men jag tycker oftast den digitala moderna skarpa bilden vinner för min del. Däremot är ju svartvitt alltid tidlöst och läckert många gånger. Ha det gott!
Intressanta synpunkter! Å det här med korn, för oss litet äldre alltså ;)
de kanske e en vana att man vill se vissa bilder med litet korn?
Å när vi ser de moderna bilderna, och de litet "onaturligt släta ansikterna", så stämmer det kanske inte riktigt! ;)
Men man får nog se att det e olika sätt att fota på, konstigare än så e det nog inte!
/B

Ps. Men det e kul att diskutera och få olika synpunkter i alla fall! :)