Vernissage med vackra Uppsalabilder

Det där med vernissage och mingel är inte riktigt min grej, men när Johannes Rousseau som har en uppskattad Facebooksida med snygga bilder från Uppsala höll vernissage på hotell Gillet som råkar ligga bara ett par hundra meter från jobbet tyckte jag det kunde vara kul att gå dit och få se hans bilder i lite större format än bara i sönderkomprimerat Facebookformat (en del av bilderna finns också här för er som inte har FB) :)

Bildspelet (som ibland avbröts av en trilskande skärmsläckare) var uppskattat

Som ni kan läsa på Johannes egen sida började han inte med det här med att fotografera Uppsalas kända vyer förrän i oktober 2012, men bilderna blev snabbt uppskattade på Facebook. Det är motiv vi sett många gånger förut, men ändå med en egen stil tycker jag. De flesta bilderna är tagna i gryning eller skymning, och blandningen av dagsljus och konstljus ger dem ett guldaktigt skimmer som jag tycker är snyggt, men jag kan tänka mig att en del tycker att bilderna är lite "smöriga".

En del bilder har nästan lite HDR-stuk, men inte överdrivet, och jag gillar att en del faktiskt vågar dra lite i spakarna i efterbehandlingen och när bilderna inte bara är så naturliga som möjligt. Just sånt här kvälls- och morgonljus blir ofta lite för neutralt i digitala bilder, så man helt tappar känslan av ljuset som rådde.

Sittplatser är underskattat på vernissager, men här fanns det ganska gott om dylika för besökare som ville ta en paus.

En konferenslobby med stora fönster i kombination med lampljus på bilderna och bildvisning medelst lite för ljussvag projektor är nog inte optimalt för en fotoutställning. De bilderna som hängde i en intilliggande korridor såg bättre ut, även om ljuset förstås inte var optimerat för bildvisning där heller. Fast man kanske inte går på vernissage för att betrakta bilder i optimalt ljus :)

Vernissagebesökarna var en blandad skara människor ...

Jag tycker det var en trevlig utställning, med inte alltför många bilder, så det gick att ta in dem på relativt kort tid. Det är kanske inte i allas smak med den här typen av vackra bilder av kända motiv (inte tillräckligt djupt eller nåt), men jag tycker det är snyggt. Jag gillade också presentationen av bilderna som i de flesta fall var mycket snyggt utskrivna på canvas med en detaljnivå jag är ovan att se på just det mediet (men det var i och för sig länge sedan jag skrev ut på canvas). En kul variant man kunde beställa bilderna i var bakom klart plexiglas - något jag kan tänka mig kan passa bra i vissa miljöer (där man inte riskerar för mycket reflexer).

Fotografen bakom utställningen, Johannes Rousseau (i nästan löjligt passande blandljus) :)

Tyvärr framgår det inte på vare sig Facebook eller på Johannes sida hur länge bilderna hänger kvar, men om ni har vägarna förbi hotell Gillet de närmsta dagarna borde de vara kvar tycker jag. Klart värt ett besök tycker i alla fall jag :)

Färg eller svartvitt - alltid ett svårt val ...

Gjorde en porträttbild av sonen hemma i trädgården ikväll, och det blev både en svartvit och en färgvariant i efterbehandlingen. Klicka på bilderna för att få upp dem i full storlek utan den trista komprimeringen som görs av FS.

Oliver, fotograferad med NEX-7 och Sony 50/1,8 OSS

Samma son, och samma utrustning :)

Vilken tycker ni är bäst?

Hus i natten, och ett skakigt självporträtt

Ikväll var det stjärnklart och kallt när jag kom hem från jobbet, så i stället för att ge mig direkt in i stugvärmen passade jag på att ta några bilder ute i trädgården.

Baksidan av huset jag bor i.

Jag tycker det är trevligt när det är stjärnhimlar med i nattbilder, men det går tyvärr inte att använda så långa slutartider utan att få ganska fula stjärnspår (tror det är nånstans kring tjugo sekunder som är gränsen).

Grannkåken

I vissa lägen kan det vara snyggt med dessa stjärnspår, men då ska det till ordentligt långa slutartider tycker jag - annars blir det varken hackat eller malet. Fast jag kanske inte ska vara så kinkig när det var så vackert kvällsväder :)

Mitt hus sett från framsidan

Innan jag kom hem ville jag testa att ta en sån där cool bil från baksätet i bilen, med lång slutartid och snygga ljusspår och sånt. Det gick väl sådär halvbra (om man ska vara snäll). Dels tror jag man ska ha lite mer vidvinkel än 19 mm på DX-format, och så ska man nog också montera kameran lite stadigare än att bara ställa stativet bakom sätena.

Lite småskakigt i Lilla Bilen

Nåja, det blev lite roligt och det finns utrymme för vidare experiment på området :)

Ha det!

En katt, snö och gnistrande vacker kyla

Igår fotograferade jag bara kattjäveln som satt och höll mig sällskap vid tevesoffan. Han är duktig på att posera ...

Spanar på fåglarna i buskarna utanför fönstret

Allmänt uttråkad

Idag gav jag mig ut i kylan med Lilla Bilen, och åkte till Ulva Kvarn för att fånga solnedgången. Det var ordentligt kallt, och fukten från ån gjorde inte direkt att det kändes varmare, men jag tycker det var rätt så fint ljus så det var värt det :)

Fyrisån och kvarnhuset

När jag råkonverterade bilderna ställde jag färgtemperaturen på dagsljus för att få fram det blå ljuset som blir i skuggan vid den här tiden på dygnet. Jag tycker det fungerar, och ger lite känsla av hur det blev när man f0tograferade med diafilm.

Fyrisån utan hus

Huset utan Fyriså

Kvarnfallet från andra hållet

Det är allt jag har att bjuda på idag. I morgon sägs det bli tristare väder, så vi får se vad jag hittar på då.

Edit: passar på att göra reklam för katten Nonys egen FB-sida som jag hjälpte honom att skapa idag: https://www.facebook.com/NonyTheCat

Lite Svartvitt, Lite Konstigt, Lite Naket ...

Lika bra att börja med att berätta att rubriken ljuger angående det där med nakenheten. Den är stulen/inspirerad av Killinggängets show Lite Sång, Lite Dans, Lite Naket. Ni som trodde ni skulle få se nakenbilder behöver alltså inte läsa längre :)

På vägen från kontoret till bilen som parkerats i Luthagen passade jag på att testa stativet jag skrev om härom dagen. Det är inte alls dumt med ett stativ som är såpass lätt att man i princip alltid kan ha med det, men som ändå är hyfsat högt och stadigt med en liten kamera.

Först blev det ett par bilder som faktiskt är svartvita för att de var tänkta att bli det (och inte bara för att ljuset och färgtemperaturen var knasig).

Svartmangatan (som jag mest känner till tack vare att Kalmar Nation bor där, och där spelades mycket bra musik när jag var i nationsåldern).

Om ni tror att jag går omkring med ett objektiv med smutsig frontlins så stämmer det inte - att ljuset från gatlyktorna beter sig på det viset beror på att det var disigt och ett lätt snöfall :)

Övre Slottsgatan - en av Uppsalas mysigaste gator!

Efter dessa kvarter med äldre bebyggelse fortsatte promenaden förbi det som åtminstone jag fortfarande kallar Hum-C (för Humanistcentrum), fast nu utbildas där inga humanister längre utan såna där läskiga ekonomer (tror jag). Det är här det blir färg och lite konstigt :)

Humanistcentrum, eller vad det kan tänkas heta nu för tiden ...

Långa slutartider och trafik kan bli riktigt bra, spännande, eller mest bara konstigt - det här tycker jag blev lite snyggt, men kanske lite konstigt också ...

Kyrkogårdsgatan

Något jag märker när jag fotograferar med stativet är att det är lättare att få fram en bättre detaljskärpa än jag får handhållet med Nex-7:an (även jämfört med korta slutartider alltså). Det märks dock bara när man pixelpeepar, men det gör jag ju ibland :)

Jag kommer helt klart ha med mig det här stativet så ofta som möjligt, och också använda det dagtid!

För att inte göra er som trots allt läst så här långt besvikna bjuder jag ändå på lite naket (så jag ljög alltså i början av inlägget), men ni får hålla till godo med en småsnuskig babian ...

Skansen, april 2008

Det var allt för dagen, och hoppas ni vågar er tillbaks till min blogg trots apan :)