Normalobjektiv med stabilisering - ska det verkligen vara nödvändigt? (Sony E 35 mm f/1.8 OSS)

Svaret på frågan i rubriken är naturligtvis nej! Vi behöver inte normalobjektiv med bildstabilisering, och vi behöver inte heller några andra objektiv med stabilisering - det gick alldeles utmärkt att göra skarpa och fina bilder innan Canon 1995 presenterade ett stabiliserat 70-300. Ska man vara riktigt noga så behöver vi nog inte kameror eller objektiv heller, eftersom det gick att måla och teckna innan det första fotografiet gjordes ;)

Lyktor. NEX-7 och Sony 35/1,8 OSS @ f/2,2, 1/200 sekund

Om jag nu utgår från att vi faktiskt behöver våra kameror, och jag är övertygad att många av oss här på FS skulle tycka livet blev tomt utan dem, så kan jag i stället gå vidare till det där med stabiliseringen. Canon och Nikon var de tillverkare som var tidigt ute med optiskt stabiliserade objektiv, och under lång tid var den gängse uppfattningen att stabilisering endast behövs för teleobjektiv (och det är onekligen med såna det gör mest nytta).

Minttabletter. Nex-7, Sony 35 mm f/1,8 OSS @f/2,8, 1/13 sekund. Notera gärna att den blå ljuspunkten inte är helt rund trots den stora bländaröppningen och att de sju lamellerna är rundade.

Den här uppfattningen ställdes lite på ända år 2004 då Minolta visade sin 7D - en DSLR med en sensor som motverkar skakoskärpa i stället för att hantera det i objektiven. Tekniken var inte alltid lika effektiv som optisk stabilisering i objektiven, men den har sedan dess utvecklats en hel del och har den stora fördelen att fungera med alla objektiv man monterar på kameran (med vissa begränsningar som jag inte tänker gå in på). Den mest avancerade tillämpningen av sensorskak just nu står nog Olympus för med en sensor som kan röra sig i princip åt alla håll.

Nony. NEX-7, Sony 35/1,8 OSS @ f/2.2, 1/60 sekund

Jag är själv apdålig på att hålla kameran stadigt på alla möjliga slutartider, så det där med stabilisering var mycket välkommet för mig oavsett om det görs via en skakande sensor eller skakande linser i objektivet. I och med att Canon och Nikon plötsligt fick konkurrenter där i princip alla objektiv var stabiliserade var de förstås tvungna att införa sin optiska stabilisering i allt fler objektiv. Nu är det få objektiv från dessa tillverkare som inte finns i stabiliserad version (inklusive enkla kit- och telezoomar).

Rossi. Nex-7, Sony 35/1,8 OSS @ f/2,2, 1/30 sekund

Den stora fördelen med Nikons och Canons optiska stabilisering jämfört med sensorskak var att också sökarbilden stabiliseras - något som är mycket trevligt med långa teleobjektiv. Det finns kikare med samma teknik, och de skulle knappats tillverkats om den tekniken inte gjorde nytta. Nu är dock en del systemkameror utrustade med elektronisk sökare, och då kan sökarbilden stabiliseras också i de kameror som har sensorskak. Detta är dock inte något som fungerar i alla kameror av en eller annan anledning.

En massa gamla tidningar. NEX-7, Sony 35/1,8 OSS @ f/4, 1/160 sekund

Fortfarande är det så att de flesta objektiv med kort fast brännvid och hög ljusstyrka saknar stabilisering (när inte kameran stabiliserar alltså). Tillverkarna hävdar att det kan försämra bildkvaliteten och att det inte tillför så mycket nytta med kortare brännvidder (trots att de säljer massor av normal- eller vidvinkelzoomar som har stabilisering). Ett annat argument är att ljusstarka objektiv inte behöver stabilisering, eftersom man får kortare slutartider med stor bländaröppning, (fast Canons dyra och hyfsat ljusstarka 28/2,8 IS och 35/2 IS motsäger i viss mån detta).

No pressure! Nex-7 och Sony 35/1,8 OSS @ f/4, 1/160 sekund

Som en del av er redan vet använder jag sedan något år en Sony NEX-7 som min primära kamera. Jag har inte längre behov av den snabbhet och tillbehörsutbud som finns i tjockkameror, och har funnit att den här typen av kameror passar min nuvarande fotografering väl. Sony NEX har dock inte stabiliserad sensor, trots att Sony övertagit arvet från Minolta. Min kitzoom, och mitt porträttobjektiv (50/1,8 OSS) är stabiliserade, men det objektiv jag använt mest det senaste året är en Sigma 30 mm f/2,8. Den är inte stabiliserad, men är billig och har gett ett mycket bra bildresultat!

Vi och grannarna har onekligen olika smak vad gäller brevlådor - våran är den i mitten. NEX-7, Sony 35/1,8 @ f/1,8, 1/125 sekund.

Jag har missat en hel del bilder med Sigman för att jag är så dålig på att hålla stadigt, och eftersom Sony valde att satsa på design och tunnhet i sin NEX-serie fick inte sensorstabilisering plats. De kan förstås också ta extra betalt för stabiliserade objektiv, men jag tror huvudpoängen är att NEX-fattningen också används för video (och där är det optisk stabilisering som gäller än så länge för bästa resultat). Alltså blev jag klart intresserad när jag förra året läste att det skulle komma en 35/1,8 med stabilisering. Något längre brännvidd än min Sigma och tre gånger så dyr (Sigman motsvarar 45/4 på småbild och Sonyn blir 52/2,5 ungefär vad gäller skärpedjup och ljusinsläpp).

En gammal stol i min trädgård. NEX-7, Sony 35/1,8 OSS @ f/1,8, 1/160 sekund

 Igår fick jag min Sony 35 mm i brevlådan (eftersom jag förstås inte kunde avhålla mig mer än några månader från att beställe en), och jag har som ni ser inte hunnit göra så många vettiga bilder med den. Det jag hittills konstaterat är att den har klart snabbare AF än Sigman, men den är lika trög i uppstart (fast det är nog snarare NEX-7:an). Den är också snabbare och säkrare på att sätta skärpan än min 50/1,8 OSS. Det som förvånade mig mest när jag öppnade kartongen var dock storleken - den är mycket mindre än jag trodde. Storleken är i princip densamma som den ljussvagare Sigman (utan motljusskydd på Sonyn då) - den väger något mer, men det ser jag snarast som en fördel.

Nony. NEX-7 och 35/1,8 @ f/2,2 på 1/100 sekund

 Är den bättre än Sigman då? Fan vet - jag har bara testat hemma än så länge, men stabiliseringen hjälper helt klart och den är skarp. Den högre ljusstyrkan gör att jag kan isolera motivet mer och jag tycker bakgrundsoskärpan är snygg. Den känns också bättre byggmässigt då det är mindre plast och den skramlar inte med kameran avstängd (fast det är inget fel när Sigman skramlar - den är skapt så).

Funkar på lite längre håll också. NEX-7 och 35/1,8 OSS @ f/5,6, 1/100 sekund

 Jag har inte testat hur distorsionen är ännu, och jag har inte använt några kameraprofiler i Lightroom när jag konverterat dessa bilder (för objektiven - jag har däremot använt en färgprofil jag gjort med qpcard). Jag lär återkomma med fler bilder, men jag måste nog säga att trots att jag var väldigt nöjd med Sigma 30/2,8 så blir det ännu bättre med denna :)

Hörn- och kantskärpa är inte perfekt, och den har en del purple fringe på full öppning med vissa motiv, men på det hela taget tycker jag den verkar bra. Det är ett dyrt normalobjektiv, men det är stabiliserat (vilket det är ganska ensamt om), och det går att göra snygga bilder med det :)

Fullstora bilder finns som vanligt på min flickr om ni vill pixelpeepa (fast flickr är lite stökigt nu för tiden).

Nyrakat och nytt objektiv beställt!

Nej, inte jag - jag behåller min träsktrollslook, men den stackars jycken som länge tyckt det varit alldeles för varmt med den långa pälsen fick sig en rakning på Hundsalong Europa idag :)

Rossi, fotograferad med NEX-7 och Sigma 30/2,8 @ f/4

Jag valde att göra bilden svartvit, då det blev lite för mycket av det gröna i jyckens omgivning. Tycker det blev rätt bra :)

Det billiga Sigmaobjektivet har visat sig ge riktigt bra resultat. Jag gillar både hur skärpan och oskärpan ser ut, och priset är oslagbart. Nu har jag dock ändå beställt en Sony 35/1,8 OSS för att få både bättre ljusstyrka och stabilisering (vilket jag ofta behöver) - återstå att se om den presterar lika bra som den billiga Sigman. På f/1,8 lär den förstås göra det, liksom när stabiliseringen är nödvändig, men frågan är om den är lika skarp och har snygg bakgrundsoskärpa.

Det var nog bättre förr, trots allt ... 3

Det här inlägget är en fortsättning på mitt tidigare inlägg om mitt liv som pressfotograf.

Som fotograf på en liten småstadstidning var det ovanligt att man fick åka iväg nånstans på uppdrag, men i Sala hände det att vi faktiskt fick lov att göra så.

Midde Hamrin lyckades även i 1991 års upplaga av Stockholms Marathon. Med en segertid på 2.36,15 var hon en halv minut före tvåan Lisija Bejajeva i mål. Foto och Copyright Anders F. Eriksson 1991-06-01

Bilden från maran är fotograferad med Nikon F4 och 300/2,8 Ais.

Vi som jobbade som fotografer på tidningen vid den tiden tyckte förstås det var roligt att ge oss utanför byn och fotografera sånt som gällde hela stora världen (alltså det Sverige som inte var Sala), men såna extravaganser kostar och moderna lokaltidningar kan i stället köpa bilder från nätet för mycket mindre pengar än det kostar att skicka egna fotografer (om man nu har några).

Sångaren och trombonisten Nisse Landgren var en av de artister som deltog i "Rock till 1000" - En gala för att fira Västerås 100-årsjubileum. Foto och Copyright 1990-10-10 Anders F. Eriksson

Konserter var nog det jag tyckte var roligast att plåta, men det hände tyvärr väldigt sällan att jag fick ägna mig åt det. Bilden ovanför togs i Rocklundahallen i Västerås med en F4 och 300/2,8.

Ganska ofta bestod dock jobbet i att plåta enkäter eller spelmansstämmor lokalt, och det var ju kanske inte sådär jättespännande, men det gällde att göra det bästa av situationen.

Spelmansstämma i Sala. Har inget tid eller datum och gissar att det är fotograferat med F4 och 35-70/2,8

För att bli en bra fotograf är det nog nyttigt att fotografera just såna trista vardagsföreteelser, men det kändes inte så jättespännande just då :)

Badsäsongen inleds. Nikon F4 och 35-70/28

Som jag skrev i ett tidigare inägg måste man som pressfotograf ibland arrangera bilder (om man inte kan köpa dem som stockfoto på nätet). Bilden nedan visar Salas dåvarande turist- och kulturansvarige i kommunen (tror jag). Hon hade mycket att göra, och det visade vi med den här bilden :)

Många bollar i luften. Troligen Nikon F4 och 35-70/2,8

Chefredaktören för Sala Allehanda 1991 - tyvärr kommer jag inte ihåg vad han heter, men bilden är gjord med en Hasselblad och 150 mm :)

Det var allt jag hade att bjuda på från den här nostalgitrippen. Ha det gott :)

Det var nog bättre förr, trots allt ... 2

Det här är en fortsättning på mitt förra blogginlägg där jag visar bilder jag tog i ett tidigare liv som pressfotograf på en småstadstidning. Min genomgång av gamla analoga bilder har fått mig att blir sugen på att börja plåta med film igen, bara jag hittar rätt kamera (har hittat en FM3a som jag eventuellt köper när jag får tillbaks mina skattepengar i juni).

Den som spar han har! Har inget som helst minne av vilka prylar som användes.

I början av 90-talet fanns det inget som hette stockphoto, så när tidningen behövde genrebilder fick vi fotografer se till att fixa dessa själva. Visserligen gick det att köpa från bildbyråer, men det var dyrt och involverade långsam telefoto med pissig kvalitet.

Sten-Åke Skoog - vakthavande befäl vid Salapolisen 1991-03-30. Troligen Nikon F4 och 35-70/2,8

Tidningen jag arbetade för, Sala Allehanda, hade vid den här tiden hyfsat gott om resurser och satsade mycket på bra journalistik och bilder. Det lönade sig förstås inte, och några år senare (när jag redan fått sparken) var tidningen en av de första som satsade på s.k. multijournalister. På svenska innebär det att man sätter en kompaktkamera i händerna på en skrivande journalist och skippar fotografen.

Har inte nåt datum på denna, men den är högst troligt fotograferad med Nikon F4 och 300/2,8 (utan AF).

Nu för tiden är det sällan man ser lokaltidningars fotografer sitta en hel fotbollsmatch och plåta, men på den här tiden gick det bra (och det gick många rullar film). Det ska dock tilläggas att det är mycket mycket lättare att fotografera sport med moderna kameror och objektiv med autofokus, så nu behövs det nog egentligen inte lika många bilder :)

To be continued ...

Det var nog bättre förr, trots allt ... 1

Jag börjar bli gammal tror jag - jag har låtit håret växa och har det i hästsvans. Jag har dock ännu inte köpt någon motorcykel (mest för att det verkar så saaatans bökigt och dyrt att ta nytt körkort). Jag sitter och går igenom en massa gamla bilder och skannar dem, och konstaterar att det faktiskt gick att göra bra bilder också på den gamla onda filmtiden. Visserligen är mina nutida bilder bättre rent tekniskt, men innehållsmässigt vete fan ...

Evert Eriksson som nyligen drabbats av en hjärtinfarkt blev så rörd när han besöktes av Salaortens Lucia, Anna Eriksson, att det var svårt att släppa taget. När hon gått var det inte långt till tårarna. Foto och Copyright Anders F. Eriksson 1990-12-15

Bilden ovan är hämtad från min tid som pressfotograf på småstadstidningen Sala Allehanada (populärt kallat propellern då den ofta innehöll endast ett fåtal blad). Under den tid jag arbetade där satsades det ganska stort just på bilder, så vi var många fotografer och vi fick fotografera många roliga saker. Något år senare ändrades inriktningen till s.k. multijournalister, och fotoavdelningen försvann nästan helt om jag förstått det rätt. Bildtexten är den som står på baksidan av bilden, så den har inte jag skrivit :)

Bilden är troligen fotograferad med Nikon F4 och 35-70/2,9

I årets första crosstävling på Isätrabanan utanför Sala samlades bortåt 140 deltagare för att trängas på den regnvåta och leriga banan. Foto och Copyright Anders F. Eriksson 1991-05-20

Crossbilden ovan är något nyare, och är antagligen fotograferad med F4 och 300/2,8 eller möjligen 80-200/2,8. Det är ont om EXIF-data i gamla negativ :)

Torget i Sala. Jag fotograferade och tecknaren Jan-Erik Pettersson  färglade bilden.

På den här tiden var det dyrt att trycka i färg (och det tog tid), så bilden ovan var ett undantag för att illustrera höstens intåg (tror jag). Bilden är kopierad på matt fotopapper och tidningens tecknare målade färg på löven med pensel och vattenfärg - inget photoshop där inte :)

Bilden är troligen tagen med Nikon F4 och Ais 20/2,8.

To be continued ...