Hjälstaviken. Med nya kameran vid skäggmesarnas marker

Så bestämde jag mig till slut, det blev en Nikon D500. Känner mig väldigt nöjd även om det finns en hel del att komma på när det gäller nya grejer.

Lena K och jag kom då äntligen iväg på vår höstresa till Hjälstaviken. Bodde i år igen på Ekolsunds slott, mysigt boende med lite provisoriskt "matlagning".

Vi hade underbara dagar med bästa tänkbara väder så vi var rätt trötta efter två dygn när vi utnyttjat varje minut till foto.

Mycket bilder att gå igenom, har börjat lite smått med skäggmesarna. Det blev ju även en del på alla gäss vid tornet. ( men det var färre än förra året ) kanske beror det på att det var så torrt i markerna.

Så i dag blir det bara bilder på skäggisarna.

Dom är ju vackra där dom går på räcket vid spången men man vill ju gärna ha dom i vassen. Lite mera sport att försöka sig på det. men för det mesta så blev det så här.

Men här fann vi en hungrig dam i "cigarrerna" som visade sig rätt bra.

Här har hon tydligen fått lösögonfransar

Herrarna sticker ju ut lite mera, vackra är dom.

Här kom tre med på samma bild

Men flyger en flyger alla.

Hade chansen till en motljusbild, men det blev inte mycket att hurra för.

Herren på spången

Här kom hon så nära så jag var glad att jag hade zoom så jag kunde zooma ut.

Ljuset var stundtals riktigt fint, även om det ofta blev lite mörkt bakom den höga vassen

Och det var som synes inte bara vi som var där och fotade.

Längtar redan tillbaka, tycker det är så trivsamt att få vandra där på spången fram och tillbaka. Och motion får man på köpet.

Ha de gott !

   //  Ing-Marie

Smalnäbbad nötkråka

Jag är ju långt ifrån någon fågelexpert, även om jag lärt mig en hel den de sista åren. Och det blir ju roligare ju mer man lär sig. Men jag hade ingen aning om att det fanns två sorters nötkråkor. Den smalnäbbade skall visst inte vara allt för vanlig och hör hemma i Sibirien sägs det. Vad den skall här och göra just nu i vårt klimat med de temperaturer vi har för tillfället kan man ju fråga sig :-)

Det passade ju bra att den setts i Hamrånge då jag skulle ta en tur upp dit för att åka till brorsan där uppe. Jag tog nog två timmar på mig att åka de 5 milen, startade rätt tidigt så det blev en del bilder efter vägen. Hittade snabbt på kråkorna, vika roliga fåglar, inte ett dugg rädda ( sån´t gillar jag ) lite svårt med ljuset i de mörka tallarna men dom poserad både här o där så jag fick en hel del bilder.

När man väl fått dom där "artbilderna" så är det kul att ta lite annorlunda bilder. Så det blev några  "smygbilder" också

Nu var det bara bilder på kråkan, de andra bilderna kanske kommer i en annan blogg. Lite ont om tid just nu så vi får se när tillfälle ges.

Go´kväll !

 // Ing-Marie

Stackars kungsfiskare

På lördag morgon åkte jag in till Gävle för att besöka kungsfiskarna. Men hann inte mer än sätta mig i bilen så mulnade det på. Inte så lämpligt ställe att vara på då det är väldigt mörkt utan solljus. Men nu hade jag bestämt mig för det så jag åkte. Det är ju bara ett par mil så det är ju inte mycket att fundera på.

Det var en väldigt fart på paret som matade sina ungar, synd att det inte var bättre fotoväder. Men man kan ju inte låta bli att trycka av även om det nu inte blir några bra bilder.

En medvetet underexponerad bild då ljuset endast föll på grenen och den blå.

När jag kom hem och fick upp bilderna på skärmen så såg jag något som inte alls såg bra ut. Hanen har en krok m lina i munnen. Har dragit i spakarna rejält och beskurit hårt för att det skall synas.

Kontaktade en man vid namn Ola som har bra koll på fåglarna där. Han kontaktade Gävle fågelklubb som tyckte att han skulle åka dit dagen efter och fota o kolla vidare. Men tyvärr, han såg aldrig hanen på hela dagen. Han var dit ytterligare en dag och endast den stackars honan som får flyga skytterafik med fisk till dom små. Så tyvärr så finns han nog inte i livet mer.

I går åkte jag dit, solen sken och jag vill ju så gärna ha en bild på den i solljus. Jodå, honan var i farten. Men det var inte så många gånger hon satte sig på pinnen nedanför boet. Jag stod väl gömd bakom buskar så hon såg mig inte.

Men jag ville ju gärna komma närmare så jag ålade mig ner bakom bryggan och intog en knasig ställning. Kroppen började domna men till slut kom hon så jag hann ta några bilder innan hon flög in i boet.

Håller nu tummarna att hon klarar av detta själv och att ungarna snart är färdiga att lämna boet.

  //  Ing-Marie

Säsongens första

Så var det dags igen. Att försöka fånga norrskenet. Jag hade inte en tanke på att man kunde se det så tidigt på året så jag blev lite besviken när jag missade det häftiga skenet som var för X antal dagar sedan. 

 I går var det chans till att se det igen även om det inte skulle vara lika starkt denna gång. Det var molnfritt, varmt och man hade ledigt  kommande dag. Så det fanns ingen anledning till att inte chansa och åka upp till Öjaren.

Det där med inställningar blir jag inte klok på. Olika varje gång. Så det krävs en hel del övningar och tester, men det blir ju inte så många tillfällen att öva på så det får bli som det blir och så får man lära av misstagen.

Dom är inte så mycket red. i LR  lite uppljusade, men det blir väldigt grönt ibland så på en del har jag dragit ner mättnaden på det gröna men glömde det på en hel del :-) Så nu är det som det är.

Tyvärr så kom molnen strax efter midnatt när det började bli som vackrast. Men var väl ändå ganska nöjd med det jag fick se.

 Trevlig helg !

  //  Ing-Marie

Fångade en sparvhök i "buren"

I somras satt jag med kameran på altanen och fotade lite hungriga ungar vid min matning.  Jag har ju gjort en "bur" av kompoststängsel för att slippa ge all mat till kajor och skator. Där inne hänger matarna oåtkomligt för de större fåglarna.

Jag har ju inte kameran i beredskap hela tiden men just när jag hade ögat i sökaren så kommer sparvhöken och haffar en lite talgoxe. Jag har bara kunnat klicka till så har jag kunnat få en pangbild. Men tror ni jag gjorde det ? Nää, inte en enda bild, jag blev så chockad över händelsen att jag inte kom mig för. Men jag kan minnas ögonkontakten med höken som försvann lika fort som den kom. Först var jag bara ledsen över den lilla talgoxen, men sen blev jag egoistisk och förbannade mig över att jag inte fick en bild.

I går em. satte jag mig på altanen med en kopp kaffe, hade inte suttit där på hela dagen. Och plötsligt får jag se sparvöken i ögonvrån komma mot matningen i full fart. Hann tänka: Kameran ligger inne i rummet så jag insåg att det inte var någon idé att hämta den. Funderade var den tog vägen, den brukar ju dra snabbt om den kommer för att ta sig en liten fågel. Men så får jag se hur den flaxar där nere ( det är lite buskar runt där nu så jag ser inte hela buren uppifrån ) så jag går efter kameran, ser fortfarande flaxande vingar och jag funderar vad den fastnat i. Går ner, blir lite skakis för det var en ganska häftig känsla.  Då får jag se att höken är där INNE i buren och den kommer inte ut. Tog några bilder innan jag öppnade upp gallret så den fick flyga iväg.

Helt otroligt hur små dom kan göra sig, hålen i gallret är 4,5 x 9,5 . Så utan fart kom den inte ut. Är ju verkligen glad att jag var ute och såg händelsen. Hade den kommit lite senare när jag gått in så kanske den hade suttit där ännu. Och vad jag skulle ha funderat om jag bara sett att den satt där ! Vem har stängt in den här ?  Det har jag nog aldrig fått svar på. Skulle ju inte i min vildaste fantasi trott att den flugit in där

Blev några snabba bilder, hade gärna tagit några fler men jag hade inte hjärta till det, den var så stressad.

Den flög iväg så fint så ingen skada var skedd

Plötsligt bara händer det !

  //  Ing-Marie