Nyanser av blått

Underbara kvällar, man vill stanna klockan. Kanske skulle testa med att hälla bromsolja i den.

Kunde ju bara inte stanna inne, tog en tur till fjärilarna för att se vad dom hade för sig på kvällen. Dom där blåvingarna är ju så små så först ser man ingen men sedan ser man massor. Kan jämföras med när man skall plocka höstkantareller.

Lite starkt ljus var det, fick försöka skugga dom med kroppen, men man är ju ingen gummigubbe så det var inte så lätt det heller.

Lite blåa blommor blev det också. Men mysigast är det när det är morgondagg så nästa tur får bli en morgon.

Bild nr 2 lade jag mest in för att jag vill veta vad den heter. Alla andra är väl Puktörneblåvinge om jag inte har helt fel. Men den här ser ju lite annorlunda ut.

"Måste" förstoras.

Kände inte för några närbilder så det fick bli  80-400 som gällde denna gång också.

  //   Ing-Marie

Äntligen....

......kom jag då iväg på en tidig morgontur. Inte alltid det stämmer med väder och ork när helgen kommer. I går regnade det hela dagen så jag förstod att det kunde bli mysigt på morgonen i dag eftersom dom lovat halvklart.

Ångar lite att jag inte kom iväg en halvtimme tidigare, men så är det ju nästan alltid. Nåväl, jag tillbringade fyra underbara timmar helt för mig själv bland fåglar och småkryp.

Åkte som vanligt upp mot Högbo, så underbart att gå runt där alldeles ensam.

Lite dimma hann jag fånga på vägen upp.

Förstora.

Ett nyfiket rådjur stod i den vackra ängen.

Fåren såg ut att trivas

Full fart på alla fåglar. En det föräldrar hade fullt upp med att mata. Vissa småttingar hade lärt sig fånga mat själva.

Svärdsliljan blommar som vackrast nu.

Marken var full av dagg. Det var lockande att hämta makrot och slänga sig på backen, men man kan inte hinna med allt.

Innan jag återvände hem kom jag på att jag måste göra ett besök där det brukar finnas Blåvingar. Och det fanns det, även guldvingar ( eller vad dom nu heter ) men dom var mera svårfotade så det får bli nya försök en annan gång.

Nyckelpigan är fotad med mitt makro annars är alla bilder från mitt 80-400

Go´kväll !

  //   Ing-Marie

Bara en massa bilder

En blandning bilder från veckorna som varit. Grämer mig lite för jag raderade ett gäng bilder från härom kvällen då jag stått ut med mygg o knott, vridit nacken nästan ur led för att få till det. Orkar inte berätta varför men kan säga att det beror lite på att jag uppdaterat till Win 10 och det blir inte som jag är van vid. Men jag var bara här hemmavid och fotade så det är ingen katastrof att dom är borta . På det igen bara.

Visar därför lite blandat från tidigare svängar i min närhet.

Nu har Häggmispeln blommat över, detta var några veckor sedan.

En liten blyg Viol

Blivande bär.

Hungrig grönfink

Doftande kaprifol

Lupinhjärtan

Smygfoto på en inte alltför ovanlig art :-)

Dubbelexponeringar på grannens prästkragar.

Den vackra Skogsstjärnan, tyvärr så har den redan blommat över nu.

Och den ljuvliga linnéan måste ju fotas.

Här skall hon på bal.

Hoppas ni inte tröttnade.

Gjorde ni inte det så hoppas jag att ni förstorade.

Önskar er en trevlig helg !

  //   Ing-Marie

Att det kan vara så kul att fota "inget särskilt"

Tog en liten promenad med kameran runt området i går kväll vid 21-tiden för att leta "ljuspunkter" . Det är bland det roligaste jag vet. Att hitta ett ställe, inta en obekväm ställning och bara spana i sökaren om det finns något spännande i gluggen. Spännande kanske inte är rätta ordet då man ser ett ormbunksblad eller några grässtrån men det räcker för mig. Eller så ligger spänningen i att man ser något man vill skall vara i skärpa med en härlig för och bakgrund och just när man nästan fått till det så förvinner ljuset. Eller så kommer det en mygga och biter dig så du tappar fokus och sedan hittar man inte på den där detaljen igen. Bara att inta nästa ställe, cykelbanan eller förskolans gård kanske funkar som bakgrund.

Något fastnade det i alla fall, här kommer några av bilderna.

Förstora gärna

Go´kväll !

  //  Ing-Marie

Doris - till minne av Åke

När jag bodde i Borås i början av 80-talet så hyrde jag en mysig 2:a på övervåningen i ett privat hus. Huset ägdes av Åke och Anna. Åke var en sann djurvän. Minns så väl när pappas hund sprang in i deras kök och lyfte på benet vid deras köksbord. Jag skämdes men Åke sa att banna honom inte, han bara markerar och det SKA dom göra. Vilket jag inte tycker känns helt rätt men glad att han inte blev arg över kisseriet.

Åke matade fåglarna, varje dag lade han ut ost i mataren till småfåglarna. Och så hade han Doris, en ringduva som han verkligen var förtjust i. Innan jag fick klart för mig att hon hette Doris så var jag lite fundersam varför han ibland stod ute på gräsmattan och ropade Doris allt vad hans röst förmådde.

Hon kom oftast men dök hon inte upp så blev han väldigt orolig. 

Åke finns inte mer sedan många år tillbaka.  Jag flyttade därifrån så jag vet inte vem av dom som lämnade jordelivet först.

Nu har jag en ringduva här hemma som kommer och hälar på lite då och då. Hon kommer smygandes lite försiktigt och går runt matningen. Ibland är hon tuff och sätter sig mitt i hela kalaset. Hon har en sambo också men han är lite blygare. ( ärligt talat så vet jag inte vem som är hon och vem som är han, men i mina ögon är detta en hon :-)  ) Och naturligtvis har jag gett henne namnet Doris.

Det kan ju vara lite läskigt och ohygieniskt  med duvor om dom kommer i mängder. Men det är väl mest tamduvorna i städerna som flockas.  Så länge detta bara är två så är dom så välkomna hit.

  //   Ing-Marie