Camera Obscura

Fd fotograf, numera förläggare - men plåtar såklart fortfarande och bloggar i tid och otid ;-)
 
Follow johanericson on Twitter

"Fattigmans-Leica" eller "Leica-dödare" - det handlar om Fujifilm X-pro1 - och valet är ditt!

 
Fujifilm X-pro1 med 18/2 och handgrepp samt den för mig oumbärliga "Softreleasen" från Tom Abrahamsson. Bilden tagen med iPhone 4.

N
u är jag lycklig ägare till en Fujifilm X-pro1 med tre gluggar och diverse viktiga och oviktiga tillbehör. Detta är en kamera som har fått två epitet - båda utifrån en jämförelse med Leica M9. Dels "Fattigmans-Leica", vilket Fujin delar med ärevördiga märken som Contax och Minolta. Samt det lite mera kaxiga "Leica-dödare" som bla även tillskrivits Zeiss Ikon, men som är absolut vanligast i jämförelsen mellan Leicas M-koncept och diverse "monster-kameror" från Nikon och Canon.


 En helt unik Leica M9 "á la carte" i en butik i Köpenhamn - vågar inte skriva ut priset ;-) Bilden tagen med iPhone 4.

Men nu är det så att Fujifilm X-pro1 och Leica M9 faktiskt spelar i samma division och Fujin är Leicas första riktiga utmanare sedan Epson RD-1. MicroFourThirds kamerorna, Ricoh GXR och Sonys NEX mfl EVIL-kameror är inte i samma liga - de saknar en optisk sökare!

För att sätta allt i proportion - några snabba jämförelser mellan Fujis system och Leica M.

A. Priset (ink moms):
Leica M9       55.000 Kr      Fujifilm X-pro1      17.000 Kr
Leica 28/2     33.500 Kr      Fujifilm (18) 28/2     6.000 Kr
Leica 50/1,4  29.500 Kr      Fujifilm (35) 50/1,4   6.000 Kr
Leica 90/2,5  14.500 Kr      Fujifilm (60) 90/2,4   6.500 Kr 
_______________________________________________
SA utr         132.500 Kr                                  35.500 Kr

B. Prestanda:
                      M9         X-pro1
Megapixlar:     18           16
Sensor:          CCD        CMOS
Format:          FF           APS-C
Lågpassfilter: Nej           Nej
Bilder/sek:      2             6
Buffert:  ca   3 Bilder      14 Bilder   (baserat på mina egna erfarenheter)

C. Funktion:
                        M9            X-pro1
Optisk sökare:    Ja              Ja
Olika förstoring:  Nej             Ja
Mätsökare:         Ja              Nej
Paralaxkomp:     Ja              Ja
AF:                    Nej             Ja
EVIL-sökare:      Nej             Ja
Skärmsökare:     Nej             Ja
Filmning:            Nej             Ja
Matrixätning:      Nej             Ja
Spotmätning:      Ja              Ja
Leica M-baj:       Ja              Ja - med adapter
Sensorrengöring: Nej            Ja - vibrationer

Dessa jämförelser är inte uttömmande men fungerar som en enkel lathund. Och det som är avgörande för mig (förutom priset ;-) är faktiskt det teknikgenombrott som Fujifilm X-pro1 representerar - på två områden!


1. Hybridsökaren - att med ett knapptryck växla mellan en traditionell optisk sökare med ljusramar och exponeringsindikator till en mycket bra elektronisk dito som visar exakt utsnitt. Dessutom så har den optiska sökaren två förstoringsgrader beroende på vilken optik som används.

a.           b. 
2. Fujifilms helt nya och egenutvecklade "X-trans" CMOS-sensorn. Den har inte ett 2x2 pixel RGB-filter (fig a.) som de flesta andra sensorer utan ett "asymmetriskt" RGB-filter som bygger på 6x6 pixlar (fig b.). Och därför behövs inget lågpassfilter eller annan korrigering mot moaré, vilket ökar skärpan i bilden. (Leica saknar också lågpassfilter över sin CCD-sensor men kompenserar för moaré i kamerans mjukvara.) Enligt Fujifilm så ska deras unika RGB-filter bidra till att bilderna blir mera naturliga och "film lika".

Nu ska jag ut och fotografera ;-) Och om du vill läsa mer om Fujifilm X-pro1 så kan jag varmt rekommendera Dpreview.com .

Postat 2012-06-28 20:39 | Läst 15474 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Breaking News - första bilderna på nya Fuji LX (EVIL-uppföljaren till X100) har läckt ut och den är skrämmande lik Leica

 
Upphovsman okänd - bilderna förekommer i ett antal forum och på att antal sajter på Internet:-)

Plötsligt händer det! Någon besökare eller anställd på Fujifilm smugglar ut bilder på deras nästa stora nyhet - Fuji LX - uppföljaren till X100, med APS-C sensor och bajonettfattning för utbytbar optik.



Enligt Fuji kommer sensorn i LX att "ha högre upplösning och lägre brus än någon existerande fullframe-sensor" - stora ord? Och är inte designen skrämmande lik Leicas? Fuji har uppenbarligen en hög ambitionsnivå: först beskrevs EVIL-projektet som en "premium" produkt, men nyligen började Fuji tala om en "first class" kamera. Dvs samma segment som Nikon D3x, Leica M9 och nya Canon EOS 1D X.



Om man får tro ryktena så släps tre till fyra objektiv till Fuji LX med den nyutvecklade bajonettfattningen: ett "pancake" 18mm f2, ett "normal" 35mm f1,4 och ett 60mm "porträtt tele" samt ev ett zoom. Det skulle motsvara 27, 52 och 90mm - inget dålig början.



Det komer att bli högintressant att se hur Leicas optik kan användas med adapter på den nya Fujin. Om man ska tolka de signaler som designen ger så är målgruppen för Fuji LX helt klart dagens digitala och analoga Leica, Zeiss och Voigtländer -fotografer.



Kameran kommer med största säkerhet att presenteras i januari 2012 på PMA/CES-mässan i Las Vegas. Om bildkvaliten samt kompabiliteten med med Leica-M fattningen - och inte minst priset - stämmer så kan den bli en seriös utmanare i samma segment som Leica M9. Och det sätter press på Leica som just nu kämpar med sin kommande M10.

Källa: PhotoRumors.com och LeicaRumors.com

Postat 2011-11-17 08:25 | Läst 19703 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Begäret - att släcka det förödande begäret så att det inte stjäl din lycka!


"Förstakameran" Leica M8 och min "andra kameran" Panasonic GF1, fotograferade med Ricoh GR-D III.

Människan blir aldrig nöjd. Det som var en dröm igår blir till skräp imorgon. Och ständigt jagar vi: uppmärksamhet, bekräftelse, första platsen, det senaste, det coola, det ouppnåeliga...

Ska man vända på det resonemanget så blir lycka lika med förnöjsamhet.

Men alldeles för många företag är beroende av att just du ständigt måste köpa nytt. Alldeles för många för att du ska få förbli nöjd med det du har idag. Och just därför är det så att ett antal tusen marknadsförare jobbar dygnet runt på att få dig att ständigt längta efter nya prylar. Prylar som definerar din personlighet, din livsstil, dina värderingar och inte minst ditt fotograferande.

Men sanningen är att dina "gamla" prylar är precis lika bra som när du skaffade dig dem.... om du nu inte slitit ut dem ;-)

Postat 2011-08-16 19:22 | Läst 5639 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Yes, it's EVIL - but size matters - small is beautiful ;-)


Canon EOS 7D med 24mm f1,4 L och Panasonic Lumix GF1 med Voigtländer Nokton 35mm f1,2. EVIL-kamerans spegellösa konstruktion och korta avstånd mellan bajonett och sensor skapar fördelar.

Så har jag slutligen förfallit till DSLR-filmning. Inte helt frivilligt dock - utan som en del av arbetet. Vi har bla en Canon EOS 7D som flitigt lånas av vårt TV-folk, och vi filmar allt mera själva med den. (Vi på marknadsavdelning producerar webb-klipp, TV-avdelningen gör "Riktig" TV ;-)



Själv har jag en Panasonic Lumix GF1 som lämpar sig bra för filmning. Med min Voigtländer Nokton 35mm f1,2 monterad via adapter så händer det spännande saker, när man fotograferar men speciellt när man filmar. Nokton 35:an förvandlas till en "70mm" kort tele på GF1:an. Gluggen är inte bara skarp, har ett fantastiskt kort skärpedjup på full glugg - den har även den specialla "glöd" som skiljer "agnarna från vetet". Om ni förstår mitt bildspråk :-) Noktonen har egenskaper som är svåra att beskriva i ord, men som syns i bilderna, och skiljer den från andra objektiv. Den påminner mycket om Canons 85mm f1,2 L och Leicas legandariska Noktilux. Och detta syns även när man filmar med gluggen.
 


Ovan ett exempel filma på f1,2 och där fokus flyttas, vilket underlättas av Noktonens mjuka snäckgång, dvs fokusering. Inga av dagens autofukusgluggar kommer i närheten av känslan i fokuseringen av ett Leica, Zeiss eller Voigtländer objektiv.


Voigtländer Nokton 35mm f1,2 ger en grymt snygg sk "bokeh" eller på svenska "släpp" - dvs oskärpa.

Och så var det de här med storleken - Panasonicen är mycket kompakt och kan använda objektiv avsedda för system med mycket kort avstånd mellan bajonett och filmplan - som Leicas M-objektiv. Detta skapar kombinationer som trots mycket hög ljustyrka förblir hyffsat kompakta - titta på översta bilden. Jag tycker personligen att det alltid är en stor fördel med så lätt och kompakt utrustning som möjligt - utan att kompromissa med kvaliten!



Och slutligen en bonusbild - Bessan fotograferad med GF1:an och Noktonen på full glugg - small is beautiful :-)

Postat 2010-12-09 00:35 | Läst 13573 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Leican skall vara digital - basta! ;-)


Leica M9 och M8 

Det har dykt upp en del frågor och påståenden om Leica i allmänhet, och M Leicor i synnerhet, på olika FS-bloggar de senaste dagarna. En vän har även gått och "blivit med Leica" - en analog M6 "classic". Inget dumt val, spec. om man är uppväxt i det digitala... Tänkte skriva träsket :-) men det stämmer ju inte. Det digitala är inget träsk och en digital M-Leica är på många (dock inte alla) punkter överlägsen sina analoga syskon.


Leica M9, Summicron 35mm, ISO 200, kamerans JPG obeskuron och helt obehandlad.

Det är bara att konstatera att den Kodak CCD-sensor som sitter i både M8 och M9 gör en förträffligt arbete, den är helt klart (spec i fullformat på M9:an) överlägsen filmen på de flesta parametrar och ger en mycket naturtrogen återgivning. Även om den inte kan mäta sig med de mest avancerade DSLR-husens brusegenskaper på höga ISO så tycker jag att den har en färgåtergivning som bara överträffas av Hasselblads (o dyl mellanformats) CCD-bakstycken.


Leica M8, Color-Skopar 28mm, ISO 160 

Detta, i kombination med att ergonomin och handhavandet samt inte minst den fantastiska sökaren är samma som på tidigare analoga M-kameror, gör både M8 och M9 till fullvärdiga medlemmar i M-familjen. Och ett mycket starkt alternativ till analog "M-fotografi". Faktum är att sedan jag skaffade min M8 så har jag fotograferat försvinnande lite med mina analoga Leicor. Så var inte fallet när jag använde Nikon och Canons DSLR-system. Då hade jag alltid en Leica med Tri-X redo och det blev ett försvarligt antal rullar per år. Nu ligger fortfarande en "laddad" Leica alltid framme men valet faller nästan alltid på M8:an. Inte bara av bekvämligt utan för att den levererar en superb bildkvalitet -  och fungerar till 100% i mitt invanda "Leica fotograferings sätt".


Leica M8, M6 TTL och Leica II - 80 år av utveckling ;-) 

Den digitala M-kameran har sina rattar och reglage exakt som på en analog Leica och saknar nästan alla  DSLR-kamerans onödiga och ofta förvirrande finesser. Det gör att den aldrig kan mäta sig med en modern DSLR om man ser till parametrar som antal exponeringar per sekund osv.  Men den inbjuder till "klassisk" Leica M-fotografi där bilden och dess komposition står i centrum. Kameran reduceras till ett interface mellan fotografens seende och den slutliga bilden.
Jag tycker att den moderna DSLR-kameran ofta blir en "bildmaskin" som förväntas lösa alla problem och leverera en tekniskt perfekt bild. M-Leican förutsätter fotografens kontroll över exponering, skärpa, mm och lämnar över fotograferandet till fotografens intuition.


Ricoh GR-D III, Panasonic GF1 + 40/1,7 pancake, Leica M8+ Summicron 50mm 

Så har vi det här med priset -  är Leica bara något för (rika) snobbar?
Absolut inte! Man måste inte punga ut med en mindre förmögenhet för att uppleva "Leica-M fotografin". En begagnad analog Leica är en bra start, och ger en helt ny upplevelse. Den bjuder även på en introduktion och förståelse för fotografins grundförutsättningar, spec. om man är "digitaliserad" från start. 
Det finns även många prisvärda digital alternativ. Det börjar dyka upp beganade M8:or till rimliga priser. Om man inte vill investera i snordyr ny Leica optik så går begagnad utmärkt. Gluggarna är i princip outslitliga så även ett objektiv med över 50 år på nacken kan var ett mycket bra köp. Och så finns det ju både Zeiss och Voigtländeroptik med Leica M-fattning till humana priser - både nya och begagnade. (Inte heller att förglömma den ryska optiken med Leica-fattning.)
Vill man fotografera "the Leica way" digitalt men utan att köpa en Leica så är Panasonic GF-1 ett intressant alternativ, och med adapter kan man till och med använda Leica-M objektiv (med 2x förlängning).
Men man måste inte ha en "systemkamera" - en digital sk ädelkompakt återskapar även samma förhållningssätt till fotografin. Om man inte vill satsa på en Leica x1 så är Ricoh GR-D III och Sigma DP 2 starka kort. Gemensamt för Panasonic GF-1 och nämda ädelkompakter är ett de kräver en extra optisk sökare för att fullt ut fungera som "Leica substitut".  Och jag tycker personligen att den optiska sökaren är ett måste - rentav förutsättningen för det jag försökt beskriva i blogginlägget.

"I had just discovered the Leica. It became the extension of my eye, and I have never been separated from it since I found it."
Henri Cartier-Bresson

Postat 2010-04-16 03:27 | Läst 15724 ggr. | Permalink | Kommentarer (17) | Kommentera
1 2 Nästa