Bilder och berättelser från min resa genom livet.

Fotorevir

Vi har alla vår fotorevir dit vi ständigt återvänder. Jag har flera och försöker hela tiden lägga till mig nya för det är så spännande att utforska ett helt nytt. Sigtuna blev tidigt en favorit dit jag ständigt återvänder. Jag bor ju bara drygt två mil därifrån så det krävs inga större uppoffringar för att ta sig dit. Med tiden har jag emellertid märkt att mina bilder ofta är upprepningar av liknande bilder jag tagit tidigare. Även om miljön är trevlig så känns det inte längre lika inspirerande. Det känns som om reviret börjar bli uttömt.

Ett lika säkert vårtecken som flyttfåglarnas återkomst är när skinnknuttarna invaderar hamnen med sina hojar. Hamnkaféet fylls av skinnklädda, fikasugna och inte helt unga motorcykelälskare. Det här är en ingrediens i reviret som jag inte till fullo utnyttjat. Det har bara blivit lite slumpskott. Länge har jag dock närt en plan att starta ett litet projekt kring de här människorna och deras hojar. Vi får se hur det artar sig när ljuset och värmen kommer.

Några kom ut på isen med en isjakt och jag stannade till för att se vad som skulle hända. En kille på skridskor svischade förbi med en hiskelig fart. Inget hände med isjakten och inspirationen tröt. Jag hoppade in i bilen och for därifrån. På vägen hem fick jag ett infall och svängde ned till Venngarns slott. Ett revir som jag inte tagit i anspråk tidigare.

 

Solen sken men det var väldigt rått och kallt så ett väderomslag var på gång. Några gamla träd fångade mitt intresse. 

 

När jag kom upp på kullen såg jag dimman nere vid viken

 

 

Några kråkor spejade likt gamar uppe i den gamla eken

 

Dimman kom vältrande in med en väldig fart och skymde solen

 

Trädsilhuetterna blev suddigare och suddigare

 

Plötsligt uppenbarade sig en skidåkare i dimman

 

Ljudlöst, nästan kusligt, gled han fram i landskapet

 

Den fuktiga dimman satte sig på slånbuskarnas grenar och frös direkt till rimfrost

 

Sikten i trädallén räckte inte hela vägen

 

Dimman sänkte sig ned över huset på åsen

 

Ett nytt revir har intagits och jag förväntar mig inga revirstrider med testosteronstinna fotografer av båda könen :-). Alla är välkomna till mina revir för vad är trevligare än ett möte med andra människor. Vilka är era revir?

 

På återseende

/Torbjörn

Inlagt 2011-01-29 12:26 | Läst 7559 ggr. | Permalink

Fotosidan uppskattar att du diskuterar våra artiklar. Håll en god ton och håll dig till ämnet för ett bra debattklimat.





(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Det ena blir ju förstås min promenadväg från Ulvsunda runt Minneberg, Traneberg, under Tranebergsbron och vidare till Alviks Torg och sedan hem igen. Ingen bil behövs, men idéerna börjar tryta. Sedan har vi Utsiktsbyn i Orsa och Turistvägen där ovanför. Och så Skattungbyn, där uppe i skogarna i Dalarna.
//Claes
Svar från pic-tor 2011-01-29 16:39
Om inspirationen och idéerna tryter är det kanske dags för nya inmutningar Claes ;-).
Det va revir som heter duga det Torbjörn. Mycket stilfulla tidsfångster du bjuder på
Svar från pic-tor 2011-01-29 16:40
Tack så mycket Micke. Du är välkommen hit i sällskap av Yashican och tysken ;-).
ja man kan ju inge göra med att hålla med om att man måste söka nya platser=) läckra bilder tobbe=) du verkar ha hittat en guldgruva=)
mvh
peter
Svar från pic-tor 2011-01-29 16:46
Tack Peter. Nya platser brukar ge ny inspiration men är naturligtvis ingen garanti för att ge bättre bilder. Fast det är viktigt att det känns roligt när man fotograferar. Det blir nog fler besök i det nya reviret, var så säker ;-).
Och sedan kan du ju alltid släntra upp till Viby By. Där finns det också motiv som heter duga!
Det är bara ett par km från Färjestadsbron i Sigtuna.
Svar från pic-tor 2011-01-29 16:50
Bra tips Roger. Jag har länge tänkt göra det men det har inte blivit av. Ska omedelbart kolla på webben hur man tar sig dit. Det kanske blir ett nytt, spännande fotorevir :-).
Det var ju en himla tur att du svängde av. Tur med vädret hade du också med många härliga bilder som resultat. Bilden på slånbärsbuskarna (om det nu är sådana) är fantastiskt fint fångad.

För tillfället är det resvägen till och från jobbet det revir som jag rör mig mest i just nu. Mycket tunnelbane- och bussbilder blir det.
Svar från pic-tor 2011-01-29 17:12
Tack så mycket Kurt. Ja, det var nog tur att jag gjorde den där extra svängen. Man ska följa sina instinkter. Jag är inte hundra på att det är slånbärsbuskar som är på bild men likheten är stor. Jag får återkomma i vår och kolla blomningen. Resor till och från jobbet är nog dåligt dokumenterade av de flesta av oss. För mig är det absolut en vit fläck på kartan. Kanske dags för en upptäcksfärd :-).
Kan verkligen hålla med om att man lätt hamnar i samma hjulspår, tex när man skall ta lite Uppsalabilder, ad blir det, slottet, domkyrkan och nu oxå konserthuset.
Wenngarn är dessutom tillhåll för bil och mc-folket under våren-sommaren på onsdagar. Jag hoppas se Dig där då. Kolla min blogg, har skrivit litet om dessa träffar.
Svar från pic-tor 2011-01-29 19:16
Tack för tipset Per. Jag ska kolla din blogg framöver här.
Allt var ju inte i bloggen då... :-)
http://rahc.se/wenngarn_sep_09.htm
Å även här bilder från Wenngarn .-)
http://rahc.se/hostavslut_09_vaxholm.htm
Svar från pic-tor 2011-01-30 15:39
Många trevliga bilder på både snygga hojar och bilar. Jag är ju inte särskilt insatt i vara sig motorcyklar eller bilar men brukar gå på American Car Show varhelst de dyker upp för man kan ju inte annat än beundra dessa entusiaster. Sedan, om ljuset är det rätta, kan man få skapliga bilder också. Jag ska ha en koll på Venngarn i sommar.
Tack för att du delar med dig av dina fina fotorevir.
Gillar dom alla men träd alléns bilden var lite av min favorit idag.
mvh micke
Svar från pic-tor 2011-01-30 15:41
Tack Mikael. Vad roligt att du gillar bilderna från min senaste inmutning. Trädallén gillar jag själv också.
Gillar stämningen i dina bilder! :-)

/Elin
Svar från pic-tor 2011-01-30 15:45
Vad roligt att du säger det Elin för jag upplevde en speciell stämning när jag var på plats. Kanske finns den kvar lite grand i bilderna. Dimman kom så snabbt och sikten blev till slut nästan obefintlig.
Aj, verkligen fina vinterbilder!!! Hoppas du inte markerat ditt revir för "hårt".... :) Allén... är ju kanon!! //Peter
Svar från pic-tor 2011-01-30 15:48
Tack så mycket Peter. Nejdå, jag tänker inte pinka in mitt revir utan du och alla andra är så välkomna. Vad roligt att du gillar den nästan osynliga allén.
Dimma är tacksam för den rättsinnade fotografen.

På den lilla ö där jag bor är tillgången på olika revir en smula begränsad. Fotografen ställs inför speciella utmaningar när det gäller förnyelse. Lämnar jag ön kommer förstås saken i annat läge, men det är både dyrt och tidskrävande. Och jag är inte särskilt reslysten. Så jag får söka sådana motiv som finns framför näsan. Och de finns ju överallt egentligen, bara man inte fastnar i att söka efter det märkvärdiga eller storslagna.
Svar från pic-tor 2011-01-30 16:04
Kring 1969-70 såg jag en fotoutställning där dimma, dis och dagg fanns med på många av bilderna. Lador och myrtallar i dimma b la och så naturligtvis spindelväv med ett pärlband av daggdroppar. Allt mycket skickligt fotograferat och kopierat. Minns inte namnet på fotografen men han fick mig i alla fall att fotografera en massa lador i dimma :-). Många fotografer ser inte de vardagliga motiven utan söker hela tiden, precis som du skriver, "efter det märkvärdiga eller storslagna." Gräv där du står tycker jag är ett alldeles utmärkt motto för en fotograf.
Fina bilder och spännande att se vad projektet om `mc-busarna´ på orten kan leda till. Hojåkare är vanligtvis ett vänligt släkte så det kommer säkert gå bra;) Beträffande revir så känns de lokala jaktmarkerna lite oinspirerande, så det skall faktiskt bli lite spännande att börja arbeta i storstaden snart.
/Stephan
Svar från pic-tor 2011-01-30 16:10
Vi får se hur pass mycket mod jag lyckas mobilisera inför MC-säsongen :-). Jag ser också fram emot att få inmuta nya revir i storstaden men väntar tills dagarna blir längre och varmare. Det sägs att konstnärer behöver lida för att prestera storverk men gäller det för fotografer :-)?
Ler igenkännande åt ditt blogginlägg.
Brukar också återkomma till samma platser och ibland tänka "vad tusan gör jag här, det blir ju bara samma bilder som sist". Och när man väl åker därifrån ser man något nytt och måste stanna till. När kameran är fylld med nya bilder får man en sån härlig känsla av tillfredställelse över fyndet och bilderna. Lycklig åker man därifrån och känner sig nöjd =) Undrar om fler gör så om vi Torbjörn =)

Den nästsista bilden med allen blev otroligt fin i svartvitt. Och jag hoppas du gör verklighet av ditt lilla projekt med hojåkarna.

Mina ställen jag återkommer till är Botaniska trädgården, Uppsala kongress och konserthus och Öregrund. Finns säkert några till men dessa är de jag besökt mest.

Ha en fin söndag.
Kram Lena
Svar från pic-tor 2011-01-30 16:18
Där ser man, du har samma erfarenhet som jag Lena. Med lite extra ansträngning kan man naturligtvis även klämma fram bilder från en sönderfotograferad plats. Även om det inte händer så ofta. Nej, nya platser och nya intryck kan locka fotolusten tillbaka. Våra sinnen behöver omväxling för att prestera optimalt. Roligt att du uppskattar allébilden. Den var lite knepig att få till för motljuset var väldigt kraftigt.
Bra då kommer vi å ses där :-)