Vi lyssnade på Brutus

Vi lyssnade på Brutus Östlings föredrag på fotomässan och naturligtvis tittade vi på hans fantastiska bilder. Det var en sak till. Vi tittade också på hans film om duvhöken och förvånades över den höga kvalitén. Även du min Brutus har gått över till en DSLR med filmfunktion! I det här fallet en Canon 5d MkII.

Jag måste säga att den här otäcka känsan av "måste ha" kom över mig. Inte ens en maffig hamburgare och senare en kopp kaffe med morotskaka fick den här känslan ur kroppen. En Canonrepresentant demonstrerade kameran med olika objektiv och den där otäcka känslan växte ytterligare i styrka. Bäst att kyla ned det otäcka, tänkte jag, och gick till Sonys monter.  Jag har en Sony A700 och har börjat fundera på en Sony A850, som är deras senaste s k fullformatskamera. Den känns jättefin på alla sätt och vis och har ett förhållandevis bra pris. Men den saknar filmfunktion.

Ett teknikskifte, som egentligen pågår kontinuerligt, leder nästan alltid till två saker. En grupp människor lämnar den gamla tekniken och anammar det nya medan den andra gruppen konstaterar att den nya tekniken inte är något att ha och stannar kvar i det gamla. Sedan finns det naturligtvis människor som lever både i det gamla och det nya.

Sonyrepresentanten erkände utan omsvep att filmfunktionen är en fantastisk tillgång. Speciellt vid användande av teleobjektiv där man så snyggt kan frilägga motivet mot en oskarp bakgrund. Vilket också Brutus demonstrerade. Jag frågade naturligtvis varför inte Sony har filmfunktion i sin senaste kamera A850 och om han visste vad Sony hade på gång på den fronten. Han nämnde då att autofokusproblemen måste lösas först. Vilket inte, enligt honom, Canon och Nikon har gjort. Vad problemen bestod i (oljud??) uppfattade jag inte helt klart. Ett annat problem för Sony är naturligtvis deras position inom video. Vad skulle hända där om de implementerade en filmfunktion av mycket hög kvalitet i sina DSLR?

På tåget hem fortsatte mina funderingar. Ska jag sälja av all gammal fotoutrustning och satsa på den nya tekniken (om än inte fullkomlig) eller ska jag invänta Sonys kanske än mer fullkomligare teknik? Eller ska jag blunda för det nya, försöka förtränga den otäcka känslan av "måste ha" och köra på som vanligt med det jag har? Vilket optimerar min lycka?

Han lyssnade också intresserat på Brutus Östling

På återseende

/Torbjörn

Ekorrträsk 1977

Ekorrträsk är en liten by drygt två mil söder om Lycksele på vägen mot Vindeln. På 70-talet köpte mina svärföräldrar ett hus där för att ha som sommarstuga. Här har min familj tillbringat många semesterdagar. Både vinter- och sommartid. Efter många års rustande såldes stället för några år sedan. När jag ser de här gamla bilderna kan jag inte låta bli att känna ett stänk av vemod. Det var ju så fint här.

Straffspark

Fredrik jobbar i vedbon

Fredrik och morfar kör in ved

Skottkärran lastas

Paus i arbetet

Potatislandet förbereds

Vy mot sjön

Vy mot södra delen av byn Ekorrträsk

Kameran jag använt är Pentax Spotmatic, med objektiven Super Takumar 3.5/35 mm och Super Takumar 1.9/85 mm. Filmen är Kodachrome (II eller 64 ?) och allt inskannat med Epson 4870.

På återseende

/Torbjörn

Hötorget 3

Dags att avrunda vårvinterns bilder från Hötorget. Nu ser jag fram emot vinterns bilder med ren, vit snö bland söndagsflanerande Stockholmare.

78 varv klarar jag lätt

Spanska väskor made in China

Genomgående grått och svart

Fruktknivar och fat 375 kr

Liten korg i porslin

Barnbyst

Endast för lättfotade

En kompis på Konserthustrappan

Vattenkammat

På återseende

/Torbjörn

Substitute

Kommer ni ihåg låten Substitute? Den här bilden ska på något sätt illustrera en mycket känd strof från den låten. Vilken? Vilken grupp hade en stor hit med nämnda låt? Att googla är naturligtvis fusk!

En tjej på gaffeln?

På återseende

/Torbjörn

Inkräktaren

Det är inget snack om saken. Här finns en inkräktare. Mitt ibland oss. Hur kom den hit? Hur får vi bort den?

En ska bort. Vilken?

På återseende

/Torbjörn