Många SAAB på Ulva Kvarn ikväll

Jag vet inte om det var SAAB-tema på kvällens veteranbilsträff på Ulva Kvarn ikväll, men mängden besökare och SAAB tydde på något sådant.

Flest trubbnosingar, men Sonetten sticker ut i samlingen :)

Många av de gamla bilarna från Trollhättan var rallyutrustade, men i  ett sådant skick att det är svårt att tro att de används till så mycket rallykörning.

Modern Rally-SAAB

Inte fullt så modern rallybil

Välputsat under huven

Välputsad tvåtaktare

Det jag gillar med bilträffarna på Ulva är att det är en blandad kompott bilar - inte bara välputsade jänkare, eller knallröda italienare. En del av bilarna är långt från utställningsskick, och det syns att de används :)

Smårostig Ford Anglia med ledsen uppsyn

Jänkarna fick finna sig i att blandas upp med diverse bilar från SAAB

Många har nog drömt om att äga en bil med den här pållen i huven

Förr fanns det bilar som är mindre än min :)

En sak som är lite kul med många bilar på Ulva är att de ligger på en överkomlig prisnivå. En gammal SAAB eller Volvo i fint skick behöver inte alls vara särskilt dyr, men man måste förstås vara beredd på att lägga en del tid på den ...

Volvo Duett - en av mina favoriter när det gäller svenska bilar

Funkar med husvagn också ...

... eller som Televerkare :)

Förutom Anglian tidigare i inlägget fanns där också några MG och andra engelska bilar. Den finaste var nog den röda MGA:n. Var lite kul att se en sådan i toppskick, då en kollega precis köpt en sådan som inte är i fullt så bra vigör (ännu) ...

Vacker instrumentpanel

Lika vackert luftintag (eller nåt)

Många tar sig till Ulva på tvåhjulingar - både mopeder och motorcyklar. Jag är själv lite sugen på att ta MC-kort och skaffa mig en gammal BMW eller nåt. En sådan går att förvara och förhoppningsvis mecka lite själv med ...

Autocycle Excelsior - kanske inte en sån man ska börja med om man skaffar MC ...

Den bil som var i absolut bäst skick ikväll var den här Minin som endast gått cirka 370 mil sedan den var ny, men den är egentligen inte någon veteran då jag tror den är av 1999 års modell.

Hyfsat ny, men ser ut som originalet

Modernare inredning med instrumenten i mitten och airbag

Alla bilder är fotograferade med NEX-7 och Sony 35/1,8 OSS

Det var allt för idag!

Hadet bra!

Konstfoto - vad ska det vara bra för?

Jag har tidigare ondgjort mig över att en del fotografer verkar snudd på besatta av att tillhöra ett visst fack. De som kallar sig gatufotografer är väldans noga med att det är just deras sätt att se på gatufotografi som är det rätta (även om det skiljer sig massor mellan de individer som kallar sig gatufotografer). Likadant är det i många andra genrer; T.ex. naturfotografi måste bedrivas på rätt sätt, fast vad som är rätt varierar friskt. En del tycker att rena artporträtt av fåglar är det enda rätta, medans andra inte drar sig för att klippa och klistra antingen direkt i kameran eller i datorn i efterhand. Sportfotografer tycker om att ta tusentals bilder per dag, med så stor, dyr och tung utrustning som möjligt. Och så vidare och så vidare ;)

Konst(igt) ljus

Vad är då konstfoto? Ja, inte tusan vet jag! När ämnet kommer upp till diskussion ser jag framför mig något ganska flummigt, som absolut inte kan beskrivas konkret och man ska helst inte se vad motivet föreställer.

Längtan till Italien (eller kanske en röd stuga med vita knutar)

Jag har också förstått att det är viktigt att ha titlar, på sina konst(iga)foton. Titeln får gärna vara lika obegriplig som bilden, och det skadar heller inte att den är skriven på utrikiska. Jag är dålig på obegripliga titlar, så mina titlar på bilderna i det här inlägget är nog för tydliga för att platsa i genren.

Sönderfall (eller ett ganska hårt efterbehandlat löv)

Inom genren konstfoto finns det förstås också bilder där det är lätt att se vad bilden föreställer, så då gäller det att ta till andra knep. Svartvita och ödesmättade bilder är ett bra recept då tycker jag mig sett.

Ensam vårvinter (fast den här skulle kunna vara en naturbild också, men för den genren är den nog för efterbehandlad)

En sak som alltid fungerat i konstens förunderliga värld är att shocka åskådarna. Skildringar av våld, sex, naket och skitigt har lockat många. När man som fotograf tar till det greppet är man dock nära något slags socialrealism som gränsar till dokumentär- eller reportagefotografi, och jag är inte säker på att det är konst.

Utsatt (eller bara småfnissande och kliande från mattan)

Jag hoppas ni förstår att det här är skrivet med glimten i ögat, och att jag inte vill hoppa på någon (så mycket). Jag tycker bara att det här med tillhörigheten till olika fotografiska fack ibland blir lite fånig :)

Ha det gött!

Det var nog bättre förr, trots allt ... 3

Det här inlägget är en fortsättning på mitt tidigare inlägg om mitt liv som pressfotograf.

Som fotograf på en liten småstadstidning var det ovanligt att man fick åka iväg nånstans på uppdrag, men i Sala hände det att vi faktiskt fick lov att göra så.

Midde Hamrin lyckades även i 1991 års upplaga av Stockholms Marathon. Med en segertid på 2.36,15 var hon en halv minut före tvåan Lisija Bejajeva i mål. Foto och Copyright Anders F. Eriksson 1991-06-01

Bilden från maran är fotograferad med Nikon F4 och 300/2,8 Ais.

Vi som jobbade som fotografer på tidningen vid den tiden tyckte förstås det var roligt att ge oss utanför byn och fotografera sånt som gällde hela stora världen (alltså det Sverige som inte var Sala), men såna extravaganser kostar och moderna lokaltidningar kan i stället köpa bilder från nätet för mycket mindre pengar än det kostar att skicka egna fotografer (om man nu har några).

Sångaren och trombonisten Nisse Landgren var en av de artister som deltog i "Rock till 1000" - En gala för att fira Västerås 100-årsjubileum. Foto och Copyright 1990-10-10 Anders F. Eriksson

Konserter var nog det jag tyckte var roligast att plåta, men det hände tyvärr väldigt sällan att jag fick ägna mig åt det. Bilden ovanför togs i Rocklundahallen i Västerås med en F4 och 300/2,8.

Ganska ofta bestod dock jobbet i att plåta enkäter eller spelmansstämmor lokalt, och det var ju kanske inte sådär jättespännande, men det gällde att göra det bästa av situationen.

Spelmansstämma i Sala. Har inget tid eller datum och gissar att det är fotograferat med F4 och 35-70/2,8

För att bli en bra fotograf är det nog nyttigt att fotografera just såna trista vardagsföreteelser, men det kändes inte så jättespännande just då :)

Badsäsongen inleds. Nikon F4 och 35-70/28

Som jag skrev i ett tidigare inägg måste man som pressfotograf ibland arrangera bilder (om man inte kan köpa dem som stockfoto på nätet). Bilden nedan visar Salas dåvarande turist- och kulturansvarige i kommunen (tror jag). Hon hade mycket att göra, och det visade vi med den här bilden :)

Många bollar i luften. Troligen Nikon F4 och 35-70/2,8

Chefredaktören för Sala Allehanda 1991 - tyvärr kommer jag inte ihåg vad han heter, men bilden är gjord med en Hasselblad och 150 mm :)

Det var allt jag hade att bjuda på från den här nostalgitrippen. Ha det gott :)

Studentajävlar och flugfiskare!

Som en del av er sett antingen på plats eller i media har det varit mycket vatten i bland annat Uppsalatrakten sedan i torsdags. Tåg har ställts in, gator stängts av, och studentjävlarna börjar nog oroa sig för om de kan genomföra sin forsränning nästa vecka.

Fyrisån ser mer ut som en flod än en å just nu ...

Idag har vi dock kunnat läsa i lokalblaskan att vattnet sjunkit undan något, och i och med att tjälen börjar gå ur marken behöver det inte bli så mycket värre som man först befarade. Kommunen har också låtit montera upp vattenbarriärer där det är som värst.

Översvämningsbarriärerna till höger i bild

Jag förstår givetvis att det är oerhört trist för de som drabbas av dessa vattenmängder och får sina hus och källare förstörda, men samtidigt är det lite spännande med en sån här småkatastrof på hemmaplan. Uppenbarligen var jag inte ensam om att tycka det med tanke på att det synts till många fotografer på stans broar :)

Inte så mycket att säga om denna - bara de gamla vanliga kärlekslåsen :)

Inte bara fotografer utnyttjade det höga vattenflödet för sin hobby. Mannen på bilden nedan stod och flugfiskade (jag tror i alla fall det är det han gör). Jag gissar att det var mest för träning eller nåt eftersom han inte verkade medföra någon utrustning för att ta hand om eventuell fångst. Fast det kanske inte är så troligt att han fick nåt i smuts- och smältvattnet :)

Ska inte flugfiskare stå I vattnet?

Nåja - hur spännande det än är med översvämmade åar tycker jag gott det kan få torka upp och bli vår på riktigt nu!

Alla bilder är fotograferade med en Sony NEX-7 och Sigma 30/2,8 och finns som vanligt på min flickr. Efterbehandlingen är gjord i LR4, LR5 beta (för test av automatisk upprätning) och Silver Efex Pro.

Att tugga bubbelgum och gå på en gång ...

... var enligt Magnus Uggla svårt för en del. Ska man gå efter den här bilden är det inte alla som kan tala i telefon och gå samtidigt heller :)

Grand Central Terminal, fotograferad med en jättestor kamera

Tack för idag :)