Nu tycker jag att du skall åka hem

Att ställa upp på fotouppdrag är något jag alltid brukar säga nej till. Men för två år sedan så fick jag en förfrågan av en vän om jag inte kunde tänka mig att fota hennes en väns lilla flicka som då var ett år.

Gick med på det till slut på det villkoret att vi var ute i naturen, inomhusfoto med blixt etc. är inget för mig.

Dom bodde fint invid skogen med stora gräsytor. Det blev många bilder ute på gräsmattan och dom blev jättenöjda med sina förstoringar. Förra året skulle vi göra om samma sak men det blev aldrig av. Så i år fick jag ett samtal om att hon jättegärna ville ha nya bilder på Ella som nu är tre år. Vi fick till en em. med skapligt väder. Jag ville att vi skulle gå in i skogen den här gången, vilket dom var med på. Ella känner igen sig där. Mig känner hon ju inte men där fanns ingen blyghet.

Jag fotade på hela tiden, lite mörkt, skogen är tät och det var lite svårt att få henne i det rätta ljuset. Men hon kämpade på bra. Tröttnade emellanåt men var sedan med på noterna igen. Efter en bra stund så tyckte hon nog att det räckte. Hon ställer sig framför kameran, tittar mig i ögonen och säger: Nu tycker jag att du skall åka hem !

Vi kunde inte annat än skratta och vände hemåt. Det var kanske tur för minneskortet var tillräckligt fullt ändå.

Har kollat igenom en del av bilderna, här kommer några.

Ha en skön söndag !

   //   Ing-Marie

Abstrakt morgon

Det blir inte alltid som man tänkt sig. ( tycker det är lite återkommande ord i mina bloggar ) men sånt är livet då man tror att man kan lita på väderprognosen.

Förra helgen skulle jag då äntligen ta en tur i en dimmig morgon, men ack vad jag bedrog mig. Ok, på morgonen när jag kollade på väderappen såg jag att det var helt annorlunda än kvällen före. Men när jag kommit så långt som att ha satt på kaffe och kollat på "paddan" då var det ju ingen idé att gå till sängs igen. Det värsta momentet, att ta klivet upp från det mjuka täcket, det hade jag ju redan klarat av.

Så jag drog iväg en sväng. Solen gick upp vid sjön, men inget att föreviga. En "vanlig" soluppgång utan spännande moln är inget man blir lyrisk över. Gässen där borta startade sin flykt och försvann innan jag hann reagera.

Något ville jag ju ha på minneskortet, så  jag fastnade för solblänket i sjön, det glittrade vackert med dom nyvakna strålarna. Lite träd i förgrunden och med manuellt fokus ( eller inte fokus ) så var jag igång.

Det blev en radda bilder, några skräp och några godkända :-)

Och visst blev det även en hel del andra bilder till slut, så att komma hem med tomt minneskort finns inte i min värld. Så jag ångrar inte att jag tog min lilla runda.

Här kommer några av mina abstrakta försök.

Bör förstoras !

Trevlig helg !

    //   Ing-Marie

Gillar ni hårdrock eller smörsång

Här ser man tydligt vem som gillar vad.

Och snart är det dags för go´natt valsen !

  //   Ing-Marie

Allt har ett slut !

I dag var näst sista dagen på vår utställning vid Wij Trädgårdar. Efter att våra tavlor har fått hängt där hela sommaren så känner vi oss rätt nöjda. Mina "sagobilder" framkallade jag på canvas och dom har sålt förvånansvärt bra så jag kan inte annat än känna mig jättenöjd. Många möten med trevliga människor är nog det starkaste minnet.

I morgon blir det säkert mycket folk, då är det säsongsfinal med skördemarknad. Alla härliga grönsaker och underbara buketter säljs. Odlare från trakten kommer och säljer sitt.

Dagen i dag var väldigt lugn så den tillbringades bland blommor och blad bland alla härliga fjärilar.

Det blev en hel del bilder, några av dom kommer här.

Förstora dom gärna.

Go´natt !

  //   Ing-Marie

Byggaren var inte hemma !

Så även dom som har spindelfobi törs fortsätta titta.

Förstora.

Kanske är någon hemma nästa gång, det skulle ju vara trevligt !

  //  Ing-Marie