Skulle ju inte...

.....fota i dag. Regnet vräkte ner på em. Bra tänkte jag, då får jag lite gjort. Är ju helt frälst i septemberljuset så när solen lyser på em. går det bara inte att låta bli att ta kameran med ut en sväng. Var ner på stan och uträttade lite ärenden, på väg hem började solen skina på allt regn. Underbart fototillfälle var min enda tanke. Hem och hämta kameran, ut här hemma, hann ju inte åka iväg, det går fort nu. Och solen försvinner bakom träden här runt halv sju. Hittade lite Ormbunkar som fångade mitt intresse, fick höja iso´t med jämna mellanrum för mörkret kom krypande fortare än jag anat.

Det där som jag skulle göra, det får vänta tills i morgon. För man måste ju kolla igenom bilderna också, nyfiken som man är. Och nu är det snart kväller.

Några av bilderna kommer här.

Första bilden  blev jag lite överraskad av när jag fick upp den på skärmen. Sökte skärpa på Ormbunksbladet men det kom med en liten spindel med sitt nät också, den såg jag inte vid fototillfället.

Ha en fortsatt trevlig kväll !

  // Ing-Marie

Vem behöver gym ?

Inte vi som bär omkring på fotoutrustning i naturen i alla fall. Och skall fånga än det ena och än det andra i alla möjliga vinklar från alla håll och kanter. Nacken borde vara färdigstretchad vid det här laget, men visst känns det ibland när man ligger där på backen och försöker fånga "det där". I går körde jag lårmuskler. Vilket jag inte blev varse om förrän jag påbörjade stigen hemåt.

Tog mig en tur till bäcken för första ggn. den här säsongen. Lagomt ljus, ingen direkt sol på vattnet. Och stativet var nog glad att äntligen få göra någon nytta, det brukar ju för det mesta få ligga kvar i bilen. Så kul det var, mycket vatten och skönt svagt  ljus så inget filter behövdes. Jagade utsnitt med stativet på "halvhöjd" vilket gjord att jag stod knäböj den mesta tiden. Tittade på klockan och jag hade varit borta i ca tre timmar. Då tyckte jag att det fick räcka för den här ggn. När jag skulle klafsa tillbaka till bilen i storstövlar genom leriga åkrar så började benen skaka. Riktigt otäckt, kunde knappt trampa ned kopplingen när jag väl kommit i bilen, tur att man inte hade långt hem.

Men nu så, en dag senare.  Efter en hel del spring i trappor hemma och trappor på jobbet så börjar dom mjukna upp. Många tycker träning är tråkigt, men det gäller bara att hitta sin grej, då får man det alldeles gratis.

På andra sidan bäcken lyste kantarellerna gula, men dom fick vara i fred den här gången.

Bäckatrollet brukar visa sig i olika skepnader, så även denna gång. Tycker han ser lite sur ut !

Det dröjer nog inte länge förrän jag är där igen. Kanske får jag de värsta hockeylåren till slut.

Ha de´bra alla där ute !

   //  Ing-Marie

Lyskväll....mindre lyckat

I helgen var det "lyskväll" ute vid Storsjön. Ett ypperlikt tillfälle att för första ggn. prova på det där med långa slutartider tänkte jag. Men det blev inte som jag tänkt mig. För det första så åkte ångbåten Emma med alla sina följebåtar för tidigt tycker jag.  Dels hade det inte blivit riktigt mörkt och dels så kom vi precis vid broöppningen så vi såg inte ett smack. Klättrade upp på bilen och tog ett handhållet. Sedan var det ju det här med P-plats, bilar överallt men så fort båtarna hade åkt så gav många upp. Vi väntade ett tag så vi fick en plats längs vägen.

Men inte blev det speciellt bra. Ok, det var ett första försök och skyller lite på alla bilar som åkte förbi och förorsakade vibrationer och ett för vingligt stativ så det var ju inte så stadigt som man önskade.

Övning ger färdighet heter det ju så det blir flera försök med detta framöver. Kanske att jag kommer att få visa något snyggt någon gång i framtiden.

Här får ni se några av mina tappra försök.

Sov gott !

  //  Ing-Marie

Dom har det nog inte så lätt

Sländorna. Stöter inte på dom så ofta, men tidigt i morse så fann jag denna på en åker. Såg de vita daggfyllda vingarna på långt håll.

De kommer ingen vart p.g.av de tunga vingarna.

Undrar om dom tycker tiden går sakta. För min skull var det ju bra, den satt ju så still så jag fick möjligheten att ta en hel del bilder på den.

Den håller hårt i det långa strået.

Här har den sakta börjat sin vandring uppåt, vingarna orkar hjälpa till lite.

Yes, äntligen uppe !

Passa på och ta din sista bild nu hörde jag den viska. Strax erfteråt kunde den äntligen flyga sin väg. Säkert skönt att slippa den där konstiga svarta saken framför ögonen.

Ha en skön helg alla där ute !

  Ing-Marie

Raritet, nää, långt ifrån.

Kan man fota hur många bilder som helst på en och samma Tistel ? Ja, känner man för det så. Det gjorde i all fall jag härom kvällen. Ljuset är ju underbart så här i Augustikvällarna.

Åkte till Jäderfors holme. Inte så lång härifrån. Men alltid mycket spännade minnen när jag kommer hit. Det var här man började "springa ute" , på denna vackert belägna utedansbana. Vi var väl 15-16 år när vi började cykla hit. ( ca 15 km från där vi bodde.) Men så småningom så lärde man ju känna killar med körkort och då slapp man trampa. Mycket kul hade vi i alla fall.

Nåvä, kom dit lite sent, ljuset började försvinna bakom träden, men en lite gnutta ljus fanns det över en Tistel. Så vackert den stod där vid å-kanten. Så mycket olika ljus det kan bli beroende på hur man vinklar. Ett räcke framför så jag var lite begränsad. Men lämnade inte denna position förren solen var helt borta. Känndes bra att jag var alldeles ensam på denna lilla holme, skönt att slippa en massa blickar på sig. Hade någon sett mig har dom säkert funderat över vad jag funnit för raritet i växtriket.

Visar här några av alla bilder, tagna inom loppet av ca 10 min.

Återvänder en kväll lite tidigare klockslag, vem vet , kanske Bävern visar sig.

Hoppas ni alla får en skön helg !

   // Ing-Marie