Gesällen/Spaning
Det känns alltid fint med en fika på ett café. På sommarn är det mysigast att sitta ute. Man sitter där och dricker sitt kaffe så långsamt det går. Tuggar på något gott, gärna mörk choklad. Eller snarare knaprar. Meningen är att det ska ta tid. Först då njuter man. Är man ett sällskap, vilket är trevligast, brukar det inte dröja länge förrän diskussionerna är i full gång.
Det är inte helt fel att fika ensam heller. Sitter man på ett café där det passerar många människor kan man sitta nästan hur länge som helst. Man ska naturligtvis inte tokstirra på de som passerar, inte på cafégästerna heller. Nej, lite diskret över kanten på kaffekoppen, eller tidningen, det ser trevligare ut.
När jag i dag importerade bilder från 2010, som jag av någon anledning missat tidigare, fann jag dessa tre personer som fikade ute på stan en varm aprildag. Tjejerna vet hur man spanar diskret.
Hur spanar du när du fikar på café?
På återseende
Torbjörn




Tack Björn. Mysiga caféer, där folk träffas och fikar, småpratet ackompanjerat av det diskreta klirret när koppar och fat plockas bort från intilliggande bord, längtar jag alltid till.
Sten
Tack Sten. Själv trivs jag med folklivet i stan, men jag har inget emot lugnet i naturen heller. För mig har var sak sin tid. Bilder på människor är de mest intressanta. Egentligen tycker jag om bra bilder från alla genrer. Bra foto är alltid bra foto. Nu när vi översvämmas av bilder överallt stiger också kraven för vad som är bra. Konkurrensen är mördande.