Gesällen/Sommarlov

Att renodla och inte ta med så mycket saker i sina bilder är ett gammalt råd vid fotografering. Fotograferar man dessutom i färg blir resultatet ofta bra om man inte gödslar med regnbågens alla färger. Någon, eller några enstaka brukar räcka. Bilderna blir lugnare och behagligare att betrakta. I alla fall tycker jag så. Använder man vidvinkel kommer ju mycket med, om man inte går väldigt nära motivet. Här är de två första bilderna tagna med normalen (55mm), medan det sista med 70-200 i 200 mm läget. Den bilden är också kraftigt croppad eftersom den är tagen genom grenverket på en gran.

Det var länge sedan jag hade sommarlov. Åker man till Tårtan nu på onsdag utlovas sommarlov till alla. Det lockar, för det skulle vara härligt att få uppleva ett sommarlov igen.

På återseende

Torbjörn

Gesällen/Flickan i regnet

Åskan går för fullt och det störtregnar. En flicka med paraply kommer springande nedanför mitt sovrumsfönster. Hon stannar en stund och tvekar mellan blixtarna. Jag får nästan lust att skrika till henne att inte ställa sig under något av de höga träden. Själv minns jag med fasa när blixten slog ned i en transformator där jag växte upp.

Vi var ett gäng grabbar som satt en bit nedanför transformatorn på en brädfodrad dammvägg. När blixten slog ned sveptes vi alla ned i vattnet av tryckvågen. Ingen av oss blev skadade på något vis, förutom en tillfällig lomhördhet.

Efter en stunds funderande går hon vidare i störtregnet. Allt medan åskan blixtrar och dundrar.

På återseende

Torbjörn

Gesällen/En amerikanare på nationaldagen

En amerikanare dök plötsligt upp och ville vara med vid firandet av nationaldagen i Boulognerskogen i Gävle. Nytvättad och fin förstås. Med massor av blänkande krom och två svenska flaggor monterade på kofångaren.

Fin entré med andra ord.

På återseende

Torbjörn

Gesällen/Brittas café

Brittas café i Hamrångefjärden invigdes i går. Det är ett gammalt café som efter mer än 30 års dvala åter har vaknat upp med ny personal. Många var vi som förväntansfulla infann oss på lördagen. En läcker, vit Ford Thunderbird cabriolet stod parkerad framför caféet. Med rätt tidsanda inställd klev jag in och kunde konstatera att möbler och inredning inte skiljde sig från den andan. Mysigt och hemtrevligt. I ett hörn stod en jukebox och spelade för fullt. Söta flickor i prickiga femtiotalsklänningar skötte ruljangsen. Premiärdagen beställde jag radiokaka och kaffe och det smakade förträffligt. En av flickorna gick runt och serverade påtår vid borden. Trevligt.

Har ni vägarna förbi så titta in och njut av det goda fikat och den trevliga atmosfären. I Gävle kan man svänga av E4:an och köra den gamla vägen till Hamrångefjärden. När man passerat järnvägen ligger caféet strax efter, på höger sida bredvid Q-star-macken.

På återseende

Torbjörn

Gesällen/Sommargylling och lågt vattenstånd

"På min väg ut till T-udden i Gävle möter jag en man med hörlurar på huvudet, och i ena handen håller han en liten parabol. Jag förstår att han håller på med någon form av inspelning. När vi möts stannar jag till och mannen tar av sig hörlurarna. 

– Vad är det du spelar in, frågar jag?

– Sommargylling, svarar mannen.

– Är den vanlig här ute, fortsätter jag?

– Man har hört den i Söderhamn och jag chansade på att den också skulle höras här. Men här finns ingen att spela in, svarade mannen besviket.

– Vad gör du med inspelningarna, frågar jag?

– Jag ger ut skivor med fågelsång som folk sedan får köpa, svarar mannen och vänder därefter på klacken. Han verkar djupt bedrövad efter att ha missat sommargyllingens sång.

Jag vänder också på klacken och fortsätter ut mot udden."

Palawan Star ska angöra Gävle hamn klockan sex den här morgonen. Det har basunerats ut av gävletidningarna. Anledningen till det är att fartyget är ett av de största som någonsin anlöpt hamnen. Därför är jag naturligtvis lite nyfiken. Fartyget är en gigantisk oljetanker som kommer med flygbränsle från Ryssland. Flygbränslet ska sedan transporteras vidare med järnväg till Arlanda. Jag ser till att vara ute på T-udden i god tid före sex. Härifrån ser man hamnen snett över vattnet. En liten holme skymmer visserligen en bit av inloppet, men jag känner just nu inte till någon bättre plats. 

Medan jag väntar tar jag lite bilder på omgivningarna. En fritidsbåt kommer med full fart utifrån havet på väg in till stan. Skäggdoppingar dyker och plaskar alldeles intill där jag står, och skriande måsar kretsar ovanför mitt huvud. Det är besvärligt motljus ut mot hamnen och ett blådis hänger över havet. Medan jag står där och funderar så händer plötsligt något. En stor båt närmar sig inloppet till hamnen. Jag hinner slänga iväg några skott innan den försvinner bakom en udde. Till slut dyker den upp igen och jag matar på med bilder. Spotmätning mot fartygsskrovet försöker jag med. Försöker se vad fartyget heter men uppfattar bara ett enda namn. "Anaba"? Vad märkligt. Jag beger mig hemåt för frukost och uppladdning av bilder i Lightroom.

När bilderna så poppar upp på skärmen ser jag att fartyget, visserligen är stort, men inte är det en oljetanker inte. På däck finns massor av containers staplade. Vad betyder det här? Jag ringer omedelbart Gävle hamn. En mycket vänlig och serviceinriktad kvinna svarar att vattenståndet är för lågt för Palawan Star, så den ligger på redden och väntar på "mer vatten." Just nu ligger vattenståndet 0,26 m under normalvattenståndet får jag veta. Det måste upp till minst "noll" innan fartyget kan angöra hamnen. Innan vi avslutar samtalet får jag tips om vart jag ska åka för att få se fartyget där det ligger ankrat på redden.

Jag packar fotoväskan igen och drar iväg.

Fartyget som "spökade"

Palawan Star på redden utanför Gävle hamn

Nu kan man ju undra hur vattenståndet i Bottenhavet kan sjunka efter allt regnande? Förmodligen är det månen som drar ut vattnet i Bottenhavet för närvarande. Jag ser att vattenståndet nu har sjunkit ytterligare så Palawan Star lär få ligga på redden ytterligare några dagar. I avvaktan på att månen ska släppa sitt grepp.

På återseende

Torbjörn