Akvilejor i svartvitt

Den årstid jag älskar mest är när sommaren står för dörren. Björkbladen är ännu bara som musöron och man kan se igenom de halvgenomskinliga björkkronorna och hagarna är fulla med blommor och knoppar. Då packar jag min ränsel med kaffe och smörgåsar och beger mig ut i härligheten. Kameran följer naturligtvis med och ofta tar jag med mig mitt enda makroobjektiv, Sigma 105 mm/2,8. Jag söker upp en plats i lä där jag lägger mig ned och lyssnar på trädens sus och fåglars kvitter.

Det gäller att suga in allt för att få den rätta inspirationen och komma i stämning för makrofotografering kan vara lite åbäkigt med allt hukande och krypande. Det är absolut inget latmansgöra. I en av mina hagar växer det akvilejor (aklejor) och det tyder på att det där en gång varit en trädgård. Jag gillar både färgen och formen på de här blommorna. Färgen varierar från blålila och rosa till nästan vitt. Formen på de inte fullt utslagna blommorna påminner om långhalsade fåglar som sitter i en klunga med sträckta halsar.

Här har jag valt att visa akvilejor i svartvitt just för att accentuera formen och strukturen på blomman.

Intåg i sommarhagen

Sådana här bilder förekommer oftast i färg. En färgbild ger ju oerhört mycket information som ibland kan "dränka" huvudmotivet. En skicklig fotograf jobbar därför mycket med att placera in huvudmotivet mot rätt för- och bakgrund så att dessa lyfter fram det man vill fotografera utan att själva dominera. Väljer man i stället att konvertera till svartvitt så lyfter man fram huvudmotivet ännu mer. Av den anledningen har jag valt att lägga på ganska mycket svärta, utom i ett fall där blomman var väldigt skir och svår att konvertera. Fungerar akvilejorna i svartvitt?

På återseende

/Torbjörn

Leende kvinnor

Vem kan motstå ett leende från en vacker kvinna? Eller, vem kan motstå ett leende från någon överhuvudtaget? Leendet avväpnar oss och vi blir omedelbart mottagliga för avsändarens intentioner. Åtföljs leendet av en hälsning så hälsar man självklart tillbaka med ett leende och man känner att något har hänt. Det känns bra helt enkelt. Jag har länge undrat över vad det är som händer inom oss när någon ler emot oss. Det måste vara något som nedärvts genom årtusenden av mänsklig utveckling.

Något som varit till gagn för Homo sapiens i konkurrensen med andra arter inom släktledet Homo. Leendet har säkert varit viktigt vid kommunikation med andra inom samma art. Kanske kunde inte Neandetalaren le? Eller förstod de inte hur viktigt leendet var? I alla fall påstår forskarna att Homo sapiens var duktigare på att kommunicera med varandra än vad Neandertalarna var. En liten skillnad kan tyckas men förmodligen väldigt betydelsefull och en av orsakerna till att Homo sapiens så småningom trängde undan Neandertalarna. Nu vet vi att de senare umgicks intimt med Homo sapiens och att vi därför i dag har en gnutta Neandertalare i oss.

Varför inte börja dagen med ett leende?

Alla leende kvinnor är fotograferade på Skansen i samband med midsommarfirandet där. Skansen på midsommarafton är fint med trevlig musik, dans och massor med leende människor som trivs tillsammans i den magiska kvällen.

På återseende

/Torbjörn

Vinterdagjämning

Välkommen till årets kortaste dag! Vi är nu nere i mörkrets djupaste vågdal och norr om polcirkeln får de inte se någon sol alls. Men sakta men säkert kravlar sig solen upp från den djupa avgrunden och dag för dag ger den oss lite mer av det livgivande ljuset. Den vetskapen gör livet lättare att leva även om det går väldigt sakta nu till en början.

Man har inte så många timmar på sig att fotografera nu så det gäller att utnyttja det lilla ljus som ändå finns. Inne i stan kan man dra nytta av stadens eget ljus men ute på landsbygden har du inte den hjälpen. Där får man hoppas på fullmånen och stjärnorna.

En face och i profil

Middag utan krusiduller

Musik på väg

Polska och huvudbry

Näckens polska

Stjärnhimmel i miniatyr

Bror Hjorts gruppstaty "Näckens polska", som står framför gamla Centralstationen i Uppsala, orsakade länge huvudbry för beslutsfattarna. En av de manliga figurerna har ett präktigt organ och det är naturligtvis det som debatten har handlat om. Jag kan tänka mig att vissa människor fortfarande avskyr det här verket men själv tycker jag det utstrålar både erotik och livsglädje. När det japanska kejsarparet besökte Uppsala för några år sedan täcktes delar av statyn över med ett skynke ;).

På återseende

/Torbjörn

Får jag lov till en dans

Två ungbjörkar står planterade alldeles intill gångvägen. Precis när jag passerar börjar de en yster dans bara för mig.

Dansande björkar

I Indien lär man kunna gifta sig med ett träd enligt ett föredrag jag lyssnade på för en tid sedan. Om de här två björkarna var giftasmogna vet jag dock inte och jag friade inte :).

På återseende

/Torbjörn

Precis innan snön kom

Precis innan snön kom gjorde jag en sväng på stan och i det här fallet är det Uppsala. Jag hade varit förbi jobbet och hälsat på. Har varit helt sjukskriven några veckor nu men hoppas kunna börja arbeta igen efter nyår. Jag börjar tröttna på att bara gå hemma och det tyder på att jag börjar bli starkare.

Billy och Alex håller så sakteliga på att fyllas med innehåll. Jag har sorterat mina lådor med dia, och skrivit lappar på de som saknade sådana, och ställt in i hyllan bakom glasdörrar. Några gula askar med dior väntar fortfarande på att bli daterade och insorterade i lådor. Sedan ska alla mina negativpärmar in och det kommer at bli skönt att ha allting samlat på ett ställe som dessutom är ganska så dammfritt. Öppna bokhyllor är en styggelse.

Här kände jag mig inte välkommen

Vällustingen

Tornet

Viktiga paket

Nu har vi ljus här i vårt hus...

Julstämning från mitt sovrumsfönster kl. 11:15 i dag

Försök ta det lugnt nu de dagar som är kvar fram till jul. Ska posta julkorten i dag och fixa de sista julklapparna. Senare i veckan blir det lite städning och julpyntning och så ska julgardinerna upp. Hoppas snön ligger kvar för då finns alla förutsättningar för lite julstämning.

På återseende

/Torbjörn