S som i SAIK, en kärleksförklaring

Idrott i alla former var det som gällde när jag växte upp. Fotboll, bandy, ishockey, basket, skidor, friidrott, orientering och kanske något mer som jag glömt bort. Mycket var spontant. Vi arrangerade själva olympiska spel och tiokamp i friidrott. Höjdhoppsställningar fanns lite överallt för på 60-talet var stavhopp oerhört populärt. Vi hoppade tills det blev mörkt på kvällarna och armarna hängde slaka och orkeslösa efter sidorna...

Mit favoritlag i fotboll på den tiden var Sandvikens IF. Under en period var de snubblande nära att kvala in till division 1, som allsvenskan hette då. Jag såg flera kvalmatcher och har suttit bland vuxna män som öppet gråtit som barn när Sandvikens IF åter missat ett kval. Numer spelar laget i de lägre divisionerna och Gefle IF har sedan länge fått överta favoritrollen.

I bandy har det bara varit Sandvikens AIK som existerat för mig. Själv spelade jag i Hamrångefjärden långt ned i divisionerna. Stålmännen har länge varit bland de bästa och har figurerat i flera SM-finaler. De är regerande mästare och ska försöka försvara titeln den här säsongen. Det kommer inte att bli lätt mot Bollnäs, Edsbyn, Hammarby, Villa-Lidköping och Västerås som jag tror kommer att göra upp om SM-guldet tillsammans med SAIK. SAIK har förlorat evighetsmotorn Daniel Mossberg och tränaren Thony Lindquist till Ryssland. Daniel "Zeke" Eriksson har slutat. Nu består laget av många väldigt unga spelare och det ska bli intressant att se om de orkar hela säsongen. Jag åkte upp till Sandviken i går kväll och såg matchen mot Sirius i den fantastiskt fina hallen Göranssons arena. Sirius var totalt chanslöst mot de unga virvelvindarna i SAIK. Utan att göra någon toppmatch vann stålmännen lätt som en plätt.

Gå och titta på bandy. Det är en estetisk sport som i de bästa av stunder är en ren njutning att titta på. Dagens bandyspelare är oerhört vältränade och fantastiska skridskoekvilibrister.

Daniel Berlin bäst på plan. En fantastiskt skicklig spelare som gjorde en makalös raid i Siriusförsvaret som slutade med mål. Har varit med "hur länge som helst" men är bara 24 år

En av de lovande ungtupparna, David Brodén, 19 år

Främst i SAIK-triangeln ser vi fartvinden Mikko Aarni som tillhör lagets äldsta med sina 30 år. Mikko stänkte in en hörna så nätet stod som en strut

Linus Forslund, 23 år, tillbaka i SAIK från Bollnäs. En makalös snabbskrinnare och skicklig med klubban. En av mina absoluta favoriter på en bandyplan

Linus lillebror Rasmus, 21 år, mycket duktig på mittfältet

Mikael Nilsson, 27 år, en rese i försvaret och slitvarg

"Lillpojken" Erik Pettersson, bara 16 år, platsar redan i A-laget. Det säger allt om denne supertalang som kan bli hur bra som helst

Ja, det var några av SAIK:s alla duktiga spelare. Jag hade inte med mig något teleobjektiv för jag ville se matchen till 100% och det kan man inte göra om man hela tiden tar bilder. Jag hoppas att det unga laget håller hela säsongen ut och står som det ena laget i SM-finalen på Studenternas i Uppsala i mars 2012.

På återseende

/Torbjörn

Jag har shoppat, eller var det nödvändigt?

Nu vet jag ju egentligen inte vad som ligger i begreppet "shopping". Att köpa en ring falukorv och två liter mjölk – är det att shoppa? Förmodligen inte. Det handlar väl om att köpa sådant som inte är absolut nödvändigt. I så fall är mitt senaste köp kanske ett gränsfall men när jag tänker efter ett tag så är det tveksamt om det rör sig om shopping. Jag har köpt (möjligen shoppat) en ny kamera. I morse beställde jag en Sony Nex 5N med 16 mm/2,8 och 18-55 mm/3,5-5,6 från Wex Photographic i England. Efter cashback från Sony kostar paketet 549£. Jag ser verkligen fram emot den här kameran som har fått så fina recensioner överallt. Kanske får man en kick och avancerar ett snäpp på den branta utvecklingskurvan. Kul ska det i all fall bli. Sony Nex 7 är väl strået vassare och har bättre ergonomi men den är för dyr.

Förhoppningsvis blir jag så här tokglad åt min nya kamera :)

Det är ju alltid roligt att vänta på något gott. Förutom den nya kameran står skinkan och lutfisken snart för dörren. Under tiden får man nöta på gamla grejer och menyer. Vinterhjulen åkte på i dag. Knivsta fick lite snö första advent och det är väl dags för vintern att komma nu. Blomlådor och blomkrukor står fortfarande ute men nu åker de in i förrådet och vissna blommor och jord kör jag till föreningens gemensamma kompost. Jag är beredd.

På återseende

/Torbjörn

Jag tog en pelare i anspråk och reclaimade

Numer är det så vanligt att huller om buller blanda svenska och engelska i språket så jag tänkte att även jag ska testa hur det känns :). Det känns lite ovant att "reclaima" men inte helt fel. "Återta" (återerövra) är väl inte fel heller men den här gången får det stå över.

Ett tjugotal fotografer sammanstrålade under lördagseftermiddagen i "pelarsalen" vid Sergels torg. Var och en tog en pelare i anspråk och monterade upp sina bilder, oftast med hjälp av häftmassa. Några delade pelare med en kompis och det hela gick lugnt och metodiskt tillväga. Det handlade om företeelsen Reclaim Photography som redan har beskrivits av några bloggare. För mig var det första gången och det var en mycket trevlig upplevelse. Förutom att träffa trevliga människor fick man tillfälle att se mycket bra fotografi. En och annan jäktad storstadsbo stannade till och man fick tillfälle till en trevlig pratstund. De flesta halvsprang dock till andra begivenheter (läs julhandel) och deras ögon verkade ej vara inställda för att skåda fin fotografi.

Här följer ett fylligt bildpotpurri:

Mammons tempel i ny djärv arkitektur dominerade utsikten över Sergels torg

Hur länge är en varmkorv varm en gråkall novemberdag?

Några kongoleser förberedde en demonstration bland jäktade storstadsbor

En ung flicka trotsade kylan klädd i kort kjol av rosa tyll (som Cornelis skulle ha diktat)

Man telefonerade ensam och i grupp

Lunch intogs småspringande av en del

Jan-Olof hälsade på vid min pelare

Liksom Jessica och...

...Ulf

Berndt erbjöd den unga flickan eld och jag reagerade inte tillräckligt snabbt. Livet bjuder sällan på omtagningar

Kvinnorna tittade intresserat på Berndts bilder

Kvinnan väntade på någon på den mörka sidan

Färgglada ungdomar spred  julens "budskap"

En fruktätande leopardkvinna smög förbi min pelare

Efter två timmar ute i kylan var det skönt att åka upp i Kulturhuset och få en varm kopp kaffe med tilltugg tillsammans med Jan-Olof och Stephan. När jag en stund senare kom ut igen hade mörkret redan lagt sig över staden.

På återseende

/Torbjörn

Eken har fallit

Ja, så har till slut den omtalade TV-eken fallit. Människors engagemang för det gamla trädet har varit näst intill rörande och kanske ibland svår att förstå. Man ska ha vördnad för livet och ett så här gammalt träd är naturligtvis värd all respekt och uppskattning. En dag tar dock livet slut, även för ett vördnadsfullt gammalt träd. Trädets dödskamp och lidande är över och bäst var det kanske som skedde. Ruttna rötter har ingen bra prognos. Kan eken ha fungerat som ett känslomässigt substitut för alla de människor som engagerat sig för det?

Något slags ställföreträdande engagemang som egentligen har sin botten i något helt annat. Något som människorna inte förmår artikulera och uttala. En livssituation, eller företeelse i samhället som man reagerar starkt mot men som man inte klarar av att hantera. Energin riktas i stället mot det gamla trädet och man finner stor gemenskap i den gemensamma kampen. Jag har full förståelse för att dessa människor mår mycket dåligt i dag och jag hoppas att staden tar lärdom av det inträffade och ser till att sköta om alla gamla träd på bästa sätt men även ser till att ständig förnyelse sker.

Varmkorvkö

Fot bland fötter

Högfotad

Hoplänkad

När jag var liten fanns en jättestor ask som växte alldeles intill landsvägen som gick genom byn. Vi grabbar brukade klättra upp i den och kolla på alla bilar och människor som passerade under oss. Trädet blev en samlingspunkt för oss. Ibland hade vi fickorna fulla med krusbär för det fanns rester av en gammal trädgård alldeles i närheten och där växte både vinbär och krusbär. Kanske kastade vi ett och annat kart på någon ovetande som cyklade förbi under oss. Så småningom skulle vägen breddas och asfalteras och ett flerfamiljshus byggas. Trädet sågades ned och vi grabbar stod harmsna och såg på eländet. En era var slut och en annan stod för dörren.

På återseende

/Torbjörn

Syrierna demonstrerar

Medan vi svenskar så smått börjar planera för den annalkande julen demonstrerar människor för mänskliga rättigheter och demokrati. Det sker nästan ständigt över hela världen. Vi har sett på TV hur regimerna i Tunisien och Libyen har fallit. Vi trodde att regimen också fallit i Egypten men det tycks som om Mubaraks män fortfarande sitter kvar vid makten och folket protesterar. I Syrien sker massdemonstrationer mot en regim som mördar sin egen befolkning. Kan en sådan regim betraktas som legitim? Soldater deserterar från armén och det börjar likna inbördeskrig. Syrier bosatta i Sverige demonstrerar också och jag råkade passera när ett stort antal syrier hade samlats vid Mynttorget. Man kunde känna flera olika stämningslägen bland demonstranterna. Beslutsamhet, glädje, förbittring och sorg. Jag stod en stund bland dessa främmande människor och kände både deltagande och samhörighet.

I Sverige får riskkapitalbolag grönt ljus av regeringen att ta över åldringsvård från kommun och landsting. Är riskkapitalbolag intresserade av åldringsvård? Naturligtvis inte, men att tjäna pengar. Bonusprogram beslutas för bolagets ledning på bekostnad av åldringarna som vanvårdas. Svenskarna samlas på gator och torg i massdemonstrationer mot en sådan kallhamrad regering. Trodde du ja. Nej, i stället ökar stödet ytterligare i de opinionsundersöknigar som presenteras. Jag begriper ingenting. Vad är det som händer?

Så tillbaka till den svenska vardagen

En man studerar veckan förslag till V75-system och ser i andanom miljonerna strömma in. Själv förbannar jag mitt usla lottosystem som ger mig löjliga 18 kr i stället för 18 Mnkr :(

På lördag är det dags för Reclaim Photography på Sergels torg kl 13–15. Jag är beredd med häftmassa i högsta hugg och hoppas många stannar upp ett tag och tittar och diskuterar. Väl mött.

På återseende

/Torbjörn