Lavskrikor

I går hade jag en härlig dag hos lavskrikorna i urskogen ovanför Jädraås. Jag anlände till platsen kl 7, blev faktiskt lite förvånad att ingen var där. Det brukar alltid vara någon som är där tidigare, hur tidigt man än kommer. 

Kände mig lite ensam och ynklig där när jag vet att det rör sig både varg och björn i trakterna. Men vet ju att dom är räddare för mig än jag för dom, så någon oro kände jag inte.  Jag plockade ur matsäckskorgen och påsen med mat till dom bevingade. Klappade lite i händerna för att tala om att jag var där och det dröjde inte lång stund innan dom första kom och ville ha lite falukorv som om jag just hunnit lägga ut i "matstocken".

Inhandlade ett nytt vidvinkel förra veckan, har ju inte haft något som passar till min FF så det var på tiden. Även om jag inte är någon stor användare av just det. Men i går så satte det på min D750, utifall jag skulle se någon vacker vy på vägen upp. När jag skulle upp med kameran ( D750  med 80-400 var det tänkt,  D500 m 70-200 handhåller jag ) på stativet då slog det mig att varför inte testa med VV så det gjorde jag. Blir ju inte någon snygg bokeh som jag gärna vill ha men det var lättare att fånga dom i farten med detta. Så det har redan kommit till användning :-) Det blev höga iso då det är rätt mörkt där i skogen. Men egentligen är inte bilderna så viktiga en sån här dag, så njutbart att sitta där och kolla på dessa orädda fåglar. 

Efter tre timmar så började det komma flera besökare, det var trevligt att få lite sällskap, även om jag tycker det är rätt rogivande att vara ensam också. 

Framåt tvåtiden så gav jag upp, då var det långt mellan lavskrikornas besök och jag hade nog med bilder att gå igenom.

Dom 5 första bilderna är fotade med VV  ( Tamron AF SP 24-70/2,8 Di VC USD G2 ) 

Dom ser lite förvånad ut när korven tagit slut för tillfället 

Är det slut på matstället så hittar dom en lösning på det också. Tillmans och Scan verkade gå lika bra.

Tror det var minst 6 stycken som var där, ev 7, det är fler än förra året. Ett gäng på fyra som alltid kom samtidigt, ett par som håll ihop och så kom det en ensam ibland.

Bilderna blir ju rätt maffiga nu om man klickat i det större formatet, men visst blir dom bra mycket snyggare när man "klickar upp" dom ? 

  // Ing-Marie

På strövtåg i skogen

Nja, den titeln var nog att ta i lite.

Åkte iväg en sväng i går för att plocka lite rönnbär. Kan ju vara bra att ha lite framåt senvintern om nu sidensvansarna skulle komma förbi när rönnbären tagit slut. Om dom nu kan ta slut i år ! Häromdagen så var det en massa småfåglar i en rönn här i närheten som sambon sett, då var jag ju tvungen att gå och kolla. Blev rätt förvånad då det var en massa bergfinkar som satt där och åt, visste inte att dom gillar rönnbär.

Åter till skogsbilderna. Kameran är ju alltid med i bilen när jag åker iväg på svamp eller bärturer men den ligger oftast kvar där. I går så åkte jag förbi en gles skog och kvällssolen lyst upp på blåbärsriset . Stannade bilen, tog liggunderlaget under armen och gick fram till första bästa gran. Vill ju gärna ha ett träd att fota igenom, blir lite mera spännande så. Hann med några bilder innan solen försvann bakom kullen. Stel och eländig kravlade jag mig upp från liggunderlaget, det känns att man var både ovan och att åldern börjar ta ut sin rätt. Men med lite flera såna här "obekväma" fotostunder så kanske lederna mjuknar lite :-) 

Jag tycker ju att den här sortens jagande på motiv är såå kul ! 

Alltså, bara en kort promenad från bilen och sen tillbaka igen, därav var nog titeln aningen överdriven.

  // Ing-Marie

Knuthöjdsmossen - take off

Har haft en veckas semester i vårt kära Säfsen ( Fredriksberg Dalarna ). Det har ju blivit X antal besök där sedan vi var där första ggn 1996. Men nu har vi gjort uppehåll några år så vi kände att det var dags igen. För mig var det även Knuthöjdsmossen som lockade. En bilresa på 5 mil från stugan.

Vi tyckte vi klev upp i tid på lördagen för att hinna till mossen innan solen vaknade. Vi visste att vi inte kunde köra så fort då det bara är skogsväg och man har ju respekt för allt vilt som kan dyka upp den där tiden på dygnet. Men att vi skulle behöva köra i 50 hade vi inte räknat med. Det var som att köra i en vit vägg, så dimmigt var det. Men det var mysigt på sitt sätt.

När vi väl kom fram så var det ingen dimma vid mossen ( där det vanligtvis ofta är dimma ) och ingen sol visade sig de första timmarna heller. Men vad gjorde det, jag fick verkligen underhållning så jag var nöjd. Ett smålomspar hade två ungar och det var full fart på träningen. Dom övade på att starta ( som dom gör springandes på vattnet ) det var verkligen underhållande. Och med jämna mellanrum så stack en förälder iväg för att fiska i någon närliggande sjö för dom var rejält hungriga dom små. ( det finns ju ingen fisk i tjärnarna där dom håller till ) Det tar väl på krafterna att träna hårt. 

Det fanns ytterligare en unge i en pöl och den verkade bara ha en förälder.

Jag blev sittandes vid "storfamiljen " i många timmar, men var tvungen att ge upp till slut, dels på värmen som kom då solen började gassa på för fullt. Och vi hade bestämt att luncha på måltidens hus i Grythyttan så det fanns en tid att passa innan dom stängde.

Dom har läckra siluetter

Just när jag kom fram till deras pöl så landade den vuxna med fisk

Det gick snabbt för en av dom små att simma fram för att få sig ett skrovmål

Hela familjen samlad

Närhet

På väg igen för att fånga fisk

Här har den ensamma landat vid sin pöl med mat åt sin enda unge

Som direkt kom till mötes

Ibland måste man ju bara chilla lite också

Härlig stil när dom flyger

Här var ungen på väg efter den vuxna ( som tyvärr inte kom med i bild ) 

Här tränar dom små tillsammans

Träning och åter träning. Och till slut så lyckades en av ungarna komma iväg på ca 15 sekunders flygtur innan den kom in för landning igen :-) 

Kul med lite omväxling, så det blev några försök men långa slutartider också.

Men jag var verkligen nöjd med dagen trots utebliven dimma vid mossen. Man kan ju inte få allt.

Avslutade dagen mad att vinna 1000 .- på Triss :-) 

  // Ing-Marie

Nora i hästhagen

Brorsans barnbarn. Hon älskar att bli fotad. Ibland kan det bli lite tillgjort och stelt då hon skall posera, hon vill ju så väl och se glad ut.

Så dom bilder jag oftast faller mest för är dom som jag tar när hon inte vet om att hon blir förevigad.

Här har jag redigerat lite extra i PS med nyanser och linsöverstrålning.

  // Ing-Marie

Amiralen

Det finns en stor gul växt här bakom där jag bor, där samlas det fjärilar varje år då den börjat blomma. Har kollat där flera dagar men det har bara varit humlor där. Men härom dagen så hade amiralfjärilen hittat dit. Den kom exakt samma dag som förra året. Så det är inte bara Jan´s tornseglare som är punktliga :-) 

Men det är ju inte så kul att ta en massa liknande bilder varje år så jag blev glad över att den satte sig på stammen på en gammal enebuske. Hann med några lite annorlunda bilder innan den återvände till sina blommor igen.

Snart kommer nog några påfågelögon dit också får vi hoppas, så då blir det väl ytterligare några samma, lika, vanliga bilder som man har massor av tidigare, men det är ju svår att låta bli, vackra som dom är.

  // Ing-Marie