På dansbanan

Det är lördag den 25 augusti och en högtidsstund för alla musikälskare i Uppsala. Hela eftermiddagen firas 100-års minnet av den fine spelmannen Erik Sahlströms födelse. På gator och torg är det fullt med spelmän som spelar så det ekar mellan husväggarna. I konserthuset blir det sedan  konsert med ett flertal fantastiska musiker där naturligtvis nyckelharpan står i centrum. Bl a dyker Benny Andersson oväntat upp och ackompanjerar Kajsa Ekstav på piano.

På kvällen spelar så Benny Anderssons orkester och den speciellt för kvällen byggda dansbanan fylls snabbt med danssugna människor som dansar både gammalt och modernt. Jag står tryckt mot ett räcke och försöker dokumentera dansparen som snurrar förbi. Stämningen är hög och ingen tycks ta illa upp av min närvaro. Tvärtom gör många av paren extra snäva cirklar för att kunna passera framför kameran fler gånger. Jag försöker variera bildvinkeln så gott det går och att flytta på mig är inte att tänka på för jag står på för mig bästa platsen där jag har fin uppsikt över både dansgolv och orkester. Den här kvällen har jag Sony A77 plus den fina 16-50/2,8 zoomen med mig. Zoomen är för kort för orkesterbilder så jag får koncentrera mig på de dansande.

Fler bilder finns att se i mitt album "På dansbanan".

På återseende

/Torbjörn

Planket i Uppsala

Så var då Uppsala Fotofestival 2012 invigd.

Den som förrättade invigningen och klippte bandet = filmen var kommunstyrelsens vice ordförande och kommunalråd Mohamad Hassan. Planketutställarna tjuvstartade redan vid lunchtid på torsdagen och jag var själv där några timmar. Dels för att sätta upp mina egna bilder men också för att hjälpa andra och informera allmänheten om vad som pågick. Både norska och svenska väderspåmän hade lovat rikligt med regn men det blev bara småskurar kvar av de löftena.

I kväll kl.18 har alla utställare, alltså inte bara de som hänger på planket, vernissage. Har ni vägarna förbi Martin Luther King-plan så stanna gärna till och titta på bilderna. 

Det övergripande temat för mina bilder är "Kommunikation" och delteman är "Broar" och "Människor i rörelse". Temat för hela festivalen är "Rörelse".

Gör er en helkväll i Uppsala och vandra runt till alla utställare. Fullständigt program finns på festivalens hemsida – Uppsala Fotofestival 2012.

På återseende

/Torbjörn

En vanlig dag på stan

En helt vanlig dag strosar jag runt i Stockholm med min kamera. Jag har inte varit i staden på en tid och det känns lite "nymodigt". En skön känsla egentligen för man ser förhoppningsvis med nya fräscha ögon och inte med gamla och invanda. En helt vanlig dag var det väl egentligen inte för det pågick både Världens längsta bokbord på Drottninggatan och jätteloppis på Sergels torg. 

Jag hade Auguste Rodins Tänkaren i tankarna här

Som synes kan det bli lite spridda skurar när man strosar runt på stan. En helt vanlig dag – nästan.

På återseende

/Torbjörn

Kan oskarpa bilder fungera? Och en repris på damen i hatt

Man ser tämligen ofta bilder som är oskarpa här på FS. Oftast kan jag tänka mig att det beror på skakningsoskärpa. En vän till mig, tillika en mycket driven fotograf, kollade en gång igenom sina bilder noggrannt och blev väldigt förvånad över att se hur många som egentligen var oskarpa. Han har en mycket avancerad systemkamera av känt märke och använder bara märkesobjektiv. Han menar att oskärpan i hans fall beror på skakningsoskärpa och inte dåligt kalibrerade objektiv. Inga av hans objektiv har inbyggd bildstabilisering. Efter det här testet blev han naturligtvis mer observant på problemet och anpassade sin fotografering därefter.

En oskarp bild kan ju ändå vara mycket bra, trots att oskärpan i många fall är omedveten. En oskarp bild på en unik situation är t ex alltid bättre än ingen bild tagen alls. Ibland ser man dock här på FS många bilder som är oskarpa och där oskärpan inte fyller någon till synes funktion, eller tillför bilden något, eller att bilden i sig är unik på något sätt. Det ger ett oprofessionellt och slarvigt intryck och i alla fall jag tröttnar ganska snabbt att titta på sådana bilder.

Jag visar här två bilder som bägge är oskarpa. På den första, på papegojan och kvinnan, har skärpan hamnat på fel ställe. Kvinnan dök plötsligt upp, jag fick snabbt upp kameran men i hastigheten satte jag skärpan på fågelns vingar. Jag använde stor bländare och resten blev oskarpt. Många betraktar nog därför bilden som helt misslyckad och värdelös men själv gillar jag fågelns nyfikna, kaxiga attityd och kan stå ut med att bilden inte blev perfekt. Jag använder AF och har oftast "spotpunkten" inställd. Här hade det förmodligen blivit skarpare om jag använt flera fokuspunkter.

Kaxig, men inte så skarp

Den andra bilden är oskarp av en helt annan anledning. Kvinnan vände sig bort precis i samma ögonblick som jag tryckte av. Hade jag haft kameran inställd på följande AF hade kanske bilden blivit skarp. Trots den omedvetna oskärpan tycker jag att även den här bilden fungerar för mig. Varför den vackra kvinnan vänder bort sitt ansikte vet jag inte. Hon står vid ett stånd och kollar runt på sakerna som ligger på bordet. För mig är den här situationen "unik". En ung och mycket vacker kvinna, som skiljer sig från mängden, står plötsligt framför mig. Jag försöker naturligtvis ta en bild.

Bortflyende skönhet

I mitt förra blogginlägg visade jag en elegant dam i en likaledes elegant hatt. Någon önskade se den i svartvitt och här har ni den. Hudtonerna kan se olika ut beroende på vilken skärm man använder. Jag har ljusat upp mellanregistret en liten aning. På min iMac ser det jättebra ut men på min SyncMaster 2443 på jobbet är hudpartierna lite för ljusa.

Elegant dam i elegant hatt

Förberedelserna för Uppsala Fotofestival är i full gång. Själv ska jag vara med på planketutställningen men även hjälpa till med det praktiska kring hängning, bevakning och mottagning av besökare. Festivalen invigs i morgon torsdag kl.17:00

På återseende

/Torbjörn

Dam i hatt och min första betonghäck

Det var mycket på gång i Stockholm i söndags. Blocket firade något slags jubileum och Sergels torg hade förvandlats till en jättegryta av loppisstånd och människor. Köerna ringlade likt en oändlig slinga runt försäljarnas bord och det var inte lätt att ta sig fram.

En dam i en gigantisk hatt fångade mitt intresse liksom en ditlevererad betonghäck.

Min första betonghäck

Betonghäcken levererades troligen till Sergels torg medelst lastpall och gaffeltruck ;).

På återseende

/Torbjörn