Småvägar och Björneborg.

Då vi är ute och bilar så brukar vi oftast välja de små vägarna och omvägar för att komma till dagens mål. Det blir ett lugnare tempo i bilåkandet och man får se sådant som inte syns då man blåser iväg på de stora genomfartslederna.  Något som jag observerade i Finland är hur duktiga de är på att bygga cykel-och gångvägar vid sidan om bilvägen. Inte bara inne i de större samhällena utan även ute på landsbygden.

Små kustvägar förde oss till en liten plats som heter Edväinen, kan tänka mig att det är full fart här mitt i sommaren men nu var det mer en plats att stanna och sträcka på benen vid, mellan regnskurarna. Här fanns en liten sluss.

Slussen är lagom stor för att ta sig igenom med en liten motorbåt. Det är badförbud vid slussen och här lärde jag mig vad nödtelefon (Hätäpuhelin) heter på finska. Som tur var behövde jag inte använda den.

Trots att regntunga skyar hängde i luften så går det att se vilken idyll det är här.

I Björneborg (Pori) pratades det bara finska och mina försök att samtala med damen på bänken slutade i ett tyst samförstånd. Endast 0,5% av stadens innevånare pratar svenska och den tystlåtna damen tillhörde nog inte den procenten, dessutom var hon ganska stel av sig.

På torget kunde man köpa fisk...

...och beundra de modernt utsmyckade husen.

Björneborg är Finlands tredje äldsta stad och grundades 1365 för att skaffa Sverige bättre kontroll över handeln vid Bottenhavet, men efter några hundra år gjorde landhöjningen att det var omöjligt för större fartyg att segla in på Kumo älv och in till stadens hamn. Här ganska nära älven såg jag Björneborgs vackra kyrka från 1863, i nygotisk stil.

Nära kyrkan en skulptur i lite mer modernt snitt.

På min jakt, här i staden, efter något som kunde påminna om Björneborgarnas marsch hittade jag bara den här statyn på en trummslagare.

Ekenäs

Första stoppet för oss i Finland blev den lilla fina staden Ekenäs.  Gamla staden där är en liten idyll med  trähus från 1700-och 1800-talet.

Hittade en fin skylt, kan det vara här som hattmakaren bor?

De som hamnade i den här vid Basatorget var säkerligen inte så glada. Här vid skampålen förättades  "Allom till varnagel bestraffningen av brottslingar som dömts till spöslitning"  som  informationsskylten upplyste mig om.

 Som synes så var det riktigt semesterväder med regn men vi fick en liten stunds uppehåll och kunde gå runt och titta på alla fina hus och gränder.

Vid kyrkan står en skulptur i form av ett T-format kors som det rinner vatten ur. Den heter "Flödande Hopp" och ska leda betraktarens till tänka på ett fruktbart regn som är en förutsättning för växt och liv.

Tydligen inte bara för att tänka på regn, för nu började det regna igen och vi for vidare till nya spännande mål.

Mot Finland.

Vi hade tänkt oss att ta bilen med oss på Finlandsbåten över till Helsingfors och knappade på skoj in Helsingfors på GPS:n i bilen, men den tyckte tydligen inte att det var någon säker eller bra väg för oss utan omdirigerade oss till någon plats 30 mil bort.

Eftersom vi nu hade både plats för bilen och även hytt så ignorerade vi vår vägvisare den här gången och körde ombord. Semesterväder hade vi också.

Blev något förvånad då vi kom tillbaka till bilen nästa morgon och upptäckte att det nu stod en bil framför våran med nosen mot vår. Vi hade stått längst fram då vi lämnade den där.

Fast vi kom på efter en stund att vi hade gjort uppehåll på Åland och naturligtvis så var det där den bilen kört ombord.

Så var vi i Finland och vår GPS tyckte först att vi skulle vända tillbaka för att komma till Finland och Åbo som var nästa inbokade övernattning. Efter lite knappande så övertalade vi den att vi nu var i Finland och det gick bra att använda den finska kartan.

Här i Finland har de, i mitt tycke, mycket finare informationsskyltar för fartkamerorna än vad vi har i Sverige. Ser mer ut som en bälgkamera.

 Lite ovanligt var att oftast kom kameran först och skylten senare.

Comosjön.

Comosjön, eller Lago di Como, är Italiens tredje största sjö och jag tycker kanske att det är snäppet vackrare där än vid Gardasjön. Om man kan se sjön från ovan så ser den ut som ett stort Y och vid den södra delen, vid foten på y:et ligger Como. Dit ska vi i dag, på vägen dit passerade vi en parkering vid ett litet köpcenter där det såg ut som om de byggt tak över parkeringen.

Så är det inte utan det är solfångarpaneler som byggts över hela parkeringen.

Vägen till Como går genom  vacker natur och från vägen som syns högt uppe på berget kan man hinna med att skymta Como och Comosjön innan man kommer fram dit.

Där nere klättrar staden upp utefter bergen runt omkring.

Vi tar en tur ut på sjön.

Nere vid vattnet ligger de pampiga gamla villorna med sjötomter, där bor de rika och berömda folket. Här är Sophia Lorens villa.

Otroliga hus och otroliga priser på dem dessutom. Först låter det väl inte så dyrt för en villa på runt 20 miljoner, det hittar man ibland även i Stockholmstrakten fast om man sedan hör att det var euro vi pratade om, så blir det en helt annan prisbild.

Vissa hus ligger dessutom runt 40-50 miljoner euro.

Men det är ju klart, har man egen hiss A la Katarinahissen så kostar det.

Eller varför inte skaffa en egen bergbana upp till sitt hus.

Det här vackra huset lär vara det äldsta.

Jag kommer inte ihåg vilka som ägde alla dyra hus, hörde inte heller så mycket av det guiden sa det mesta blåste bort i vinden eftersom jag föredrog att stå ute på däck och beundra allt, men stora och pampiga var husen.

 Har man inte ett eget hus här så är Villa d'Este ett populärt hotell att bo på.

Stora och dyra hus och jag undrar hur ofta de har tid att bo i sina fina palats, tror inte att det bara är för värmen som de flesta hus ser igenbommade ut.

Vackert är det här i alla fall.

Det finns en bergbana som går ca. 600 m  upp på berget.

 Där uppe ska det vara en fantastisk utsikt, men jag hittade nog inte rätta utsiktpunkten för jag tyckte det var mest hustak och träd ivägen.

Stadens stolthet Alessandro Volta, som var den som uppfann den elektriska kondensatorn, Volta upptäckte även gasen metan. Här i staden är han hedrad med ett masouleum och ett monument.

Monumentet ska antagligen likna Votas stapel, det första elektriska batteriet.

Sedan åkte jag hem...

Turandot och Tosca i Verona

Det finns säkert många orsaker att åka till Verona, min anledning var att få uppfylla en önskan om att få gå på opera inne i den gamla romerska teatern. Kvällens föreställning är Turandot.

Men först lite mat och vad passar bättre att äta i Italien än pizza. Här delas det lika och alla fick smaka från alla olika tallrikar med pizza som bars in.

Sedan var vi mogna för att entra arenan och leta reda på våra platser. De som får komma in först är de som sitter på de onumrerade platserna högst upp. När de går in får de ett varsitt stearinljus med sig.

Orkestern börjar komma in.

Musikerna spelar upp sig och spänningen stiger i åskådarleden.

Mörkret sänker sig över Verona...

...och strålkastarna börjar spela över läktarna.

Då får vi se vad stearinljusen var till för, det blev en magisk stämmning, då de övre sektionerna blinkade av tusentals lysande ljus.Förstora så syns ljusen bättre.

Sedan kan föreställningen börja.

Det sjungs, det gnistrar och det blixtrar.

Pampigt värre är det att få sitta i den varma kvällen under en blå stjärnhimmel och få se all den här prakten.

Efter mycken möda och besvär så fick till slut prinsessan Turandot och prins Calaf varandra.

Det var första kvällens opera, nästa kväll hade jag turen att komma på premiär och nu var det Tosca. Då tyckte vi att det var läge att ladda med en bubblande Prosecco.

Många på läktarna även i kväll.

Blev en mycket stämningsfull inledning på kvällen, då 5000 anhöriga till jordbävningsoffren i maj var inbjudna som hedersgäster. Först en tyst minut och sedan sjöngs nationalsången unisont och pelarna högst upp belystes i Italiens färger. En lite svalkande men lätt bris gjorde att många stearinljus blåstes ut.

En färgsprakande och effektfull föreställning bjöds vi sedan på. Vid första knallen från kanonerna lättade jag säkert flera centimeter från stolen. Det syns väl att det är fotoförbud under föreställningen. Har nog aldrig tidigare sett så många som fotograferat och även blixtrat när det inte är tillåtet.