3. Karluv Most, Charles Bridge eller som vi säger på svenska, Karlsbron.

Genom Prag flyter floden Vlatva eller Moldau som vi kallar den på svenska, över den floden går det flera broar men den mest omtalade och kända är Karlsbron. Den har många år på nacken och byggdes under Karl IV:s regeringstid som ersättning för Juditsbron som inte klarade av högvattentrycket 1342 och rasade.

Vid ena brofästet står Karl IV staty och vakar över alla turister som strömmar fram för att se hans praktverk. Det sägs att han beordrade alla bönder att leverera färska ägg som sedan blandades i murbruket för att göra bygget starkare. Dessutom lär det ha blandats i mjölk, kalk, vin och mjöl. Sägnen säger i alla fall att denna fantastiska blandning skulle göra bron starkare och få den att stå emot förstörelse.

Det märks att bron är ett populärt turistmål för jag kan gott säga att jag var inte ensam om att vara på väg dit.

På bron, bland alla turister som strömmar över, håller också en hel del artister till. Det spelas musik av olika slag. Ett gäng äldre gentlemän var de som drog till sig mest uppmärksamhet i dag. Den här mannen spelade så fingrarna nästan glödde.

 Sjöng med inlevelse gjorde han dessutom.

Ett härligt gäng som dessutom spelade medryckande musik.

Andra artister nöjde sig med musik från en "låda" och lät dockan vara artisten. Att han hade en fotoförbudsskylt på insamlingsburken såg jag först nu.

Många var vi som tittade och lyssnade.

Andra som ville ha pengar varken spelade eller sjöng.

På bron finns 30 st. statyer på helgon och andra religiösa figurer.

Vid den här plattan, som sägs ge tur om man rör vid den; förr slängdes misshagliga person ner i floden här.

Den här kallas för  Golgata.

Jag hittade min favorit bland alla statyer där på bron.

En söndag med soligt väder så ser man att inte alla har tagit sig till Karlsbron utan håller till nere på floden istället.

Vid slutet av bron, på den södra sidan, finns ett porträtt av Maria. Det ska man inte stå och titta för länge på, för det sägs att om man får se ljuset släckas i lyktan som sitter på balkongen under så förebådar det om förestående död.

Bland alla turister på bron såg jag de här tyska killarna som försökte samla sig för att ta en bild. Killen längst till höger försökte få alla att ställa upp sig med siffrorna mot fotografen. Jag försökte hänga med och få en bild men folk strömmade förbi och skymde motivet. Lite kul blev det när en snygg ung tjej gick förbi och killen i vita tröjan inte längre klarade av att stå med ryggen mot alla skönheter. Kolla hans blick så ser man vad han spanar in, det är i alla fall inte mig han tittar på.:)

2. Astronomiska uret i rådhuset vid gamla stadens torg i Prag.

Ett av de stora sevärdheterna i Prag är det astronomiska uret. Det sägs att uret ska ha skapats av Mäster Hanuš, astronom vid Karluniversitetet år 1490, men det stämmer tydligen inte för den som egentligen skapade uret är Mikuláš z Kadaně redan 1410.

Mäster Hanuš utvecklade uret senare och tillförde då de fyra figurerna vid sidan om urtavlan. Varje timme under dagen är det en stor samling av turister nedanför uret som väntar på att skådespelet ska börja, för då öppnas luckorna ovanför uret och de 12 apostlarna visar sig.

Då får också de fyra figurerna liv, benranglet ringer i en klocka och även de andra tre har vissa hyss för sig.

De tolv apostlarna som vandrar förbi de öppna luckorna kom till först på 1800-talet.

Likaså tuppen som viftar på vingarna och gal, som avslutning på uppvisningen, kom till då.

Det finns en sägen som berättar att rådmännen i staden började frukta att Mäster Hanuš skulle bygga ett ännu bättre ur i en annan stad och det beslöts att sticka ut hans ögon för att förhindra detta. Mäster Hanuš bestämde sig för att hämnas och ändrade något i mekanismen så att klockan stannade. Sedan tog det flera århundraden innan man hittade en urmakare som kunde reparera urverket. Om det är sant eller ej vet jag inte men sägner är väl till för att tros på.

Det är inte så lätt att se vad klockan är vid en snabb titt, men medge att klockan är vacker och så visar den dessutom planeternas rörelse runt jorden, solen och månen i zodiakens tecken.

Efter urets skådespel kommer det en tjusig trumpetare och blåser en liten trudilutt uppe i tornet.

Många var det som ville fotografera.

1. Den gamla stadens torg.

På tjekiska heter torget Staromestské námestí fast på vår karta står det Gamla stadens torg. Det är Prags hjärta och själ och den plats man inte får missa att besöka då man är i Prag, där händer det alltid något.

Mitt på torget står det enorma Jan Hus monumentet. Det invigdes 500 år efter martyrens död. Jan Hus var rektor vid universitetet i Prag och även predikant, lite av en föregångare till Martin Luther, hans sociala reformidéer och angrepp på prästerskapet var inte populärt. Han bannlystes och brändes på bål 1415. Monumentet är stort och lockar säkert många äventyrare att klättra upp på det, men säkrast är att låta bli för den som gör det eller trampar på blommorna blir både bötfälld och utskämd.Kolla killen till höger i bilden ovanför, han vekar ha smuts på linsen eller så är det ett väldigt närgånget självporträtt på gång.

Här på torget kan man också se Týnkyrkan  sticka upp sina 80 meter höga torn. Egentligen heter den Jungfru Marias kyrka framför týn. (týn betyder  befästning).

Som sagt så händer det mycket på torget. I dag så spelar en härlig orkester här.

Vill man ta en sightseeingtur  så finns det många olika sätt att göra det på och många är de som säljer sina tjänster. Ett paraply i solskenet är tydligen ett bra sätt att visa att man finns och syns så att turisterna hittar en.

Ett lite ovanligare sätt att ta sig runt på är den här lite speciella cykeln.

Såg kul ut men kanske inte på den platsen där man åkte baklänges.

Ett av de trevligare färdmedlen var nog en av alla de hästdroskor som stod till turisternas förfogande. Såg mysigt ut och hästskorna såg också lite kul ut, de hade något som liknade  gummiklotsar under hovarna, såg nästan ut som om de hade högklackat.

Men har man en bra guidebok och friska fötter så är nog ändå apostlahästarna de bästa färdmedlet i Prag. Sevärdheterna ligger inte långt ifrån varandra och så upplever man stadens brus på ett mer nära sätt. Hungrig behöver man inte heller gå för restaurangerna duggar tätt och även här på torget blir man lätt frestad av förföriska dofter.

Visst ser det gott ut.

Mitt på torget är meridianlinjen utmärkt.

Här vid torget finns också rådhuset med sitt astronomiska ur från 1490. Det finns hiss upp till utsiktsläktaren så dit är det inte svårt att ta sig för att få fin utsikt.

Mer om det uret senare.

21. Reveljen går klockan 18.00

Nu har vi hört dem varje morgon och varje kväll så nu är det dags att sälla sig till folket på torget och uppleva hela härligheten mitt ibland alla mexikanare. Mitt på det torget finns en enorm flaggstång med en lika enorm flagga och varje dag så händer det här klockan 18.00. Först så hörs det trummor och trumpeter från något avlägset håll och ut från regeringsbyggnaden kommer soldater marscherande. Drakflygarna flyttar sig lydigt åt sidan.

 Den första gruppen sprider ut sig och bildar en fyrkant som ingen får gå innanför.

När hela mittpartiet på torget är tomt på folk kommer den övriga truppen intågandes. Hela tiden spelar musikkåren.

Fler och fler soldater kommer intågandes.

Flaggan är på plats.

De som fått hedersuppdraget att hala flaggan står otåligt och sparkar i gruset. Såg lite lustigt ut när de liksom marscherade i tomning utan att komma någon vart.

Så är det äntligen dags och alla gör honör.

Trummvirvlarna smattrar och trumpeterna spelar reveljen.

Nu kommer det roliga, det blir plötsligt fart på hederstruppen, för flaggan får inte nudda marken. De springer och de hoppar efter flaggan som svänger runt i vinden.

 Fler och fler kommer till undsättning.

De enda som inte respekterar att torget ska vara tomt är duvorna.

Många av åskådarna hälsar också flaggan, med en hand och arm över bröstet.

Så där, nu är hela flaggan nere och ordentligt ihopvikt.

Då är det dags att marschera ut med den.

Önskar jag kunde lägga på ljud här.

Sedan fylldes torget snabbt igen med flanörer och drakflygare.....och vi packade väskorna och åkte hem.

Vid mellanlandningen i Frankfurt så var det första gången på alla mina flygturer som jag blivit stoppad för toppsning. Trodde att jag såg väldigt skum ut, men det var alla med lite större kameror som blev stoppade och det var bara kameran som kollades om den hade något spår av narkotika på sig. Min kamera var helt ren och det blev inget pip i kontrollapparaten.

19. Taxco och en huvudlös ängel

Dags för en utflykt, Roberto vår guide för dagen, kommer och hämtar oss i sin minibuss och vi två svenskar och fem peruaner beger oss iväg på en tur ut på landet. Första stoppet blir i staden Cuauhnáhuac som ligger i den i den mexikanska delstaten Morelos.  Cuauhnáhuac betyder ungefär "skogsbacken", det har kanske varit en skogsbacke en gång i tiden men nu ser det mer ut som en idyllisk småstad. Det vi främst ska besöka är katedralen, det är en av landets äldsta katedraler.

Fina väggmålningar finns det där inne. De berättar en historia om hur spanjorerna försökte frälsa och omvända japanerna.

Saliga äro de som......

Träffade på en dam i röd klänning.

Den taggiga muren som man ser längst bort på gatan är Palacio de Cortés, det palatset byggdes som en befäst bostad  för Hernán Cortés och hans andra hustru Juana  Zúñiga ; det byggdes 1526.

Vi stannar inte sä länge här utan fortsätter färden mot Taxco, som är det egentliga målet för vår utflykt. Den inbillade bilden som jag har av Mexiko som förmodligen kommer från filmens värld är väl ungefär som den jag ser här. Tyvärr så var både bilen jag satt i och ryttaren i rörelse så jag hann inte med att få någon bra bild. Men den kändes så typisk och ändå ovanlig i nutid så den får vara med ändå.

Vi närmar oss Taxco.

Huvudattraktionen på resan är Santa Prisca kyrkan.

Den är byggd av av José de la Borda som gjorde sig en förmögenhet på silvergruvor. Han tyckte att Gud varit så god mot honom och ville återgälda det på något sätt och lät då bygga den här kyrkan i Taxco. Den högra dörren som står öppen här är ingången som indianerna fick använda.

På knagglig engelska berättade Roberto om både kyrkan och dess grundare. José de la Bordas porträtt hänger här i hörnet.

Kyrkan var pampig, imponerande och fin, men intressantare var själva staden. Som synes så klättrar den på ett berg.

Med små trånga mysiga gränder.

Ganska kuperat är det också.

Även om det var trångt så hade ingen kommit på tanken att enkelrikta gatorna.

 Alla taxibilar var vita Bubblor.

Staden blev grundad på 1500-talet på order av Hernan Cortés på grund av silverförekomsterna här. Därför är silver den vanligaste souveniren i Taxco, men är man på shoppinghumör så finns det även annat att köpa.

Comprar un sombrero!

 Taxco är en mycket vacker och charmig stad.

De här tre figurerna står utanför San Bernardino kyrkan.

Högt uppe på berget breder Jesus ut sina armar och vakar över staden.

Någon varnar för att det är regn på gång.

Det är tydligen dags för regnperioden nu för det blåser upp och vår resas första regnskur med åskväder drar in över staden. Undar hur den huvudlösa ängeln klara sig utan paraply.

Efter att ha beundrat blixtrarna som lyste upp den kolsvarta himmlen, sökte vi skydd inne i kyrkan tills ovädret dragit förbi. Mycket vatten var det som kom och det var säkert välkommet för både brunnar och växtligheten.