Livets salt

Thailand är helt egenförsörjande av salt. En dag i förra veckan när jag var på besök i  Bangkok,  skulle vi ut och åka tåg och på vägen dit träffade vi på ett av alla de ställen där de tillverkar salt.

Vi hade turen att komma strax innan arbetet för dagen var klart och passade på att stanna för att få se lite av det.

Man har grunda fält som plattats till med hjälp av traktor, dit leder man saltvatten. När man fått in vattnet i fälten stänger man av så att vattnet stannar kvar och avdunstar sedan i värmen. Kvar får man då saltet, det tar ungefär tio dagar för allt vatten att förångas.

De som arbetar med att skyffla upp saltet och transportera det till saltladorna är i huvudsak människor från Burma. De bor väldigt enkelt, lagar alla sin mat själva och sänder hem pengar av sin lilla inkomst till familjen i Burma. Lönen ligger på 100 skr för en åttatimmars arbetsdag.

Det som ligger vid strandkanten ser ut som snösörja men är salt.

Trots att vi är där mycket tidigt på morgonen så är de nu klara för dagen med sitt arbete.

Tack vare det får vi även gå in i saltladan och titta.

En sista blick ut över fälten innan vi beger oss till tåget.

Hjärtligt

Tog mig en liten promenad till vårt lilla torg här i Bromma i dag, behövde hälsa på hos apoteket för att hämta lite piller. Har gått den vägen så många gånger förr tittat på hur naturen förändras med årstiderna, men har aldrig sett det lilla hjärtat i stammen förr.

Tittade väl kanske för högt upp. Årets första bild för mig blev ett av naturens hjärtan.

Lite skevt kanske, men dock ett hjärta.

Kan det vara en önskan om att det blir ett hjärtligt år.

Bara ett lite onödigt inlägg. 

Julmarknad

En av de finaste och mysigaste julmarknaderna jag har varit på är den i Tallinn.

Tyvärr var det lite dåligt med snö i år, kom bara några flingor en av dagarna men de töade bort fort. Men stämningen var god ändå och i stånden såldes det mycket fint hantverk.

Glögg serverades och en massa annat gott.

Extra stämningsfullt blev det på kvällen.

Det var inte bara torget som var i julstämning utan hela gamla stan var dekorerad med granar med belysning och även övriga delen av staden Tallinn var pyntad.

Fast nu är vi hemma igen och julpyntat vårt hus och tar vila för att fira jul med släkt och vänner.

Låter julfriden sjunka in och kopplar av vid brasan.

Önskar alla på fotosidan en riktigt lugn och God Jul!

Båttur

Är man i Thailand ska man åka Long Tail boat har jag förstått,  så det gjorde vi. När det dessutom på grund av brist på turister var så stiltje för dessa skeppare att de började pruta på sina priser innan vi ens kommit på tanken att göra det, så kändes som en bra sak att både vi och skepparen kom ut på floden.

Första anhalten på turen var en av de två väldiga kalkstensklipporna, Khao Kanab Nam. De har blivit Krabis mest kända landmärke och de ligger som en port i inloppet till Krabi.

Vi gick iland på den ena ön och först hälsade vi på öns apor. De var av den snällare sorten och ingen försökte sig på något rövartrick eller ens tigga mat.

De tittade lite förundrat på besökarna, vi var tydligen de första för den här dagen.

Vår skeppare följde med en bit in på ön och tur var det för annars hade vi kanske missat döskalleklippan.

Sedan återvände han till sin båt och vi vandrade iväg på egen hand för att utforska ön. Vi var förstås inte de första som varit där, det såg vi tydliga spår av.

Den trappan såg både snygg och spännande ut så vi klättrade upp.

Kom till en grotta.

Som sagt, vi var inte de första som besökt den ön och grottan.

Ett skelett av en jätte, som ser ut att ha utkämpat sin sista strid med något ormliknande djur. Skelettet såg inte så stort ut när man såg det så här så jag bad maken att ställa sig i bakgrunden så man fick lite att jämföra med.

Vad man ska tro om det här kan man ju grunna på, jag frågade vår skeppare om det var på riktigt. Vet inte om han förstod min fråga då han bekräftade att det var så. Fanns visserligen en informationsskylt om skelettet. Kan du thailändska så...

Vi lämnade den ön och åkte vidare på en skön båttur. Förbi de små fiskesamhällen som finns i floden.

Svänger in i mangroveskogen.

Träffar på en krabbfiskare som kommer utpaddlandes från den täta skogen. 

Han paddlar fram till oss...

...för att visa lite av sin fångst.

Vi har haft en skön tvåtimmarstur ute på floden och innan vi återvänder till Krabi så stannar vi till vid en fiskodling.

Här matas fiskarna med småfisk och inte något tillverkat fiskfoder.

Finns en del stora firrar här.

Sedan återvänder vi mot staden.

Wat Suwankhuha

På resan till värmen och solen besökte vi Wat Suwankhuha, där finns en grotta där man kan bese den liggande Buddhan, jag kikade in dit och eftersom jag besökt en enorm staty av en liggande dito i Bangkok så valde jag att gå bort och titta på aporna som håller till här istället. Platsen kallas för Monkey Caves också och det var ett passande namn.

För här vimlade det av små makaker, här var de inte så aggressiva som de som jag hade närkontakt med vid Tiger Cave temple.  Orsaken till det var att här matades aporna.

Vet inte om det var fler apor här men det såg ut så eftersom de flesta samlades på en plats där det såldes mat till aporna.

Även duvorna sökte sig till matplatsen.

De små ungarna var sötast.

Även hundarna passade på att förse sig.

En del apor höll till lite runt omkring i området.

Populärt var att klättra runt i träden.

Busa lite med turisterna.

Tittut!

Ha ha ha!