Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Besök i byn Tortuguero.
Dags att göra ett besök i den närbelägna byn Tortuguero. Trots att det bara finns båtväg dit så är det ingen ö utan byn ligger på en landtunga som sticker ut mellan kanalerna och Karibiska havet.
Dit åkte vi båt, såg den här familjen ute på paddeltur och visst var det bra att flytvästarna räckte till de vuxna ändå.
Tortuguero betyder "place of the turtle" och fick sitt namn då hundratals gröna sköldpaddor återvänder hit och lägger ägg, vilket havssköldpaddor alltid gör, återvänder till platsen där de föddes för att fortplanta sig. Trots det namnet så var vi inte iväg för att titta på när sköldpaddorna kom upp. Man fick inte gå dit på egen hand, de var rädda att turisterna skulle skada sköldpaddorna och dessutom fick man inte fotografera och inte ha någon belysning. Kändes inte motiverat att lägga pengar på det, fanns så mycket mer att se.
Här i byn kunde man hyra gummistövlar för att vandra ut i de blöta områdena och hoppas på att få se jaguaren. Chansen till ett sådant möte var inte stor i alla fall inte då en grupp kinesiska turister, som inte var direkt tysta av sig, gick iväg på spaning.
Vi tar en promenad i byn istället för att jaga okända djur.
Men en liten krabba träffar vi på.
Med sådan här tomt så behöver man inte bekymra sig så mycket över gräsklippning inte för att vattna gräsmattan heller.
Lite av vad som fastnade framför linsen då vi vandrade genom byn.
Sopsotering.
Vid de här målningarna stod det en samling folk och tittade upp i träden, Klart man blir nyfiken då och vill kolla in vad som händer där.
Gissningarna var många om vad som rörde sig uppe i trädtoppen, först var vi väldigt säkra på att det var en apa som klättrade där, men den var lite för stilla så det var nog en sengångare. Men till slut såg vi att det var en jättestor grön leguan.
Den har hittat en riktig guldgruva till skafferi. Bara att sträcka ut sig lite och greppa en ny frukt,
Utedass, eller kanske en offentlig toalett.
Gungställningen behöver sig en liten ansiktslyftning.
Vi tar en sväng ner till havet också. 
Tillbaka till till vår lodge tar vi en promenad genom skogen. Träffar på några riktigt stora gräshoppor.
-Åh, nej inte fler turister som ska fotografera mig.
Myrorna har en autostrada över vår stig, de sliter rejält med bladen de bär på.
Nu börjar äventyret.
Nu är det dags, vi har utforskat staden San José i två dagar och längtar nu efter att få komma iväg på den riktiga resan.
Tidigt på morgonen, redan före frukost blir bi upphämtade på hotellet. Vi har bokat resan genom ett resebolag, men det är ingen grupp vi reser i och ingen sammanhållande reseledare utan vi kommer att träffa på en hel del lokala guider och vi kommer att träffa på människor från jordens alla hörn. Dennis heter vår guide för de här första dagarna. Dagens resesällskap består av holländare, tyskar och amerikanare och även några costaricaner.
Dennis är förutseende och vet att dit vi ska finns det ingen bank och inga ATM-maskiner för att hämta ut kontanter, så då han hör att det är flera som har behov av att fixa det stannar vi vid en penningautomat. Vi har redan fixat det så jag kan sitta kvar i lugn och ro och kolla in vägmärkena. Den här har jag aldrig sett förut.
Men när alla är kontanta så kan vi lämna storstaden och bege oss ut i landet. Dagens tur ska gå till Mawamba Lodge i Tortuguero. Vi åker genom ett varierande landskap, det är regnperiod men floderna vi korsar ser väldigt torra ut och än så länge har vi bara haft en enda skur. Den kom i gårkväll och visade oss hur en störtskur ska vara, det fullkomligt öste ner i en kvart ungefär.
Resan går genom Braulio Carillo National Park och vi får se många varierande naturvyer, vi åker till och med genom en tunnel som går genom vulkan.
Efter två timmar i bussen är det dags för frukoststopp.
Här kan vi se vad vattnets kraft kan ställa till med, tur vi inte ska över den bron.
Här får vi även en första kontakt med den rikliga vegetationen. Det är som en vägg ner mot floden.
Gott om blommor, vackra fjärilar och andra djur som hörs inne i växtligheten.
Men hur vackert det än är vid frukoststället så måste vi åka vidare. Vi har förutom bussturen till hamnen en kanaltur på över en timme innan vi är framme vid vår lodge. Vi ska till väglöst land och enda transportmedelet där är båt. Som grädde på moset börjar det regna innan vi kommer fram till hamnen. Men det ÄR regnperiod så vi är beredda på det och plockar fram våra regnkläder. Lite värre är det med bagaget som ska förflyttas ner till båtarna. det är lerigt och geggigt där. Men vad gör det, är det äventyr så är det.
I början på vår tur regnar det så kraftigt så sidorutorna på båten är nedfällda, men vi har tur. Det klarnar upp och sidorna rullas upp och vi får se lite av kanalen och regnskogen.
Det finns till och med vägskyltar i de här kanalerna.
Molnen ligger över trädtopparna.
Allt som behövs ute i de här väglösa områdena transporteras ut med båt. Visserligen är det fastland och inte några öar, men marken här är mer eller mindre våtmark.
Efter en trevlig båttur är vi så framme i Tortuguero. 
Och till vår lodge. Mawamba Lodge.
Här blir vi mottagna med kalla handdukar och något gott att dricka.
Efter lunchen ska vi åka till den närliggande byn för att få en liten inblick i hur lokalbefolkningen lever här ute.
Men det tar vi i nästa inlägg.
- föregående - - nästa -
Resa med barnbarn
Så var det dags för en resa, den här gången reser vi med vårt yngsta barnbarn Tilda. Hon hade en önskan att få komma till regnskog och det lät ju trevligt tyckte även vi. Gemensamt kom vi överens om ett resmål men upptäckte att den period som vi skulle resa var det regnperiod. Lät ju inte så jättetrevligt med regn under hela resan men Tildas konstaterande om att det är väl självklart att det regnar om det är regnskog avgjorde saken. Vi bokade en resa och en tidig julimorgon hoppade vi tre in i en taxi och for ut till Arlanda.
Måste man stiga upp i ottan är det bra att kunna ta sig en tupplur sedan.
Första mellanlandningen har vi i Amsterdam.
En glad och förväntansfull Tilda då vi bordat nästa flygplan.
Flygplansmat är inte alltid så god och tilltalande men här får jag ge KLM en eloge för maten, den var väldigt god. En kräfttartlet och räkor med rotselleripuré, det låter väl gott.
Vi hade en lång flygresa framför oss och dessutom blev den lite länge när två passagerare hade irrat bort sig på flygplatsen i Amsterdam och det tog en timme innan de hittat dem. Tilda hann avverka några filmer och jag sov bort en del av tiden och plötsligt var vi framme i Panama.
Panamakanalen har jag alltid velat få se så nu började jag spana ut genom fönstret. Ser att det ligger en hel del fartyg där nere så kanalen borde finnas här i närheten.
Vårt flygplan gör en sväng och plötsligt så ser jag den.
Vet inte varför jag blir så förvånad över att staden Panama består av så många och höga hus, hade inte föreställt mig den så.
Efter förseningen i Amsterdam hade vi inte mer tid än att skynda över till nästa flygplan. Både vi och vårt bagage hann med det planet och nu hade vi inte lång tid kvar innan vi var framme på resmålet.
När vi sedan landar i San José är det kväller.
Vårt äventyr i Costa Rica kan börja, men först ska vi sova lite.
-nästa-
Påskresa - Hemmåt
Stannade i Söderköping för en promenad. Göta kanal såg tom och stilla ut, lite för tidigt för fritidsseglarna.
För länge sedan var vi hit och då höll de på att bygga om silon till bostäder så nu var vi lite nyfikna på hur det blivit. Så här såg det ut 2004.
Blev ju bra det där och lite extra kul ser det ut med byggnaden på toppen. Ser ut som om de ställt en villa ovanpå alltihop.
Lite kyligt den dagen så vi tar en snabb promenad tillbaka till bilen.

Nästa stopp tar vi i Norrköping.
Sedan är det inte så långt hem, men ett stopp för en köttbullssmörgås måste man hinna med.
Visst är det kul att vara ute på tur, men...
Där hemma stod krikonträdet i full blom och doftade underbart .
Påskresa - Kalmar
Då har vi kommit till Kalmar på vår lilla påskresa. Fast på vägen dit så gör vi lite stopp för att inte sitta stilla i bilen för länge och ett av stoppen blir vid Siggamåla skvaltkvarn. Ingen stor sevärdhet kanske men den ligger fint och naturskönt och är mycket väl underhållen. Läser i informationen att det är hembygdsföreningen som sköter om den och att de även väljer en mjölnare på sina årsmöten. Så här mals det fortfarande rågmjöl emellanåt.
I bäcken blommar redan kabbelekan
Kalmar är sig likt med lite fina små hus.
Kalmar gamla vattentorn lyses fint upp av kvällssolen. Tänk att få bo i ett vattentorn.
Där har man nära till Korvkiosken, bara ta trappan ner till Strykjärnet om man är korvsugen. 
Förra gången vi var till Kalmar och tänkte oss ett besök på slottet var vi för morgonpigga och kom till slottet innan det var öppet, det tänkte vi reparera nu. Vi stannar till vid minnesmärket över Kalmar Nyckels sista färd till Nordamerika 1638.
Nu är slottet öppet och vi kan gå in.
Här inne kan man få en rejäl lektion i svensk historia.
I det gamla köket sprakar brasan och det bubblar lite hemtrevligt från kitteln över elden.
I matsalen är det uppdukat till fest.
Vi kan även beskåda Erik XIV kröningsmantel, visserligen en kopia men jag är imponerad över den som sytt upp den här manteln.
Flera vackra klänningar som kungliga burit finns också här i kopior. Otroliga arbeten, som här i drottning Margaretas gyllene kjortel.
Finns mycket fint och intressant att beskåda.
Spännande trappor och mystiska dörrar.
Vi letar oss fram till slottskyrkan.
Vi har lite otur för bakom kyrkan håller de på att ställer i ordning "Van Gogh Alive – The Experience" men vi är där fyra dagar för tidigt.
Fast nu är det dags att gå vidare...
Vi ska till Kalmar läns museum och lära oss lite om Regalskeppet Kronan, men först Kalmar konstmuseum.
Där serveras det vegetarisk fisk.
Den innehållsrika dagen avslutas med en rejäl G&T med gurka och den obligatoriska hamburgaren. 
På nästan alla resor försöker vi testa en hamburgare, den här på Grilleriet var en av de bättre så den får vara med i bloggen.





























