Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Isberg med ismås.
Ett relativt stort isberg kommer flytandes. Det kan ha lämnat en glaciär på Grönland. Isbergen blir inte lika stora här i norr som de blir i Antarktis, men det här ser ganska stort ut ändå.
Eftersom vi är kvar uppe vid packisen så flyter det inte så fort och vi har tid att studera livet på det.
Ser att det bor en hel del fågel på det.
Isberget är ganska stort så fåglarna ser inte så stora ut och en förstoring av bilderna är nog nödvändig...
Isfärd.
Vi håller oss kvar uppe vid packisen och nästa morgon vaknar vi till ett strålande väder.
Eftersom isbjörnen vandrade iväg så hittade vi på något annat. Vi tog en liten zodiactur bland isflaken.
Kan det bli så mycket bättre, kylan biter lite fint i huden och solen strålar från en vackert blå himmel med vackra moln. 
Vi drar iväg ut bland isflaken.
Lite fåglar simmar omkring här.
Vilka färger det blir när man kikar ner på isen under vattnet.
Vi hittar ett lite större isflak och beslutar oss för att gå iland...fast jag vet inte om man kan kalla det för att gå iland när det är på ett isflak långt ute på Norra Ishavet.
Fina isformationer finns även här.
En ung tretåig mås har landat på vårt isflak och den verkar ganska trygg med att få sällskap.
Vågorna slår upp på vårt flak och det känns faktiskt lite speciellt att få stå här. Jag skänker en tanke till alla polarfarare som vandrat över isen här ute.
Packisen.
Vi har styrt kosan norrut och tänker ta oss upp till packisen.
Nu gäller det att spana efter isbjörn.
Vi ser att det finns isbjörn någonstans här för det finns spår efter dem på de isflak som flyter omkring.
Spåren blir fler och fler, vi är beredda och skjutklara.
Spänningen stiger. ismåsarna börjar dyka upp och det brukar vara ett tecken på att det finns isbjörn i närheten.
En tretåig mås landar på ett isflak.
Vackra isflak flyter förbi vårt fartyg.
Vi passerar 81:a breddgraden N och ser på skärmen att vi är långt ifrån land nu.
Fast inte bara is. Där långt borta på isen syns en lite gulvit fläck.
Vi har siktat resans först isbjörn.
Han verkar inte vara så nyfiken av sig eller så är han redan mätt.
Han kommer inte närmare utan traskar iväg.
Fast jag tycker att det är fint, för det är så här isbjörnarna ska leva. ute på isen och egentligen inte vara intresserad av oss som kommer för att se dem.
Isbjörnen är ett vandrande djur och det är ju just det som den här bamsen gör.
Sjuöarna.
Under natten har vi styrt kosan mot Sjuöarna och har nu ankrat vid Phippsöya.
Dags att hoppa i gummibåtarna och göra en liten zodiactur. På stranden ligger ett stort gäng valrossar. Antalet valross har ökat mycket i Svalbard och i den här gruppen är det ca. 200 st.
Några av valrossarna beslutar sig för att kolla vad det är som händer i deras vik och plaskar ner i vattnet.
-Kom grabbar, vi drar ut och kollar läget!
Full fart ut för att se vad som kommer på besök.
Det är mäktigt att få ha dessa stora djur så nära inpå.
De frustar och fnyser och har små brölanden för sig.
-Hmm, vilket objektiv ska jag nu ta.?
Några är lite nyfikna på vårt fartyg också.
Lite fågel finns det här vid Phippsöya också. Ser några ejdrar vid stranden.
Utropstecken på berget, eller är det Andrées luftballong.
Det snöar lite lätt men är en fin dag för landstigning, men först måste man kolla så det inte är några isbjörnar i närheten.
Skärsnäppa
Det fanns inte bara valross på Smeerenburg.






























