Indien - Delhi - Qutab Minar

Vi har alltså kommit till Indien och Delhi. Visserligen är alla trötta efter en lång resa hit men varför sova bort tiden när man kan bege sig ut och uppleva staden. Vi beger oss till Qutab Minar som är en minaret och där finns det högsta tornet som är byggt av sten i Indien.

Tornet är 72,5 meter högt och började byggas år 1199 av Sultanen Qutb al-Din Aibeg för att markera sin seger över Rajputs. Det finns trappor som går upp till toppen av tornet men numera får man inte gå upp dit. Det är utnämnt till ett världsarv sedan 1993.

Qutb Minar och Alai Darwaza.

Pelargång.

Tjusig frisyr.

Järnpelaren som finns på det här området har också sin historia, den kan vara så gammal som från 912 f.kr. Pelaren stod först i mitten av ett tempelkomplex med 27 tempel som förstördes av Qutb Al-Din Aibeg, och byggnadsmaterialet användes för att bygga upp den islamiska moskén. Pelaren består av 98% smidesjärn.

Att det har återanvänds en hel del av det hinduiska templet kan man se om man tittar sig omkring och fördjupar sig i detaljer.

Vår svenska guide, Anne-Sofie, berättar med inlevelse om allt som vi vandrar runt och tittar på.

Det står också ett halvfärdigt torn här, det var den indiske härskare Alauddin Khilji som började bygga det och hade tänkt sig att det skulle bli två gånger högre än Qutb Minar men det blev bara 24,5 meter högt när han avled 1316 och bygget fullföljdes aldrig.

En del stressar runt för att hinna se så mycket som möjligt.

Andra tar det ganska lugnt.

Ville du något?

Tittar man lite förbi alla gamla byggnader så finns det också en hel del djurliv också.

Har varit ute och rest lite.

Har varit lite tyst från mig i bloggvärlden ett tag. Har varit på resande fot och inte haft mycket tid över för vare sig kommentarer eller ens att läsa några blogginlägg men upplevt desto mer den tiden. Tänkte börja lite smått att gå igenom mina bilder och även skriva lite om resan.

Denna resa gick med Finnair med mellanlandning i Helsingfors och jag blev imponerad över vilka vackra glas de serverade sin dryck i på flyget.

I glasen Iittala Ultima Thule såg det så inbjudande ut. Likaså är Marimekkos servetter snygga.

Resan gick bra utan några komplikationer. Bra det, men ska man ha något att berätta om så måste det ju till lite händelser och ovanligheter så vi hoppar direkt till ankomsten. Där nere ser vi landet och staden som vi nu ska landa i.

Vi brukar oftast resa på egen hand, men till vissa resmål är det lättast att ta sig med en organiserad resa. Så här blir vi mötta av en reseledare vid ankomsten.

Alla är en aning förväntansfulla inför vad denna resa ska bjuda på.

Vi och bagaget lastas in i en buss och vi beger oss ut i den hektiska trafiken. Det tutas och körs runt omkring oss som om det inte fanns några som helst trafikregler.

Du som varit i det här landet och den här staden har nog redan gissat var vi hamnat men ni andra, kom gärna med en gissning. I det här landet får man inte bli överraskad om man möter en elefant lite lugnt lufsande mitt i trafiken.

Man ska väl inte heller bli förvånad om man möter en gris eller två på parkeringen. De betraktas som stadens renhållningsarbetare.

Efter att fått en liten inblick i vad vi har att vänta oss de närmaste dagarna kommer vi till vårt hotell och inser att här går säkerheten främst. Både skanning av väskor och visitering av oss gäster blir det innan vi får komma in. Vi pustar ut lite i foajén i väntan på våra rumsnycklar.

Ser att luften är ganska så förorenad och diset ligger tät över staden. Inte konstigt med så mycket trafik men gladorna seglar friskt på jakt efter byten och en av dem slår sig ner utanför fönstret till vårt rum.

Efter att ha beundrat gladan utanför fönstret och tvättat av oss resdammet så är det dags att dra ut på stan och inspektera några sevärdheter.

Det kommer mer om det bara jag hunnit titta igenom mina bilder, då ska jag även berätta var vi hamnat om det inte redan kommit några bra förslag. Den här platsen är nu bara ett delmål före vårt egentliga resmål.

Djurlivet i Dubai.

Kan inte påstå att djurlivet i den staden var rikligt, snarare tvärtom. Såg några små hundar trots att de inte var önskvärda på så många platser och två katter fick jag också syn på. Den här låg och vilade i den gamla souken.

I övrigt var det mest fåglar som stod för djurlivet. De fanns lite överallt.

Några fåglar försökte åka snålskjuts med bussen, på taket behöver man inte betala biljett.

-Va, såg du mig?

Andra fåglar traskade mest omkring.

Några med en mycket kaxig attityd.

Andra satt mest och spanade.

Frukostsällskap.

Har sett att det fotas fåglar genom köksfönstret med väldigt bra resultat också, min fågelmatningsplats är långt från köksfönstret och i morse såg jag att vi fått mycket större besökare vid den än talgoxar och blåmesar. De här gynnarna brukar ofta hålla till där och äta upp fågelfröna som spills på marken eller mina tulpaner. Murgröna verkar vara väldigt gott också. Den här morgonen var det något som skrämde dem och de sprang iväg med vita akterspeglar, de sprang inte så långt utan hittade tydlig något gott vid mitt köksfönster.

Något som var så gott så att de brydde sig inte ett smack om mig trots att jag knackade på rutan, visslade och ropade för att få dem att lyfta på huvudet för en stund, de bara mumsade på. Bocken som var på vår sida om staketet kikade inte ens fram bakom tallstammen.

Sommartid brukar det se ut ungefär så här, då kan jag gå ut och fota dem. Här är det plommon som står på matsedeln.

De är inte lika hungriga då och kan ta sig en paus i gröngräset.

Det var bara en paus från Dubai, det kommer mer senare.

Kvällspromenad

Stranden med den mjuka vita sanden passar sig också bra för kvällspromenader.

Mörkret sänker sig ganska snabbt men än så länge kan man se vilken kraft vågorna har. Lite högre vågor och snart har det här trädet inga rötter kvar i marken.

På stranden ligger det lite båtar kvar som vittnar om tidigare sysselsättning här innan hotellen tog över och det mesta gick över på nöjen.

Vi slår oss ner på en strandservering och lyssnar på tre käcka sångare.

En alkoholfri drink läskar våra stupar och sångarna sjunger lite Harry Belafontelåtar för just oss.

Vår promenad fortsätter sedan det blivit helt mörkt.

Tidvattnet har kommit högre upp på stranden och på en plats lyser en strålastare upp sand och vågor. Vi lockas dit för att se vad det är.

Vi får ingen riktig förklaring till varför strålkastaren finns just där men får ändå en förklaring till vilka som bor i alla de små hålen som, även dagtid, finns på stranden. Det är små krabbor som nu i mörkret lockats upp och springer i vattenbrynet. Snabba som vinden är de.

De är små och lätta så då vågen kommer spolas de iväg eller följer med ut i vattnet igen.

Kul skuggor lockar mig att försöka få en bild på dem.