Det går bra utan också

Var till Wilnordics gömsle förra veckan för att ev. få se örn. Sara är den perfekta världen med ett alltid lika glatt humör trots slit o släp med allt som krävs. På vägen upp till gömslet så berättade hon om den stora busiga räven som brukar visa sig där uppe. 

Vi installerade oss i gömslet, Sara lade åtel efter våra önskemål sedan åkte hon tillbaka.

Lena och jag fixade våra kameror och väntade på ljuset. Rätt snart så hördes det att något var på gång. Men tyvärr så fick vi se att både korpar, kråkor och vad vi uppfattade tre örnar höll till på "helt fel" ställe, bakom en massa granar. Där låg det visst godsaker, den stora "stygga" räven var nog skyldig till detta, den hade säkert släpat iväg en del av maten dit. Två av dom var säkert kungsörnar och en havsörn, den fick vi se då den satte sig på en gren ett kort ögonblick. 

Tur att man har örnbilder sedan tidigare, så det var ingen katastrof att detta var det enda som fastnade på kortet. Ni ser väl vingen :-) markerade den för säkerhets skull :-)

Det var allt i örnväg. Men mycket korpar satt det i träden och trånade, vågade sig bara ner lite snabbt ett par gånger. Småfåglar och hackspettar åt av sin mat. Gråspetten var villig och poserade fint flera gånger. 

Gråspett. Ni ser väl den ?

Skatan blir liten i förhållande till korparna 

Tittut !

Så vi hade underhållning i alla fall.

Bara fint att det snöade emellanåt, blir lite liv i bilderna som inte är speciellt spännande annars.

Har haft större tur med björnar när jag suttit i detta gömsle, men tänker nog inte göra det ännu en sommar............men man skall aldrig säga aldrig för det är ju så mysigt.

// Ing-Marie

Hej då köket !

Klent med bloggande nu, har inte ens haft inspiration och tid med att läsa andras bloggar. När all koncentration ligger på något annat så finns nästan ingen tid eller lust till bilder. 

Till slut blev det ett måste med nytt kök, men oj så mycket som måste göras innan vi kom till skott. Känner också att sånt här med alla val var mycket lättare när man var yngre. Men nu är vi på god väg. Bra snickare och övriga hantverkare som vi känner sedan tidigare så det känns tryggt. 

Läget just nu.

Men lite friluftsliv måste man ha, var till naturreservatet förra helgen, där var ovanligt dött men så skönt med lite skogsluft några timmar.

Takdropp

Häromkvällen när jag skulle sätta in bilen så var det så vackert på himlen, in efter kameran och ut till Storsjön. Hann väl njuta i några minuter innan mörkret kom.

Så lite "känna på kameran" har det blivit men inspirationen är inte där den brukar. Men den kanske kommer åter får vi hoppas.

Ha de gott !

  //  Ing-Marie

När kylan kom

Då får man passa på att leka lite med såpbubblor. Tyvärr så kom jag på det lite sent, inte förrän det var den sista dagen med riktigt kalla grader och solen var på väg ned bakom träden, men det skapar ju lite färg på bakgrunden.  Blåsten sabbade en del, bubblorna blåste sönder väldigt fort så det var svårt att hinna få fokus och få till någon bild. Men några var det värt att spara, dom visar jag här nu.

Kanske återkommer kylan, då skal jag göra ett nytt försök. 

  //  Ing-Marie

Siskor och siskor

Ovanligt lite fart vid min matning i år, men det kan ju bero på sparvhökarna som härjar runt här. 

Ibland så tror jag att siskorna har försvunnit, men rätt som det är så dyker dom upp och kamperar om sin mat. Trots att det finns gott om frön så vill dom gärna åt samma. Kul för mig som gillar att fota när dom fightas lite.

Här kommer lite blandade bilder från de senaste veckorna. En del med lite längre tider för jag gillar ju när det är lite sudd,  fart o fläkt i vingarna. 

Gokväll ! 

// Ing-Marie

I går fick jag se den ( dom )

Har väl anat att det är sparvhökar i farten då det ligger spår av en massa småfjädrar på backen här bakom ibland.

I går fick jag beviset då det var uppvisning i luften.

Två sparvhökar jagade en flock gråsiskor. Sen retade kråkan den ena höken och höken jagade kråkan. Hökarna jagade varandra, skatan bråkade med kråkan och sedan jagade den höken. Till slut så visste nog ingen av dom vilken som jagade vem. Men siskorna kom undan.

Många bilder på långt håll men det var kul att se.

Vanligtvis blir jag lite trött på skatorna då dom tar över allt vid matningen, men måste erkänna att ibland är dom bra att ha som när dom varnar om faror såsom katter och rovisar.

  //  Ing-Marie