Mnarani natural aquarium

Om man tar en promenad norrut från vårt hotell så kommer man till den allra nordligaste spetsen av Zanzibar och där finns det en fyr.

Där vid fyren ligger Mnarani natural aquarium, "Mnarani"  betyder "platsen för fyren" på swahili. Där har det skapats ett akvarium runt en stor naturlig tidvattenpool i korallstenen. Det här akvariet inrättades  för att rehabilitera och studera sköldpaddor som hade fångats i fiskenät.

Senare utvidgades akvariprojektet för att säkerställa att lokala sköldpaddor skyddades också. Vi betalade och gick in. Man får en egen guide som följer med runt och berättar om anläggningen och verksamheten.

Kan egentligen inte rekommendera stället för det var inte så mycket att se, men om du är i närheten så gå in bara för att stötta verksamheten, har man barn med så är det säkert riktigt uppskattat av dem för man får mata sköldpaddorna också.

De tar också hand om småsköldpaddor som får vara här tills de är 10 månader, dessa sköldpaddor släpps sedan i havet, tillsammans med den största sköldpaddan från akvariebassängen. Vid denna tid har de vuxit till tio tum och deras chanser att överleva till havs ökar dramatiskt.

Det tog inte så långt tid att gå runt här och titta men jag hoppas att den knappa hundring vi betalade i inträde gör lite nytta.

De har en hemsida och vill man läsa mer om det här projektet så finns den här.

Hakuna Matata och IKEA-mannen.

Hakuna Matata var det första ord jag lärde mig på swahili. Det betyder ungefär att allt ordnar sig eller det finns inga bekymmer. Det var också den fras som försäljarna på stranden flitigt använde. Nu var det inte så många försäljare som höll till vid den här stranden och de var dessutom inte alls så påflugna som de kan vara på en del turistorter. Kan vara för att det inte bara var en strand för sol och bad utan den användes av lokalbefolkningen för fiske. Men några fanns det.

De sålde  lite hantverk...

...och även fynd från havet

Några konstnärer höll också till på stranden, lite väl färggrann konst för  min smak.

Sjalarna hade bättre åtgång. Var bra att svepa in solbrända axlar i.

En hel del massajer vandrade runt på stranden också, om de sålde något kom jag aldrig underfund med. Gissar på att deras affärsprojekt var att ställa upp på att bli fotograferade med turister, fast jag fick veta att de kallades fejkmassajer.

Och så hade vi IKEA-mannen förstås, här behövde du inte montera ihop dina varor själv.

Även kvinnor kan fiska.

Det är inte bara männen som fiskar i Zanzibar.

Även kvinnorna fiskar, men de åker inte ut med fiskebåtar som männen gör utan de vadar ut i vattnet. En del samarbetar med ett tygstycke och skrämmer in fisken till mitten av samlingen med kvinnor.

Går tätare och tätare ihop för att samla fångsten där.

Andra vadar längre ut beväpnade med spjut och fiskar bläckfisk. Bläckfisk är det bara kvinnor som fiskar.

Medan andra vadar utefter stranden och fångar fisk som blivit kvar när tidvattnet dragit sig tillbaka.

Barnen hjälper ofta till.

Fångsten bärs hem.

Strandpromenad.

Bor man vid havet för en gångs skull så är det klart att man måste ta en strandpromenad. Havet var så blått och vattnet så varmt och skönt, sanden så vit och mjuk. Det var nästan så man stämde upp i sången om att det är så härligt att gå i solen.

På stranden fick vi en bekräftelse på var vi var, tur det så att vi inte trodde att det var bara en dröm. För det kändes som om vi hade hamnat i paradiset.

Där nere vid stranden mötte och träffade man på lokalbefolkningen. På kvällen gick de ut med sina fiskebåtar med tidvattnet och på morgonen kom de åter med sin fångst.

En del hade mycket enkla båtar.

Båtar skulle dras upp...

...fiskeredskapen lagas...

...och fångsten tas till vara på.

För en del hade fiskelyckan varit god.

Frukost i solen.

Visst är det härligt att få sitta ute i solen och äta frukost, speciellt när sommaren  är över där hemma och man fått chansen att förlänga den med några veckor.

Vår frukost förgylldes av lite olika varelser, en del lite väl fräcka i sin framfart.  De här stora fåglarna som kallades för Iggo var extra fräcka. Var du inte uppmärksam så kunde nästan mackan försvinna ur handen.

Vad det är för sorts fågel vet jag inte, de liknade våra kajor men var större. På swahili kallades den för iggo.

De små fåglarna var lite mer försiktiga av sig.

De passade på först när någon lämnade bordet, men då lät de sig väl smaka av de godsaker som bjöds.

Den här var inte alls så framfusig av sig, höll mest till i rabatterna.

Nu ska vi ta en strandpromenad.