Maggan mellan isbjörnar och pingviner
En promenad på Bund.
Som jag skrev i förra inlägget så är the Bund ett populär promenadstråk utefter Huangpufloden, så det var ett givet mål för promenad även för oss.
I norra änden av promenadstråket finns Monumentet för folkets hjältar. 
En enorm pelare där man kan gå ner bakom och titta på en hel vägg med reliefer.
Många människor promenerar här, men det finns även lite fåglar att titta på.
Vill man så kan man ta sig sightseeingtur på floden också.
De flesta verkar nöja sig med att titta på de spektakulära husen på andra sidan floden.
Det kan väl även vara kul att titta på alla fartyg som trafikerar floden.
Längre söderut så finns en byggnad som har formen av en ångbåt. Rektangulär och med en stor skorsten som mäter 49 meter, detta är ett café, men förr i tiden användes Signaltornet för att förmedla information om väder och tid till båtarna på floden.
På andra sidan av Bund kantas gatan av pampiga tegelbyggnader som samtliga är uppförda i västerländsk stil och kom till under kolonialtiden på 1920-1930-talet.
Men det är ganska trevligt att slå sig ner på någon av bänkarna här och iaktta folk också. En del passar på att ta sin lunch här.
Trodde det här var en uteliggare först, men han hade bara sökt sig en plats i skuggan och satt och ritade på sitt ben.
Andra flanerade omkring och njöt av det fina vädret.
Jag tyckte det var ganska varmt med +30 grader, men den här lille killen var tydligen stolt över sin överrock för han knäppte inte ens upp den.
Titta pappa vilken liten polisbil.
The Bund och När var tar sin...
Nästa dag i Shanghai tog vi oss ner till The Bund, det är en berömd gata utmed Huangpufloden. Odet Bund härstammar från urdu och betyder jordvall, fördämning eller kaj, så jag antar att det var en stor kaj där tidigare. Men det är inte själva gatan som dar till sig folk utan promenadstråket som går utefter floden.
Där är sällan folktomt och alla verkar vilja stå vid staketet för att fotografera sig själva eller varandra. Selfies är omåttligt populära i Kina. Jag tyckte att de lite speciella husen på andra sidan floden var intressantare, TV-tornet och kapsylöppnaren och de andra.
Lite kul med jordgloben bredvid TV-tornet där Kina är rött.
Förutom att flanera och njuta av det vackra vädret och utsikten så är det ett populärt ställe att ha sin bröllopsfotografering.
Hallå fotografen, det blir lite tungt så här.
Fick lite associationer till brudslöjan då jag såg den här statyn vid sidan om promenadstråket.
Av mängden brudpar där på Bund så förstår jag att paraplydatingen fungerar ganska bra.
Det här paret hade valt lite grönska som bakgrund till sina bilder. - Här kan du sitta.
En puss blir nog bra på fotot.
På väg tillbaka har vårt första par bytt position och brudbukett. 
En familjebild trodde jag att det var på gång här. Folk var glada och skrattade och verkade ha hur trevligt som helst.
De radade upp sig runt brudparet. Fast det visade sig att det var en spansk turistgrupp som ville bli fotograferade med brudparet.
Med många gracias och muchas gracias vinkade de farväl och brudparet såg både lite generade och glada ut.
Mot alla odds!
Ja, mot alla odds så kom vi iväg. Mitt onda krånglande knä och makens allvarliga sjukdom med proppar i lungorna satte stopp för en resa till Barcelona, men nu när det var dags för en annan resa var vi så pass bra att vi kunde med läkares och sjukgymnasts tillstånd resa iväg. Den här gången hamnade vi i Shanghai. Enligt Wikipedia så är Shanghai en av Kinas och världens absolut största städer. Kan förstå det när vi träffade på en trevlig shanghaibo som kunde engelska och som berättade att det bor 40 miljoner personer i den staden. Han tyckte att Sverige lät som ett mycket litet land.
Vi bodde vid den stora gågatan och där kunde man verkligen se att där var det mycket folk.
Det var söndag då vi anlände så vi styrde kosan till People's Park, för där hade vi hört att det var en hel del aktiviteter på söndagar. Det stämde också, det var mycket folk i farten.
Dessutom så är det extra mycket aktivitet där i parken på helgen för då pågår en slags äktenskapsmarknad. Då kommer föräldrar till ogifta ungdomar dit för att försöka hitta en matchande partner till sitt barn. De ställer upp ett paraply eller något annat föremål med en lapp med information om deras barn.
Lite ovanligt och annorlunda i våra västerländska ögon, obehagligt tycker en del som jag berättat det för men egentligen inte mer konstigt än alla de dating websidor som finns i vår del av världen. Internet är dessutom starkt begränsat i Kina, många sidor som vi använder går inte att komma in på.
Vi pratade med en ung kinesisk flicka och hon tyckte inte alls att det var konstigt och att samma sak förekom över hela Kina. Hon sa att hur ska man annars träffa någon passande. Det är inte heller något tvång från föräldrarnas sida att det måste gifta sig med den som de valt ut.
Den här lilla tösen, med mycket spring i benen har några år kvar till att vara med bland dessa paraplyer och lappar.
Ristningar
Ibland blir jag nyfiken på var orden vi använder kommer ifrån, ofta använder vi ord som vi inte har en tanke på hur de uppstått eller varför. Kommer ihåg från skoltiden hur vi fick i uppgift att ta reda på en massa ords ursprung och den övningen var så rolig och intressant så det händer fortfarande att jag letar ursprung. Fast i dag är det lättare, då satt vi på biblioteket och slog i böcker, nu kan man bara gå in på nätet och ofta har någon annan gjort arbetet åt en.
Så var det med ordet graffiti, där har jag sett flera olika stavningar och undrade också vilket som var den rätta. Efter att ha sett att ordet har sin ursprung i italienskan och deras ord graffito, som betyder ristning, så vet jag numera hur det stavas.
Lite graffiti från Nepal.
Handikappvänligt!
Att ta sig fram i Kathmandu är inte så lätt om man har lite gångproblem. Staden är inte direkt handikappanpassad. Höga trottoarkanter och på många ställen är gatorna mycket knaggliga och utan trottoarer.
Jag hade tur som inte hade några gångsvårigheter då jag var där.




































