En liten by i Mongoliet.

Byn är inte stor...

...men ett hotell har den ändå.

Även en skola.

Även ett apotek.

Jag tar en bild på apoteket, ser att en man är på väg in. Han stannar upp då han får syn på mig, men jag tar min bild och går vidare.

Jag fortsätter bort till det lilla torget, där handeln är i full gång.

En bil med en slaktad jak har kommit till byn och jag frågar om jag får fotografer, visst bara fota på.

I ögonvrån ser jag att mannen vid apoteket kommer efter mig. Blir lite orolig och undrar om han är arg och inte alls ville komma med på bild. Han pekar på min kamera och på sig själv. Måste jag radera den bilden nu?

Tvärtom, jag hade inte behövt oroa mig, han ville att jag skulle fotografera honom. Han ställer sig vid en bil och poserar.

Mycket nöjd återvänder han till sin motorcykel och verkar helt ha glömt bort sitt besök på apoteket. Han ska väl hem och berätta att han blivit fotomodell. Innan han far, blir det en bild vid motorcykeln också, sedan åker han iväg med ett leende.

Vi åker också vidare.

Träffar på en jägare som ska ut på murmeldjursjakt. vi får ett litet samtal om jaktlyckan och om vårt vägval.

Är det här rätt väg?

                                                              föregående

Lunch vid varma källor.

Vi ska göra ett lunchstopp vid Jargal Jiguur hot spring. När jag hör att vi ska stanna vid varma källor och kunna bada, där så kommer genast Blå lagunen på Island upp i mina tankar.

Campen vi stannar vid är en ganska enkel sådan, den enda som finns här vid de varma källorna.

Men har man badat i Blå lagunen, så känns det här som ett litet badkar. Vi träffar på det Amerikanska paret igen och jag får en bild på något mer än en tom pool. Vattnet var varmt och skönt, ska vara välgörande för kroppen också.

I väntan på maten tar vi en promenad  och träffar på en mongoliskt katt .... fast det är nog egentligen bara en katt i Mongoliet.

Vi tänkte gå bort till källorna, men floden fram till den sista ön var för djup och strid för att komma över torrskodda. Trots att vi hoppat och skuttat och byggt små egna övergångar med sten så ger vi upp och går tillbaka till campen och den väntande maten. Rören som går där borta, är de som leder det varma vattnet upp till campen och dess bassäng. Man får passa sig för att ta på rören, för de är heta.

Fast innan så passar vi på att hälsa på jakarna.  En av dem tar sig ett skönhetsbad.

De andra tittar bara lite förvånat på oss.

Jag brukar inte tycka att dumplings är goda, men de vi fick här var mycket goda.

Efter lunch tar vi bilen över floden och kollar in den varma källan. Här är det tvätt på gång.

Sköljer gör man som förr, i det rinnande vattnet.

Vattnet i hålet är väldigt varmt. Amdraa försöker känna efter hur varmt, men 70 grader stoppar man inte ner fingrarna i.

Vi lämnar de tvättande och åker vidare.

                                                            föregående --- nästa

Ridande barn.

Vi kör vidare genom grönt och vackert landskap och träffar på några barn.

En bil med ett amerikanskt par har stannat och delar ut godis.

Barnen tycker det är kul och ville gärna visa upp sina färdigheter på hästryggen. De rider barbacka.

Men först så måste de fortsätta lite med sitt jobb att få djuren dit de ska.

Sedan full fart tillbaka.

Lillasyster som vaktar fåren och getterna, får fart och  vill också vara med.

Hon är lite blyg men vågar sig fram ändå. Jag har inget godis men mina små amigurumifigurer blir populära.

Minsta lillasystern dyker också upp, hon får en liten häst och tittar förundrat på de där konstiga människorna som kommit.

Hon kan inte sluta att titta och undra, vi var kanske de första utlänningar hon träffat på.

Vi åker vidare och barnen fortsätter med att ta hand om djuren.

Vi hinner inte så långt på vår färd, då vi träffar på en flock jakar med ridande herdar.

Herdarna är även de ganska så unga.

Full fart på flocken.

Killen i grön rock ser inte ut att vara mer än 9-10 år.

Vi åker för att äta lunch.

                                                                  föregående --- nästa

Tejp fungerar bra.

Vägarna här i Mongoliet går hårt åt bilarna, vi har lite problem med vår bil.

Men är man i ett land där det är långt mellan verkstäderna så får man vara uppfinningsrik. Fram med tejprullen...

Så är det fixat i ett kick...och den omplåstringen klarade sig för resten av vår resa. Fast det var lite kallt om fingrarna där med bara +5°C.

Går inte bakdörren att stänga, lätt fixat. Fast det där är inte vår bil.

En ovoo (stupa) byggd av pinnar.

Den hade vi behövt gå många varv runt för att få välsignelse av vår färd. För lite längre fram såg vägen ut så här.

Rena rama lervällingen. bilen där framme har just klarat sig igenom leran och väntar för att se hur det går för oss, ifall vi skulle behöva hjälp.

Vi körde om några personbilar på väg hit och jag undrar hur de ska kunna ta sig igenom den här geggan. För vi får kämpa rejält för att inte fasta och ändå har vi fyrhjulsdrift och en hög bil.

Det här är inte floden utan vägen.

Här ska vi över, undrar hur djup det är.

Bättre färdmedel i den här terrängen är nog häst.

Även om jag tvivlade och trodde att vi skulle bli tvungna att gå ut för att skjuta på, så kom vi igenom lervällingen till slut och kunde njuta av vacker natur.

Inget dramatiskt väder utan bara vackra landskap.

I skydd av berget ligger ett vinterviste.

Här är ju vägen riktigt bra.

Varning för slirig väg, som om det inte varit det tidigare. Eller så varnas det för att det kan gå blixtrande fort.

Det var inte bilkö där, utan flera som stannat för att beundra utsikten.

Om det inte vore för att där står en Ger, så skulle det här nästan kunna vara en svensk liten by.

                                                              föregående --- nästa

Vita sjön

Sjön Great White Lake som vi såg uppifrån vulkanen i förra inlägget är vi på väg till nu. men först ska vi ta oss uppför den här backen med alla dess möjligheter att välja väg. Min tro och förhoppning är att Amdraa ska ta någon av vägarna i mitten, men varför göra det lätt för sig om det går på något annat sätt tycks han tänka. Han tar vägen som går längt till vänster. Den är minst sönderkörd, men den lutar och den lutar rejält. Uppe vid träden sitter jag och klamrar mig fast i bilen och väntar på att vi ska välta, men som vanligt; Amdraa fixar biffen och vi kommer upp.

Före backen träffar vi på en av alla grottor som finns i området, den här är inte så stor. I alla fall inte vid öppningen, men barnen där tycker det är spännande.

När vi väl kommit uppför vår backe så får vi en fin utsikt över sjön, den är bländande blå sitt namn till trots. Som det mesta här i landet så finns det en legend även om den.

En gång tog en jätte en stor sten och slängde den bort. Stenen gjorde ett stort hål där den landade. När jätten såg sig omkring såg han en vit yta och han utropade: "Se en vit sjö!"

Den verkliga historien bakom bildandet av den här vackra sötvattensjön i Khangaibergen är inte så mycket annorlunda än legenden: Lava välde ut ur den närliggande Khorgovulkanen, lavan dämde upp en gammal flod och sjön bildades. Sjön förblir frusen en stor del av året - därmed den vita delen av namnet.

Sjön är 20 km lång, med en svepande strandlinje, den ligger på2060 meter över havet och vattnet sägs vara exceptionellt rent.

Nere vid sjön har folk byggt hundratals med små stupor av lavastenen.

En kärlekshälsning på en av de större stuporna.

Man få inte bada här och inte göra så mycket annat heller...

Då återstår väl bara att kasta macka.

Hittar en slända.

När vi stannar för att titta på den här bamsiga stenen som kallas "grandfather rock".

Får jag syn på en, även den bamsig, råtta....trodde jag då i alla fall.

Vi kommer farm till vår Camp, Maikhan Tolgoi Ger camp, som ligger vackert vid den Vita sjön.

Vi får Ger nummer fem, som är vår nionde Ger.

Och installerar oss, här har vi även fått ved och det kan behövas för det är kyligt vid sjön.

Solen värmer och jag går ut för en liten promenad, då upptäcker jag en sådan där "råtta" igen.

Den är på väg in i en Ger och jag tänker att det är nog bäst att stänga dörren...

...men upptäcker sedan att det är ju inga råttor utan söta jordekorrar och det vimlar av dem här.

Campen har tvättdag, vilket de förmodligen har varje dag. För det blir mycket tvätt.

Vår promenad tar vi upp på det lilla berget bakom vår camp.

Och får en fin utsikt. Det går att bada i sjön, men man får bara bada inom ett avgränsat område eftersom det för några år sedan var en badolycka här med dödlig utgång.

Kvällen avslutas med en vacker regnbåge.

Vi gör kväller.

                                                                föregående --- nästa