På väg till Nora blev vi försenade av Hosta.

Konstig rubrik kanske men det är alldeles sant. Lämnar man den stora allfartsvägen vid Fellingsbro och kör en liten slingrande grusväg kommer man till Nostalgibyn i Hosta.                 Inträdet är humant, bara 20 kronor.

Här finns det oändliga ting att titta på och nostalgifaktorn är verkligen stor. Jag började med att gå in i Konsum. Passande eftersom min far var konsumföreståndare på 40 och 50-talet.

Där inne fanns det inte bara en butik där det kändes som att ha hamnat i 50-talet, utan även ett postkontor.

 Känner man sig fikasugen kan jag rekomendera Babsans fik. Vi hade redan klarat av vårt fika men allt såg gott ut och så här hade någon skrivit i gästboken så jag tror på att det smakade bra."Kaffet är gott som utlovas. Mackorna är gudomliga och päronbiskvierna himmelska!"

En kiosk som liknar den som jag köpte mina ettöres och femöres i, finns här också.

Problem med bilen eller soppatorsk, inga problem. Macken är öppen.

Titta en sådan där moped hade jag, sa min man.

Jah du, sa jag...

Jag hade en sådan där. och en sådan där.

Den här varuautomaten verkar vara av lite senare modell än de jag stoppade mina 25-öringar i för att få en Japp, för här stod det 1 krona vid myntinkasten.

Som sagt, mycket att titta på finns det i Nostalgibyn.

Men vi skulle ju till Nora så vi lämnar Hosta och rullar vidare. 

Vet du var jag är?

Jag har inte åkt vilse, men vet du var jag är?

Säter är inte bara Säterdalen.

Säter är en fin liten stad med många vackra och charmiga hus. Tog en lien promenad, med betoning på liten, på kvällskvisten. Hade min lilla kompakt Canon G10 med och det går att få lite bilder med den också.

Här kan man bo och bor trevligt också. Vissa dagar har de fullbelagt och andra, så som vår sista natt, är det bara två rum upptagna. Ingen trängsel till frukost då precis.

Snart får Statt en fin skylt, bara beslutsfattarna och tillståndskvarnen får mala klart.

Många hus hade fina skyltar, finast var nog den på biblioteket. På ena sidan med sagan om "Jungfrun i rosiga molnens borg"

På andra sidan hittade jag Strindberg och "Röda rummet".

 Kyrkan skymtar fram bakom Storgatan.

Inte helt folktomt på en söndagkväll i Säter.

 Många vackra gamla trähus.

En vänlig men bestämd uppmaning.

Såg några sådana här portar i de fina trähusen. Anade att det finns något fint där bakom.

Springan i porten var så stor så man kunde kika in.

Där innanför såg det så fint ut så jag smög in och tog en bild. Mysig gård, så skulle man bo.

Såg även flera mysiga gårder, den här utan port.

Många vackra hus.

På ett av husen fanns det en minnestavla som berättade att Säter var säte för danske fogden 1520 och att Gustav II Adolf  bestämde att landets första koppargarverk (vad det nu är) skulle vara här i Säter. Myntverket för klippingar och rundmynt hamnade också här. Dessutom bestämde han att det kulle byggas en stad. Den blev säte för landshövdingen. Drottning Kristina utfärdade stadens privilegiebrev år 1642. 

Tänk så mycket man kan lära sig på en liten promenad.

 Där vid skylten fanns även den här plaketten med drottning Kristina, undrar hur hennes porträtt skulle sett ut om de haft  Photoshop.

Rådhuset byggdes i mitten av 1700-talet och var från början var ett kattunstryckeri.  Kattun betyder bomull.  År 1810 köpte Säters stad byggnaden.

Bakom rådhuset finns dessa uthus.  Ett av dem har användts som arrestlokal och så sent som 1979 togs den i bruk igen för att låsa in bråkstakarna vid midsommarfirandet.

Det huset kallas än i dag för "Finkan".

Gott bröd har de på Annas Café och brödbod med Pettson i fönstret. Så gott så vi köpte lite med oss hem.

Säga vad man vill om Säter, en fin liten stad är det men med lite ovanlig utsmyckning i form av plantering. En upp, en uppochner och en tömd. Finns tydligen busfrön även i den här lilla idyllen.

En till rapport från bänken - Säterdalen dag 2.

Dag två i Säterdalen bjöd på lite behagligare värme, den stekande solen gömde sig ibland bland molnen och vi kunde till och med känna en liten vindpust då och då. Bänkarna placerades ändå i skuggan eftersom det var skönast där och efter att ha hängt upp våra bilder igen så slog vi oss ner för att umgås och invänta besökare.

Minglet bestod i omgruppering på bänkarna lite då och då. Kamerorna var skjutklara.

Blev det någon bra bild?

En liten omgruppering igen, Claes är tillbaka.

Och så måste det justeras lite bland bilderna för nu börjar besökarna droppa in. Inte lika fint badväder som på lördagen och då lockade inte badstranden lika mycket.

Se där man kan fotografera blommor från bänken också...

Och så lite omgruppering på bänken igen.

 Undrar var Ylle hittat sin parabolliknande blixt?

Samling på bänken igen.

Finns olika varianter på hur man kan fördriva tiden.

Max...pass på!

Till slut så utsågs pristagarna i "Peoples Choice " och de måste fotograferas.

Stort grattis tjejer!

Stort tack till alla som jag fick förmånen att träffa i Säterdalen och ett ändå större TACK till arrangörerna.

Iaktagelser från bänken - Säterdalen dag 1.

Traskar man runt med båda händerna upptagna av kryckor så är det inte så lätt att gå omkring och fotografera så för min del blev det naturligast att plocka fram kameran då jag satt ner. Men vad gör det, jag hade klarat av att ta mig till Säter och även få vara med på "Fotografisk resa i tid och rymd". Något som jag inte trodde på, då i februari då jag låg där nyopererad. Men tack vare min man Rune som ställde upp på allt det praktiska som att köra bilen, bära kameran och allt det andra så fungerade det. Tacksam för det är jag. Två varma, soliga och framför allt trevliga dagar tillbringade jag med mycket trevliga forografer. Som jag alltid sagt fotografer är trevliga människor.

Dag ett började med utlottning av upphängningsplatser och uppspikande av bilder. Några spikade upp sina bilder i ett rasande tempo.

Andra var mer noggranna och hade lite bestyr med att få upp bilderna.

      Behöver du hjälp?

Temabilderna som i år var raggarbil, radas upp.

Spänningen är stor då de vänds för betraktande.

 Upp på väggen kommer de också.

Utställningsgeneralen Peter har bråda tider och hinner knappt bli med på bild innan han är ute ur fokus.

Så verkar det som om alla är klara.

Peter påkallar lite uppmärksamhet, solen bränner och de flesta drar sig in i skuggan.

Invigningstal och så är utställningen förklarad öppnad.

 Sedan är det bara att slå sig ner i gräset och vänta in besökarna.

Och besökarna kom...Bland de första är sonen med familj och lilla Ronja som nu blivit 14 veckor.

Ronja var inte lika intresserad av bilderna som matte Marie.

Sedan förflöt dagen i ett lugnt tempo med mycket mingel och följandes skuggan.

Leif söker kontakt med yttervärlden.

Lena är uppmärksam, henne kan man inte överraska med smygfoto.

Stig och Smilla ser ut att drömma sig bort.

Peter tycker att vi ska ta och förflytta oss dit ut i skogen istället.

Tack alla för en fin dag i fotografins tecken även om det var solen som vann priset den här dagen så är jag så glad över alla möten och alla trevliga människor jag fick träffa och lära känna som mer än ett namn på fotosidan. Få ge namnet en människa.