Gå och bada! Vi ska till Bláa Lónið.

Nu ska vi gå och bada. Vi hittar en väg mellan svart och kantig lavasten.

Den vägen leder oss fram till Blå Lagunen, den har jag hört talats om en hel del så det ska bli kul att få se den på riktigt också.

Blå Lagunen ligger inte så långt ifrån flygplatsen så det är praktiskt att åka hit direkt efter landning. Det är ett väldigt modernt och tekniskt bad. När man kommer in så får man ett blått armband. Med det armbandet öppnar man ingångsspärren och låser skåpet i omklädningsrummet. I badet kan man köpa något att dricka och betalningen registreras i armbandet och man betalar sedan vid utgången.

Vi är här tidigt, direkt när de öppnar och jag är bland de första ut till bassängen.

På nära håll ser det svavel och kiseloxidrika vattnet inte så blått ut, då ser det mer ut som om någon hällt i mjölk i vattnet. Inte speciellt genomskinligt heller, jag ser inte ens min fot på första trappsteget

.

Det ska vara väldigt nyttigt att bada här och speciellt för de som har psoriasis.

Vattnet tas upp från ungefär två kilometers djup och har där en temperatur på runt 240°C. Vattnet används till att driva turbiner som ger elektricitet. När vattnet gått igenom turbinerna, passerar det en värmeväxlare för att framställa varmvatten till det kommunala vattensystemet, inte så konstigt att varmvattnet i kranarna både smakade och luktade svavel. Därefter åker vattnet ner i lagunen. Det är det geotermiska kraftverk som syns i bakgrunden här.

Bra att vi inte behöver bada i kokande vatten utan vattnet har en temperatur på ungefär 40°C. Ganska behagligt.

Blå Lagunen är inte bara en turistgrej även om det är mest turister där, så berättade vår chaufför att även islänningarna åker dit för att bada.

De flesta flyter runt lite.

Njuter av värmen.

Tar det lite lugnt på bassängkanten.

Tar en drink.

Och så måste man ju ha en selfie på hur man ser ut med den välgörande leran i ansiktet.

Utanför själva badet är det lite mindre med folk och jag tar en liten promenad där.

Lavalandskapet är spännande, där vill de inte att man ska gå för att inte trampa sönder den sköra mossan.

Det finns några gångvägar iordninggjorda där man kan gå en sväng.

Restaurangen här vid badet var väldigt fin och hade ett passande namn, nämligen Lava. Fast vi skulle inte äta där. Synd tyckte vi först men ändrade oss sedan.

Vi lämnar den Blå Lagunen för att åka och titta på en fiskfabrik. Där ska vi även äta lunch, lät inte så upplyftande med lunch i en fabrik.

Vi kommer till en liten by som heter Stakkavik. Där finns det inte så mycket mer än fiskfabriker.

Men om de kunde något där förutom att rensa fisk så var det att laga fisk. Vi ångrade inte att vi hoppade över den fina restaurangen vid badet och åt här. Sååå gott!

Efter maten tittade vi in i fabriken och såg hur otroligt snabba de var som rensade fisken. Har inga bilder på det för det var fotoförbud vilket respekterades också. Det var inget hemligt med fabriken utan det var personalens om undanbett sig fotografering, de visade gärna upp sitt arbete men ville inte vara fotomodeller.

Nästa om Island

Jag flög min väg.

Mycket politik och val, både här i bloggarna och i alla tidningar. Jag gjorde ett val och flög iväg hoppades på lite andra val och framför allt lite nya vyer. Färden gick lite norrut men mest västerut.

De här vyerna har jag inte sett från ovan förut men det var lite kul att molnen lättade och jag fick se de norska fjällen uppifrån, de var vackra även där. Enligt kartan i flygplanet så var det Jotunheimens fjäll vi passerade.

Stiger man upp lite tidigt kan det vara svårt att hålla sig vaken och titta på utsikten. Sovstilarna varierade.

Vi närmar oss resans mål som är Island. Satt på fel sida i planet för att kunna få en glimt av Vatnajökull och Bárðarbunga men Vestmannaeyjarna var på min sida.

Även den lilla vulkaniska ön Surtsey som dök upp ur havet på 60-talet fick jag se.

Sedan hopade sig molnen och jag såg inte land innan det var dags att landa. Jag kikade nyfiket ner på detta land som vi skulle utforska i några dagar.

Jag var verkligen nyfiken på det här resmålet. Mellanlandade här på väg till USA för många år sedan och har velat komma hit sedan dess. Så det är med spänning vi går genom ankomsthallen i Keflavik.

Inte hade jag en aning om att jag uttalat det namnet fel i alla år. Eftersom det är ett fl i namnet så ska det uttalas Keblavik. Men det har jag lärt mig nu på min korta vistelse på ön.

Vi stannar förstås inte på flygplatsen utan åker iväg för att ta ett varmt bad.

Men det tar vi i nästa inlägg.

Nästa om Island

Mackmyra

Tog en liten tur till Mackmyra.

Det gamla svänghjulet från Mackmyra bruks kraftstation.

Mackmyra destilleri men efter att ha kollat på deras hemsida så har de tydligen flyttat tillverkningen lite närmare Gävle.

Sätra Brunn.

Eftersom svärmor bor på Ängslyckan i Hedesunda så blir det ganska ofta resor dit för att hälsa på, det blir lite tråkigt att köra samma väg varje gång så ibland brukar vi planera in något besök på vägen dit. Den här gången åkte vi vägen mot Västerås och träffade på en hel drös med solpaneler.

Det var Sätra Brunn som var delmålet på den här trippen och vi kommer fram till Sätra Brunn lagom till lunchtid och en skylt nära parkeringen berättar att här finns det hembakat bröd och smörgåsar. Dit går vi.

Men hittar man inte i området så var det inte så lätt att hitta dit, men som tur var fanns det folk att fråga när vi irrat in oss bland de fina husen.

Vi skulle gå till något som kallades för Broarna. Inte för att jag visste var dessa broar fanns men vi traskade i väg i den riktning som pekades ut.

Vi går och går, går förbi många fina hus.

Och kommer till slut fram till något som ser ut som en liten sommaridyll.

Vi går dit.

Förutom att vi hittar det lilla cafét så fanns här även en fotoutställning. Det är Sala Fotoklubb som har utställning.

Gulligare café får man nog leta länge efter.

Ägg och anjovismacka och en kopp te var inte så dumt att få avnjuta ute i trädgården. Här får vi också förklaring till Broarna, det är tydligen namnet på området och är inte någon bro utan namnet är Broarne.

Stärkta och mätta går vi tillbaka.

xxxxx

Här inne håller Skapande händer till och det är en riktig guldgruva för de som gillar konsthantverk.

Ingen buss inne.

En fin gammal termometer, varmt men för säkerthets skull så har någon ställt fram snöskyfflarna redan.

På vägen vidare mot Hedesunda träffar vi på mera solpaneler.

Ronja på besök i dag.

Jag har fått ett ben...

...snart ska jag börja gnaga på det.