Trångbott.

Det är inte bara de levande som måste få plats i Hongkong. Även när man avslutat sitt liv så behövs det plats. Hörde häromdagen att Kina försöker få sina innevånare att kremera sina avlidna eftersom det inte finns mark till begravningsplatser kvar och att det går åt så mycket träd till kistorna. Kommunistpartiet försöker skydda mark och träd genom att förbjuda kistbegravningar. För att skydda odlingsbar mark och träd vill det styrande kommunistpartiet att kremeringar ska vara normen i Kina. Antar att det är det samma i Hongkong för ont om mark har de och träd finns det inte så mycket av.

Såg några kyrkogårdar då vi var ute och åkte buss. Här syns en liten del av den enorma kristna kinesiska kyrkogården som ligger i närheten av Aberdeen.

Uttrycket vila i frid känns inte relevant vid den här kyrkogården som jag såg då vi var ute och åkte spårvagn. Den ligger intill travbanan Happy Walley, livlig trafik snurrar runt omkring och höghusen tränger sig på.

Det är Hong Kong Cemetery som etablerades 1852.

Vi gick dit en dag och kikade och det var, trots att den ligger i ett så utsatt läge, en oas i staden.

Vi traskade runt bland de äldre gravarna, där många var från 1800-talet.

Att plantera palmer på ömse sida om gravstenen var kanske inte så lyckat.

De militära gravarna är uppradade som om de står i givakt.

En sista tillbakablick innan vi återvänder till stadens brus.

Mer om hur man bor i Hongkong.

Att man bor tätt ihop och lägenheterna inte är så stora har jag sett och förstått. Alla bor inte i äldre hus, det finns en hel del mer nybyggda också, och de är höga.

Många praktiska lösningar för att få till förvaring ser man då man traskar omkring här. Tvättställningen är inte bara bra för tvätt och mjukisdjuren kan ju få hänga i fönstret.

Många verkar använda balkongen som garderob, eller så har de bara ovanligt mycket tvätt.

Mellan hus och över gator finns det ofta gångbroar och då kan man komma upp och se lite mer och få motiven mer i ögonhöjd och inte underifrån.

Många vinklar och vrår och mycket tvätt.

Många många luftkonditioneringsaggregat finns det i denna stad. Ser att det är ordnat så att kondensvattnet tas om hand.

En del försöker pynta och göra lite fint på sina balkonger.

Husen står tätt, tätt.

Fasaderna har jag svårt att låta bli att fotografera.

Vi går över gatan...

...och kommer till nästa stora hus.

På den gården är det full kommers. Grönsaker...

...eget supermarket.

Med slaktare.

Tangs kycklingar såg goda ut.

Frisör och kaffe finns det på den gården också.

___________________________________________________

Hur bor man!

När vi åkte spårvagn i Hongkong så såg man en hel del hus och ett område såg mer tätbebyggt och tättbebott än de andra. Där hoppade vi av spårvagnen för att gå runt och titta.

Det här huset drog till sig min uppmärksamhet lite mer än de andra. Det var så stort så mitt objektiv på 18 mm inte räckte till. Inte så högt men det verkade uppta ett helt kvarter.

Jag backade lite och då kom även höjden med, men inte bredden.

Jag ville ha en bild rakt emot fasaden, men gatorna är inte så breda här så det blev bara snett och vint hur jag än försökte.

Fast tar jag en bild på en liten bit av fasaden, rätar upp den lite så blir det nästan så som jag ville ha det. Men jag skulle vilja vara i höjd med huset och inte en bild underifrån.

Är man intresserad av att fota tvätt så skulle man kunna fylla flera stora minneskort här i Hongkong. Lägenheterna är små de får nog inte plats med några torktumlare.

Jag blir också nyfiken på hur det här stora huskomplexet ser ut på baksidan, så vi går runt... och upptäcker att där finns det en gård. Huset är byggt som ett U.

Man kan gå upp på gården och det gör jag.

Här bor det många.

Här uppe är det aktiviteter på gång, några ungdomar spelar badminton, grönsaker torkas, man sitter där och umgås och så kan man gå på Dandys och äta...

...eller vänta tills del lilla lokala fiket öppnar.

Men här uppe kan jag få den bilden som jag ville ha.

De som bor här behöver inte gå så långt för att göra sina inköp. På hörnet håller fiskhandlaren till.

Slaktaren finns i samma kvarter.

Kycklingfötter verkar vara populärt.

Vill du inte laga mat själv så kan man lösa det också med take away.

Sömmerskan har en egen butik.

Men här finns det mycket att se, så det får bli en fortsättning...

______________________________________________

Åka spårvagn i Hongkong.

Ja vad gör man då man dimper ner i en ny stad, en stad som bjuder på nya och lite okända upplevelser. Visst hade vi läst på och införskaffat guideböcker, men vad börjar man med.

Man kan börja med att köpa ett Octopuskort. Det är ett kort som lite liknar de kort som SL har, reskassa. Fast det här kortet köper man för 50HKD och fyller sedan på men önskat belopp (de 50 HKD får man igen om man löser in kortet). Kortet kan användas på alla färdmedel och även färjan över till Kowloon. Dessutom så kan man betala med kortet i många butiker. Eftersom vi nu har uppnått den aktningsvärda åldern som är 65+ så fick vi köpa ett kort för äldre. Lite gulligt att det är en gungstol före texten "elder". Sagt och gjort, det lät väldigt praktisk så vi införskaffade oss varsitt kort.

Sedan var det bara att börja testa Hong Kong Tramways, som spårvagnarna kallas där. Fast de har smeknamnet Ding Ding.

De är dubbeldäckade och man ser väldigt bra från övervåningen.

Hongkong fick spårvagnar redan 1904 och det ser ut som om vagnarna är från den tiden, inte så bekväma att sitta i men väldigt charmiga.

Undrar om förarens arbetsplats hade klarat svensk arbetsmiljökontroll?

Det finns även en turistvagn som har öppen övervåning, för 95 HKD får man då åka en rundtur på en timme.

Lite roligare och betydligt billigare med de vanliga vagnarna och speciellt som äldre resenär då man till och med åker billigare än barn.

Man går på spårvagnarna baktill och av framme vid föraren, har man inte kort så lägger man jämna pengar i en liten plåtlåda eller så lägger man sitt Octopuskort på läsaren. Med en avgift på 1,10 HKD så blev det många turer för oss.

Det är ganska lätt att hitta också med tydliga namn på hållplatserna.

Som sagt så ser man bra uppifrån övervåningen på spårvagnen och eftersom fönstren är öppningsbara så kan man även passa på att fota lite. Vad den här fotografen filmade kan man ju fundera på.

Cyklist skulle jag inte vilja vara i den här staden, de verkar leva ganska farligt då de kryssar fram mellan bilar, spårvagnar och bussar.

Här uppe sitter man i nivå med duvorna.

Trodde det var prydnadskatter i det fönstret, men katterna rörde på sig. Antog att det var ett kattdagis, men då jag googlade på namnet så hamnade jag på en restaurang???

Mobilen måste kollas.

Extra kul är det då man får kontakt med lokalbefolkningen, inte så lätt alla gånger för det är inte så många som pratar engelska. Vid Happy Valley klev det på en mamma, hennes lille son och mormor. Det var lite fullt i vagnen och de enda platser som var kvar fanns där vi satt. Lille Harry blev först lätt skräckslagen då han blev uppmanad att sätta sig där. Mormor klämde dock ner honom bredvid min make och till att börja med var han väldigt reserverad, men tinade sedan upp och jag fick tillåtelse att ta en bild. När de klev av vågade han till och med säga Goodbye och vinkade glatt.

När vi kom till området med de här husen hoppade även vi av.

____________________________________________

Staden med de höga husen.

Gjorde en resa och den här gången hamnade vi i staden med det höga husen. Många var de och tätt stod de, det lär vara det mest höghustäta området i världen. Det var Hongkong som vi hamnat i.

Det här var vad vi såg när vi tittade ut från vårt rum på hotellet.

Fast nu var vi ju inte bara på hotellrummet. Visserligen hade jag 18 mm här men ville jag ha med toppen på husen så räckte det inte till för att få med botten på husen.

Går vi ner till hamnen så kan vi se över till Kowloon hur  ICC Tower med sina 118 våningar ståtar på andra sidan sundet.

Fast Two International Finance center på Hongkongsidan ser ganska så reslig ut den också, trots att den bara har 88 våningar. 

________________________________________________